Wednesday, November 24, 2010

DALGADO KONKNNI AKADEMI'S NOVEL WRITING COMPETITION

DALGADO KONKNNI AKADEMI'S NOVEL WRITING COMPETITION

In order to provide possible opportunities to writers in Konknni in Roman Script and develop their literary talesnts, Dalgado Konknni Akademi (DKA), an organization working for the promotion and development of Konknni in Roman Script has organised Novel Writing Competition.

Compulsorily written in Konknni Romi Script, the novel manuscript should be typed on A4 size paper (single side) and it should be of minimum 50 pages. The best three novels will be awarded cash prizes - Rs. 15,000/- and 10,000/- and Rs.5,000/- respectively.
The last date of submitting the script is 31st January, 2011.

The manuscripts in triplicate may be sent to The Secretary, Dalgado Konknni Akademi, AF-6, First Floor, Campal Trade Centre, Campal, Panjim, Goa - 403001.
For more details contact DKA’s office on + 91 832-2221688 or 9881810832
or email < dkakademi at gmail.com >

Jose Salvador Fernandes
Sekretar
Dalgado Konknni Akademi

http://en.wikipedia.org/wiki/Konkani_language

- Forwarded by www.goa-world.com

Goa,India

Monday, September 28, 2009

Sankistanv - Lyrics: Remmie Colaco

Gaum bhavani him utram mojim sadoitam tumchea kanar,
Sounsarant hea assat munis zannar ani toxech nennar,
Sogle ekuch, ghorib guirest, xinkot tor burgeach ponnar,
Mouza marxi, tem xinkop soddxi, tor roddtoloi matarponnar.

Ch.
Utrancho heam, bhava ugddas dhor,
Xinknnar uxear, nennarak zaina sor,
Xinknnar ghanva passot vavurta, taka ghanvcho vhoddil korit tor,
Nennarak tea, kelear kunvor,
Hatan tachea dilear pavor.
Somzonchem to, te razvoddkecho, jerul kortolo mhonn dunvor.

II
Eka ghanvan, eke igorjen ekloch khuim padri also,
Eka Aitara to duent zalo, mis sangonk zaina tosso,
Igroz bhor lokh, mis aikonk also, to babddo mis sangtolo kosso,
Dekhun Sankistavank apoun haddun tanne sanglem, ki lokak sermau sang munon oxo.

Ch.
Vigar boro na, aiz mis aschena tachem,
Mis aikona tor patok nhoi tumchem,
Konnachem Bag sanddlam tem Sankistin dhorlam, choukoxi korun eun vorchem,
Porvam Munglaradis, Fest Sampedr Sampaulachem
Ervam Budvaradis, kazar Ladru Mariche,
Tachea Kazarak kitem, haddkol assa zalear, vigarak eun sangchem.

Utram aikon Padvigarachim, khuxeal zalo sankistaum
Munno laglo, sankistaum aslolom, aiz thaun padri zalom munn aum,
Chintlem tanne, sermau sangtoch, ojaptolo munn apleak ghaum,
Nettan ghelo, lokak poun bielo, ani aikat kosso sanglo sermau.

Ch
Vigar boro na, aiz patok nhuim tumchem,
Porvam Munglaradis, fest Ladru Marichem,
Tachea festak kitem, haddkoll aslear, Sanksitin eun sangchem
Ervam Budvaradis, Kazar Sampedr Sampauluchem,
Vigaran sanglam tumi kazakarak eunchem,
Kiteak eta to Berestar, mhoineacho poilo Sunkar, sogleani kumsar zaun kominheaum ghenvchem.


Remmie Colaco

Sunday, August 9, 2009

Romi ani Devnagrik Eksarki Sovlot

Romi ani Devnagrik Eksarki Sovlot: Mukhel Montri

Konknniche Romi lipyeche udorgoti khatir sorkar zai titlo duddvancho tenko ani sovloteo ditolo, oxem Mukhel Montri Digambar Kamat-an utor dilem.
‘ Jivit’ masikachea vorsavollichea dobajea vellar to uloitalo. Konknni bhaxechi udorgot kortanam sorkar devnagri ani romi oso bhed-bav korinam. Zoxi Gõychi udorgot zata toxi Konknni bhaxechi udorgot zavnk zai, oxem sorkarak dista. Dekhun devnagrik jeo sovloteo melltat teo romi lipyek-ui divpak sorkar zababdar asa, oxem Xri Kamatan sanglem.
Fuddlea don tin mhoineam bhitor Tiatr Akademi ghoddun haddpacho vavr suru zatolo, oxem-i Mukhel Montrean sanglem. Devnagri ani romi lipincheam vavurpeamnim ekttaim yeun vavr kelo zalear Konknnichi udorgot nettan zateli, oxem amdar Mauvin Godinhon sanglem.

15/9/2007

Mhapxeam bazarachi durdoxea
M.S; Eka kallar Mhapxem xar sobit ani nivoll aslem. Hangasorlo bazar thoddim vorsam Gõyche suttke adim bore manddavollin bandlolo, bazarachim gottoram bore toren vhanvtalim, tim kednach upott bhoron uronaslim. Punn atam ho bazar pollevnkuch zainam, jiv sarkoch vitteta, pavsachea kallar paim ghali sarki khuinch svatuch nam; gottoram udkant bhorun ot’tat. Nustem, mas ani bhaji-palo viktoleam svatan-cher ghann poddta. Bosim-manddar dhanvtereancho bazar bhorlole porim dista. Khuinchea vellar bosi tuka apttot tem sangunk zainam. Angod vattarant UTI benki lagchea rostea degecho vhall matyen purovla ani udok rostear yevn tollem zalam. Hem soglem Mhapxenche nogorsevok polletat tori durusti korunk fuddem soronant. Tannim kel’leo bhasavnneo te pallinant. Atam tori upay ghetit kai mhunn lok ravta.
Diogo M. Fernandes,
Mhapxem

V.Ixtt-ak porzollit boroinnar
M.S; Pri. Ubaldo Fernandes, V.Ixtt-acho sompadpi zait porian hem satollem, mhaka kednam- kednam-i rag haddta, dusre pavtti huskeant ghalta. Chodd korun mhojem mon uzvaddayta, mhaka hansoyta ani kednam-i dongrar vhorta ani uprant sorgar pavoyta ani kupantlean sorgachi vatt ani uzvadd dakhoyta.
Hi chitt chodd lamboinam, “Romeo, tujem borovp short kor mhunn fadar mhaka sangot aila. Aiz fattlea donuch ankam vixim sangtam: 18/8/07 tarkechea V.Ixtt-ar Leon Bent baban “Freeway to Healing and Health” ho itlo ruchik ani uzvaddik lekh boroyla to hanvem zaite pavtti vachunk zai mhunn mezaruch dovorla. Osle lekh mhojem jivit fuloytat ani follaytat. Dusro 25/8/07 tarkecho, V.Ixtt-ar Ramkrishna Zuarkar-baban “ha-ha-ha Amdar baban-cho khell tiatr” mhunn boroylo. Hanv hans-hans hanslom. Hanspak mhonn kednam-i tiatr pollevnk vetam, 60 rupya moddun tikett ghetam. Zaite pavtti zaito hanstam, kednam-i vajetam ani ordo tiatr pollevn ghora yetam, kaim tiatristank churchurtam. Kola ani sonskrutay aiz itli sokol pavlea?
Hansoun-hansoun amgelea “sovai vo ordea xanneam” amdarancher chabuk marpant ho huxar R. Zuarkar bab, No.1. Fattim hanvem oxench kitem V.Ixtt-ar boroilelem: Amgele amdar ani montri amcheam tiatristam von odik fanki zaleat. Rajki machier te Gõykarank funkott tiatr dakhovn, bhorpur hansoytat. Hea tanchea tiatra udexim te lakamnim rupia apleak zomoytat hi gozal veglli. Jevonn naslear Gõykar mortolo. Lakh naslear montri mortolo! Dispottim funkott tiatr pollevnk mhaka atam Ponnje Kala Akademint vochpak naka. Gõycheam motdaramnim mhaka je amdar dileat, tanchem nattok tiatr, tomax zagor, khell-tiatr pollevn hansunk vo roddunk amger T.V. ghorant asa.
Romeo Almeida,
Alto Porvore.

Khuneank sampddaytat, Pulisank xabaski
M.S; Adlem Gõy atam amkam urunk nam oxem zaiteam Gõykaranchea tonddantlem aikunk yeta. Veta thoimsor maramari ani khun zatat. Punn amche pulis guneanv-kareank sampddaunk vavurtat mhonn tankam xabaski. Halinch Samir Mapari tornnateak marun uddoilelea khuneank nitik ube kortat mhonn aikolam. Tor hi nit favo toxi zavchi mhonn lok magta. Nitichea kamant onit bhitor sorunk favonam. Avoik put mellchonam, torui astanam tika bhorpay (compensation) divpachi khast formailear upkarot?
Rosario Carvalho,
Aldona.

Mandrem-Keri rosto durust korcho
M.S; Mandremcho ani Kericho lok PWD-chea Montri Churchill Alemao-ak ani Mandrenchea motdarsonghachea amdar Xri Laxmikant Parsekarak vinonti kortat; Mandrem tem Keri rosteachi poristhiti borich padd zalea tachi durusti korchi. Tera rosteavelean vetanam provaxeank kalliz hatant dhorun vechem poddta. Konn-ui piddevontak hospitalant vhortanam kosle halaval zatat tem pollevn piddevontache churchure distat. Atam pavs somptanch PWD rosteanchi durusti korunk lagtole tednam hea-i rosteacho ugddas tannim monant dhorcho mhonn lokachi magnni asa. Thoddeam zageancher ho rosto oxir asa thoim rundaunk vo rund korunk zainam zalear-ui to sarko korcho ani hea ganvanchea lokache tras unne korche. Amcho Montri Churchill bab ani Amdar Lxmikant bab amchem magnnem bherea kanar ghalche nant mhonn amkam khatri asa.
Danzil D’Souza,
Keri- Peddnem

Konkan relveche bhognnar
M.S; Konkan Reil-gaddi bogor-bogor ‘sick’ poddta; Setembrache poileruch, pavsak lagon, Ratnagiri vattarant, dongor kosllolo reil-rostear mati poddli, ani reil-gaddi bond dovorchi poddli; reil-gaddeo Londachean dhaddcheo poddleo. Oxem zaite pavttim ghoddlam. Veg-veglleam vattaramnim oxem ghoddtlem mhonn, adim-fuddench, zannaramnim sangun dilolem, chollvoll suru kel’li, ho khottlo korttant porian pavlolo. Poromporik Kormollechea Tolleachi durdoxa zateli mhonn gazoilolem. Sanglolem toxem atam zata. Tolleantlem nistem somplem, bokim uddun gelim, dusrem pik gelem.
Zannaramnim sanglo-lem: Konkan Kinareveli mati mov xetam ibaddun vetolim, zaite pul bandche poddtole, bobdam kantovchim poddtolim, dekhun hi Konkan Reil Nove Kabizadintlean (Novas Conquistas) dongran-velean vhorchi, thoim-sorleam lokak yeradari khatir titleo bosi nant. Aiz sanglolem toxem ghoddta. Minerank team dongravelean reil-gaddi naka asli. Podvi mineran-chi, durdoxea porjechi.
Moren de Souza, S.J.

Mottve lekh odik ruchtat
M.S; V.Ixtt-ar borovpi onek toreche asat ani veg-veglleo gozali te amkam sangtat. Tomazi-nho bab Adim ani Atam chitarta zalear, Zuarkar bab dukhoinastanam sui topta. Pri. Moreno veg-veglle ugddas kaddta, purvilem sangata, khub amkam zagoita. Pri. Nevel Vell’lekar oparin-chim bhanddaram sonspota, Pio bab aplea monantlim mannkam ugoddta, Romeo bab potinik tasun pottbhor hansoita. Bonaventure bab itihasik goxtteo sangta. Xabaski amchea dhanvteam penancheam boroinnarank. Itlich mhoji suchnna: mottve lekh, sadeam utramnim sanglear tem vachpeank odik ruchta.
Fatima Barreto, Divchole

To amkam visorlo - tiatr vimorso


'To amkam visorlo'

Mon’xache axecher bhor ghalta



Duddvam ani girestkayeche axen, bhurgeam khuxe add avoy-bapui zobordosten logn' kortat tednam, nhoich tea ghorabeant punn tanchea bhurgeanche jinnent-ui porinnam’ vaitt ani bhoimkhor zata mhonn 'To Amkam Visorlo' hea sorgest Jacinto Vaz-achea tiatrant spoxtt zata. Sabar tiatramni dorjedar vinodhi bhumika kortalo dekun sorgest Jacint Vaz-ak Konknni machier 'Gõycho Charlie Chaplin' mhonn nanv favo zalem. Taka machier polletoch, lok pottbhor hanstalo. Ponchvis vorsam fattim tannem boroilolo tiatr 'To Amkam Visorlo' Ben Evangelisto-n novean machier haddlolo asa. Edwin (Joe) rajkaronnant bhitor sorpachi toyari kortana, to eka gorib kuttumbantlea Nancy (Roma)-chea mogant poddta. Edwin bhovmotan nivddun yeunk, ganvcho George bhattkar (Cyriaco Dias) taka sogllo tenko bhasaita. Xevttim, ganvchea lokachea adaran to nivddun yeta. Mhoineak apnnak fokot 60 rupia pogar dekun, apnnacho pogar vaddoun 200 rupia korunk sankristanv (John D'Silva) Edwin-a thaim upkar magta.
Nancy sangata Edwin apli lognachi toyari kortana, George aple dhuvek Edwin-a lagim logn' korunk sodta. Ek dis tache avoyk Joanit (Fatima)-k bhettun, to tika 35 hozaranchi dot, tea bhair bhattacho kuddko ani ek gaddi bhasaita. Edwinachi avoy girestkayek bhulon, Nancy-ik apli sun mhonn mandun gheunk nhoikar dakoita. Logna disa, Edwinak aple avoycho axirvad mellona. Avoycho axirvad nastona gharantlo bhair sortana, Nancy thaim logn zalear apunn jiv ditoli mhonn tachi avoy taka benkddaita. Te bhirantin, Edwin gharantuch bosta. Dusre vatten, apnnak fottoilo mhonn Nancy igorjent logna nhesonn ghalun, niraxi zata. Padr vigar (Xavier) Nancy ani tache avoy (Jessy)-ik buzvonn dita. Gharant niraxiponnan jiyetana, Milton (Aniceto) Nancy thaim logn' zaunk khuxi dakoita tednam apnnak khuxi na mhonn tem taka zobab dita. Ganvcho Pasku titiu (Ben Evangelisto) tancho ekvott korunk bharim vavurta. Sorv-xevttim tim dogaim logn zatat. Edwin George-ache dhuve Diana (Jessica) thaim logn zatoch, tachi avoy khoxechea nador udd’nnam marta. Punn sun gharant yetoch, sogllo duspott. Diana aplea ghovacher ani sasumaimcher odhikar choloita. Xevottak Edwin-achea ghorabeant porinnam’ koso ani koslo zata? Konnacho ghorabo sasnnak togta ani konnacho kuttumb nisonntonak pavta tem nimannea kaim podd'deancher polleunk mellta.
Aniceto ani Roma-n gailolem 'Bribe,' Rosario de Benaulim-chem 'Bhavarthan Mag,' Fatima-chem 'Konnachi Chuk?,' Pri. Neville Gracias-achem 'Apovnnem,' ani Ben/Marcelin de Betim-chem 'CRZ' duet kantar boro sondex ditat.
P Agxekar

Konkani Kotha - Shiralaa

Shiralaa



Maharaxttrachea Sangli zil'leant Shiralaa nanvacho nogor asa. Hea nograk Nag Panchami disa ek vegllich zag ani umed yeta. Hea disa tornnate matieche kollxe gheun urponji modem bhonvtana distat. Lhan kollso vhoddlea kollxeacher dovrun tachem tondd dhamptat. Tambddea kopddean ani barik dorien don-ui kollxe bandlele asat. Okosmat tanche modlo eklo urponjintlean kuxin sorun ghoram asat te vatten cholunk lagta. Tantuntlo eklo susegad aplea hatantlo kollso sokol dovorta. Kollxeachem tondd ugoddta ani tem zomnir portita ani tantuntlean vhoddlo nag bhair sorta. Itle mhonnosor ghorantleo ostoreo pujecheo vostu eke talent ghalun bhair yetat. Uprant ek-ek ostori Nagachea ful'lolea fonnacher holddicho ani her pitto xinvraitat. Tea uprant tim ponnteo gheun tache mukhar arti kortat. Xevttim tim tea Nagacher duddvancheo notti xivraitat. Tea uprant ailole to Nag porot tea kollxeant bhitor sorta ani tea kollxeachem porot tondd dhampun te kollxe gheun bhovpi dusrea ghoraxim veta ani tich gozal porot ghoddta. Hem sogllem Nag Panchami disa ghoddta. Nag Panchamichea tin satollim adim, Kotwal somudayantle tornnate Shiralaa aslolea Mata Ambechea mondiraxim zomtat ani devik narl bhettoitat. Ani tea uprantuch, te nag dhorpachea vavrak bhair sortat. Vetana ek sak, boddi, ani kudoll gheun vetat ani kitle-i pois vochun nag dhorun haddtat. Dhorun haddtoch nagank te povitr soirea porim vagoitat ani dor disa tankam matxe suttka-i ditat. Tankam bebe ani undir khavoitat. Nag Panchami disa he soglle nag Mata Ambechea devllant vhortat ani thoimsor lhanxi dhormik rit kortoch te ghora ghoramni bhonvunk lagtat. Hea nagank mar lagcho nhoi mhunn tanchi bhouch kallji ghetat ani tea uprant tankam soimbant meklle soddun vochunk ditat. Shiralaa hangasor Naganchi bhokti kiteak kortat? R. C. Dere, hannem boroilolea ‘Shrinath Leela Amruth’ pustokant boroyloli he vixinchi gozal vachunk mellta. Ek pavtt Gorashanath, zo sant aslo tannem Shiralaa nogrant Nag Panchami disa bhikek bhonvpachem dhorlem. To eka Bamonn Mahajanachea ghoraxin pavtoch, tea ghorachi ghorkarnn matiechea nagak puztana polleli. Tinnem Gorashanatak apli puja zaun porian rav mhunn sanglem tednam tannem tika mhonnlem- “matiechea nagak puzche bodlek jiveak kiteak pujina?” Tannem aplea hatantli xinnani vazoili ani goddientuch ganvant kitlech nag zoma zale. Tea nagank ghora vhorunk tannem lokak vinoilem ani loka vangdda vochun dor vorsa dischem mhunn tannem nagank-ui sanglem. Nagamni Gorashanthachea utrak pallo dilo. P. Y. Gaikwadan Padam Puran boroilam tantum anik ek gozal vachunk mellta. Tem boroup sangta tea pormannem, gonnim pasun apunn vattounche khatir nag Laxmi devichea paimaxim aile ani mon'xank apunn mal poddona zaunk apnnak vikha meklle korche mhunn magounk-ui lagle. Laxmin tankam Shiralaayant ravpak sanglem ani thoincho lok tanchi puja kortole ani tankam meklleponnan bhonvonk-ui melltolem mhunn sanglem. AIz meren hangasor Nagank dukoinant ani Shiralaaiantleo ostoreo tankamNag Panchami disa puztat.
Pantaleao Fernandes

MANNKULEM DIVAR

Kaim vorsamni hanv amchea mannkulea Divaddechea ganvant gelom ani doria zal'lo ganv polleun mhaka roddunk ailem. Feribott utrun poltoddi gelom punn ghora vochpak kaim na tem polleun mhojer akant ailo. Eka iskutarvalea lagim upkar maglo mhaka `lift' diunk, karann sanz zal'li, pavs poddtalo ani uprant ghora vochpak kitem mellot xem naslem. To sodancho choloupi zaun-ui bhorlolea udkant rosto khoim ani nod khoim asa tem gomonaslem; apunn sumaran choloitam karann rosto disona mhonn mhaka to sangunk laglo. Kaim zann udkan poddleat mhonn sanglem. Xekim ami ganvant pavtoch hanvem tache upkar attoile ani ho ugddas mhaka sodanch urtolo. Hanv Divadde zolmolam, vaddlam ani zaitim vorsam mhojea jivitachim Divaddech sarleant. Divaddecho ganv hanv boro zannom. Amchea ganvant zaitim xetam aslint ani ganvcho lok tim vompun pott bhor jevun kumbamni bhat vikit. Sor bhonvtim varvim roitalo (konganchi vall, mirsanganche rompe, piau, tenleanche mattou ani dusreo vostu) punn atam kitem pollettoloi; nodicho band moddun kharea udkant xetam buddun doria dista ani vhoddlim, vhoddlim zhaddam zaleant. Xetam koxe roitolet? (Sorkar kitem polleta kai). Zaite pavtti pul bandunk yeuzonn aili punn kaim amche Divaddkar bab zankam lhan xikpi bhurgim, natram ponturam nant ani `retire' zaun te volterar bosun sigaram tonddant dhorun ur'rakachem kop gheun sangtat tankam pulachi goroz nam, pul bandtoch ganvant chor yetole mhonntat. Chor ieun ganv nagoilo mhonn te nokllot. Dusreanchem tankam kiteak poddlam? Mhonn'nni asa bhikareak bhikareachi nosai. Ami dusro voir sorot mhunn bhietanv. Ami kul'leo zaleanv. Xembhoreamni bhurgim ani lok dispottim xallek, kollejik ani pois, pois kamank vetat mhonntoch sokallim fuddem uttunk goroz. Bhurgeank nidpak, xikpak ani khellunk porian vell mellona. Kitlim zannam aplem ghor-dar asun aplea xikpi bhurgeank lagun pois flettamni ravtat. Konnui duent poddleari odik korun ratcho hospitlant vhorunk bhov marekar. Feribottvaleak uttoita ani to feribott haddta mhunnlear jiv vochot mhunn akant ieta. Kitlech pautti feribott moddta ani pavsachea kallar bhirant dista feribott lottun veta ti polleun. Kitlech pavtti feribottichea kamdaramni somp kela ani piddestank hospitalant vhorunk, konnak bhailea ganvank vochpachem vimanachi tikett asli punn feribott nam zaun koso vetolo? Aiz kal zaiteam zannam lagim mottoram, isskutori aslolean pul aslear sompem zata . Amchea xikpeank nidpak, xikpak ani khellpak toxench kamdarank aplea bail bhurgeam sangata sarunk zaito vell melltolo aslo. Kiteak amche Divaddkar kudd'dde zaleat kai?
A.Divaddkar. Divar.

Vachpi Boroitat v-ixtt potr-ar

Vachpi Boroitat

Xetkareak xetant puroilo

Sorkar xetkaream vixim eke vatten vhoddleo-vhoddleo yeuzonno ankta teo polleun khorench xetkareanchea mogan lasta koso dista, punn dusre vatten Gõyant boreo-boreo xetancheo zomni bilddingam bandunk sorkar aplea tabeant gheta tem polleun amkam sontap martat. Moddganvchea Kadamba bosim mandda lagim xetanche zomnicher `District Hospital’ bandtat tem polleun sorkar don tonddamni uloilolea porim dista. Lok tea xetant pavsachea kallar xet vompun bhat pikoitalo ani aplem udarposonn kortalo. Hi zomin sorkaran bollan xetkaream koddchi kaddun ghetlea mhonn sangtat. Sorkarachi kitlich zomin asa thoim tem hospital bandlear zatalem. Xetanchi zomin kiteak mhonn bandavollink vapurtat zalear pik koxi zatoli? Osleo lokach khatir kel’lea yeuzonneancher somajik mon’xanchem mot ghetlear borem zaunchem naslem?.
Francis Costa, Sanguem.

Chikungunya ximpoddta chotray dhorat

Disallea potrancher khobro yetat tea pormannem Gõyant noveo pidda lokak lagot asat. Sanguem talukentlea lokak chikungunya pidda laglea mhonn sangtat. Her lokan chotray dhorchi ani koslim piddechim lokxonnam (symptoms) zatoch rokddench laginchea voizak topasunk lavchem ani vokhdi ilaz gheuncho. Bholaike Sevechea odhikareamni Sanguem talukent voizuki seva rokddich chalu keli mhonn tankam xabaski. Bholaike Montri Vishwajeet Rane bab apli zababdari bore toren pallta mhonn taka-i xabaski favo. Torui zaitea suvatancher kochro dovorlolo asa, udok dhoron kuslam, hacher-ui nodor dovrun upay kelear borem. Heo pidda mon’xancher uprastat tachi zababdari dor nagrikacher poddta. Mhellakuch lagun pidda ganvamni ximpoddta. Adim Gõy nitoll aslem, kiteak Gõyant lok bhov thoddo aslo, atam Gõyam bhailo lok chodd bhorla, bilddingam bandun septik tenkam vaddun zomnint mhellem udok jirun lokacheo bayom kusleo. Hem ek odruxtt amchem Gõykaranchem. Septik tenkanchem jitlem udok zomnint jirta tem ek torecho atom bomb koso, tache vorvim mon’xancher slow death koxem moronn yetolem ani tem moronn mhonnlear vaitt piddam vorvinch yetolem; tem amchea darar pavlem. Odhikareamni hacher lokx ghalchem.
Rosario Rodrigues, Agasaim.

Igorjechea zomnicher sorkaracho dollo kiteak?

Fattlea V.Ixtt-acher ‘Igorjeche zomnicher sorkaracho dollo’ hea mathallea khal khobor vachli. Sorkar xetkareancheo zomni kaim pavtti zobordosten kaddun gheta ani atam Igorjechea zomnicher sorkar aplo dollo marta mhonn tumchea potrar hanvem vachlem. Dekun heo don volli boroin disleo. Igorjechea bhattam-bensam samballunk sorkar kaide korunk sodta tem borem asa mhonn konnench oslim pil’lam gillchim nhoi. Ghoddie him pil’lam fuddarak vaittak poddot. Tem amkam bhov korun Gõykarank yeta tea vellar kollot. Amche Gõykar poile sust nhident bhormetat ani sogllem xizun khotkhotlem mhonntoch zage zata. Igorzanchea bhattam bensancher Gonvlli-Bapan aplea Mondollak gheun hea proxnacher bhasabhas korunk favo. Zaitim bhattam-bensam lokanuch Igorjek dileant, tancho boro upyog korunk, ditoleanchea monam pormannem Igorz tancho upyog korta. Tancho samball korunk Igorjechem Fabrika vo Konfrari asa ani tanche voir Arsebisp asa.
Igorjechea odhikareamni atam tori zagrut zaunchem titlench nhoi, kaide kortoleamni bhasabhas korunk Igorjechea vhoddilank-ui visvasant ghetlear kamak sufollay melltoli. Khoim subeij oglli zomin asa mhonn sorkaran dhanvlam marpache proyotn korunk favona.
Benjamim Miranda, Aldona.

Bosimni gorddi zata, odik bosinchi goroz

Vasku thavn hanv sodanch sokallcho kolejik veta ani sanjecho ghora portotam itli khett zata ki lokak bosint ubo ravunk poryan zago asonam. Lokak ap-aplea kamak pavunk zai vo kolejik iskolak pavunk zai mhonn bosimni lok choddta ponn hem oxem zaunk favonam. Hem vattavpak sokallim ani sanje vellar Vasku tem Ponnje toxench Moddganv - Ponnje odik bosi ghalear ho proxn suttavo zatolo. Hacher amchea ieradari khatean lokx ghalunk zai.
Oxench Goychea herui nogramni choltoleam bosim vixim zata mhonn sangtat. Kadamba bosim Mhamondollan Goyant choltole yeradaricher nodor dovorchi. Provaxanche tras unnem korunk upay gheunche. Thodde bosivale moddiche poixe porte dhina zaun odik poixe ghetat. Hacherui lokx ghalear borem oxem mhaka dista. Lokak koxe-i toren aplea kamak pavunk goroz aslolean kondaktorachim utram aikunkui poddtat; oxem zaunk favonam.
Leo Fernandes, Vasku


Voros 75 Ank 40




Mhotvacheo Khobro


Her Khobro


Rongit pan


Nil


Nil

Nil



No Issue

Katolk Pan


Aitarachem Vachop


Katolk Khobro


Tumcho Vichar
V. Ixtt-achi Zap
Chirputt


Dispott'ttim
Vachpam







CFCI-chea Gõy bhagachi somarombhnni



Taleigao: Bharotachea Kristi Zoddeanchea (CFCI) ‘Goa District Servant's Conference 2009' Taleiganv ghoddun haddli. He porixodent Gõychea firgozantlea 1,000 protinidhimni bhag ghetlo. Tea bhair Patna, Nasik, Pune, Mumboi, Belganv, Karvar, Mongllur ani Sinddhurgachea lokamni bhag ghetlo. Hi porixod tin bhagamni vanttli. Nach, songit ani uloupa udexim hi porixod yesesvi korunk hea vavrant misoll asloleamni khub thokos ghetlolo dislo. “Devak axetam,” “Mhaka khursaxim vhor” ani “Povitr Atmo zoddop” oxea tin vixoyancher he porixodent uloupam zalim ani sabar zannamni aple onnbhov ucharle.

Ghoravi kamdaram khatir Bailancho Sad kaido magta

Ponnje: Chalu Vidhan Sobhen Gõychea ghoravi kamdaranchea boreponnam khatir Maharaxttrant aslolea sarko kaido korun pas korcho mhonn Bailanchea Sad-an sorkarak ulo marla. Halinch ghoravea kamdarank lok piddapidd ditat ani vollvollaitat toxench kamdarancho goir-vapor kortat tache add Gõyant kaido asunkuch zai mhonn tannim maglam. Kamdaranchi nondi vo registration, tanchea pogarachem tharavop, sutti ani tankam sovloteo ani vavrachea zagear surokxa mellchi. Ghorant kamdarak tras dile vo tacho goir-vapor kelo zalear khast favo korunk tea kaideant provisanv aschem mhonn magnni kelea. Vidhan Sobhechea vangddeamni hea proxnacher bhasabhas kelea bogor ravchem nhoi mhonn Bailancho Sad-an maglam.

Ganvamni udkacheo bayom kustat

Mhapxem: Khobor mell’lolea pormannem Moiddechea ganvant tin odik piyeupacheo udkacheo bayom vikhall zaleat mhonn gomlam. Haka lagun Bholaike Sevechea odhikareamni tea bayanchem udok lokan khaunchem nhoi mhonn sanglam. Bholaike Khatechea odhikareamni bayanchem udok topaslam ani tantum ‘Coliform Organisms’ mell’leat mhonn sanglam. Coliform Organism zontu mon’xachea guvant melltat. Hache vorvim hea bayanchea udkant lokachea sondasanchem udok jirun veta mhonn somzum yeta.

Kinarer nistem marunk addvarunk magnnim

Kannkonn: Gõychea poramporik ramponn-karamni sorkarak magnnim korun zagoila ani Gõyche kinare lagim bottimni nistem marchem nhoi mhonn kaido asa to favo te ritin cholouncho mhonn maglam. Doria kinarer thaun 5 kilometram nistem marpi bottimni nistem pagchem nhoi mhonn sorkaran ghal’lo kaido nitin pallcho mhonn Akhil Gõy Kshetrya Pagi Somazan maglam. Agostache 2rer tanchi zomat zali. Xemboreamni ttroler kinare laginch nistem pagtana tannim pollelam mhonn te sangtat. Ttroler vo nistem pagpi bottimni kinareruch ravun nistem marlem zalear poramporik ramponnkarank kainch nistem mellchem na. Hea bottinchean bhair khol doriant vochun odik borem nistem pagum yeta. Sorkaran ghala to kaido promannikponnan samballcho mhunn maglam

Muthalika vixim sorkaran chotrai dhorchi

Ponnje: Adim Pramod Muthalik Sri Ram Senechi yatra Gõyant bhitor kaddunk sodtalo tednam Gõychea sorkaran tachim kortubam zanno zaun tacher bondi ghal’li. Itlo kall tachi zag nasli; punn atam portun apli yatra Gõyant haddunk sodta. Tacher Gõychea Ghor Montri Xri Ravi Naik-an chotrai dhorchi Gõyant kosloch dhormvad uprasun Gõychea Hindu, Kristanv, Muslim somazam modem futti poddunk diunchem nhoi. Sorkaran ji bondi Muthalikacher ghalea ti chaluch dovorchi mhonn lokacho sorkarak ulo asa. Tannem tin satollim zalim Ut’tor Gõychea Kolektorak chitt dhaddloli, te chittik azun zabab yeunk na mhonn apnnacher koslich bondi na mhonn apunn somzota oxem Muthalika sangta khoim.

Nustem marpachem mousomak survat
KUTBONA: Agostache Poiler thaun hea vorsacho nustem marpacho kall suru zala. Ttroler doriant nustem marunk vochpache vattek lagleat. Poilech pavtt mottim sungttam ani vagiyeo pagun haddleo. Sumar 80 tton sungttam Kuttbona nusteachea dokear haddlim ani wholesale bazarant 72 te 80 rupia kil viklim. Hea disamni chodd sungttam poddleant dekun tanchi kimot 95 rupianchi asli ti 72 rupiancher haddlea mhonn nistea bottinchea dhonian sanglam. Gõyam bhaile kamdar yeunk naslolean sumar 30 bottink doriant vochunk mellunk na mhonntat. He kamdar Orissa, Chhattishgarh ani Jharkhand rajyantle asle.

Ela Farmant vokhdi zhaddancher xibir
PORNNEM GOY: Hangachea ICAR Xon’sodan Komplexachea Krixi Vigyan Kendran Agostache 18ver sokallchim 10.00 tim sanjechim 5.00 vaztam porian eka disachem vokhdi zhaddam vixim fukott proxikxonn diunk xibir ghoddun haddta. Ghoravi vapor korpachea vokhdi zhaddanchi vollokh ditole. Vinchun kaddlolea sumar 20 mhotvachea vokhdi zhaddanchi mahiti ditole, him zhaddam porsamni launk zatat. Tancho vokhdi gunn, tanchi lagvodd, pidde vellar tancho vapor koso korcho te vixim xikxonn ditole.Khuxi asloleamni Krixi Vigyan Kendrant 2285475 vo 9422643739 hea fonacher kollounchem ani nanv nond korchem.

Kalangutt physiotheraphy xibir


Kalangutt: ‘Sports & Fitness Training Federation of India’ hannim don disanchem ‘National Physiotherapy’ Xibir poilech pavtt ghoddun haddlem. Hea xibirachi ugtavnni Aldonchea amdar Xri Dayanand Narvekaran keli. Zaitim xikpi ani lok hajir aslo. Hea xibirak Bharoti Krikett pongddacho adlo ‘Physio’ Dr. Ali Irani, yezman aslo. Dr. Ali Irani hannem "Physiotherapy" hacho orth sanglo ani konn porim amchean amche kuddicho samball korunk zai tem dakoll kelem. Tannem mhonnlem: Gõychea bhurgeank sovloteo ani ek kolej favo zaunk zai. Apunn xiktalo tednam Gõyant ‘Physiotherapy’-cho xikpi koso ailolo punn atam hi kolej Gõyant na dekun Gõychea sorkaran tosli kolej ghalunk upay ghetlea puro mhonnlem. Dusrea zageancher noveo-noveo koleji suru kortat. Gõyant suru korunk na mhonn khontt dakoili. Xri Dayanand Narvekaran tosli kolej ugddunk proyotn kortolo mhonn bhas dili. Dr. Ali Iranin fuddem sanglem, ami Gõychea sorkara lagim ‘Physio’ xikop korpachi kolej Gõyant suru korchi ani ‘postgraduate’ ddigri sadde-chear vorsanchi aschi mhunn magtanv.

Petrol chor Ponnjent
PONNJE: Aiz-kal Ponnjen novech torecheo choreo zaunk suru zaleat ani tevui zalear disa-uzvadda. Zaitech pavtt ami konachem bhangar, mobail gaddientle chorle mhonn aikolam, punn atam gaddientlem petrol-ui choriek vochpak laglam mhollear hanspachi gozal. Amkam ghoddie hem fokann disot, punn ami ani chodd korun motorsaikol choloitole apnnak zago mellta mhonn 'park' kortoleank chotur ravpachi gozal hi, na zalear tujem petrol choriek vochonk xokta. Halinchea disamni osoch ek battli gheun 'petrol' chortolea eka mon’xak dhorlo, punn to tachea borea noxiban tachea hatantlo suttlo.

Xetkaream Khatir ‘Central Benkin Karyakrom’ Ghoddun Haddlo

Valpoi: Julayache 29ver, Central Bankin, Valpoi-Sattari hanga Xetkaream khatir ek karyakrom’ ghoddun haddlo. Hea karyakromacho mukhel vixoy, xetkareamni rinnacho ani ‘subsidy’-cho koso faido kaddcho hacher adarlolo aslo. Hea karyakromant ‘Zonal Agricultural’ Odhikari Xri Shirodkar, Gõycho Krixi Samrat Pri. Inacio Almeida,s.f.x, Thane ganvcho xetkar Xri Baburao Dessai, ‘Central Benk’-icho Karbhari Xri Rodrigues ani tanche her vangddi hajir asle. Hea karyakromant sumar 120 xetkareamni vantto ghetlo. Xetkareamni rinn kaddunk bhiyeunchem nhoi ani tankam melltole ‘subsidy’-cho boro vapor korcho mhunn Xri Shirodkar hannem sanglem. Rinnacho ani ‘subsidy’-cho adar gheun xetkareamni aplim xetam utpon’n korchim mhunn Xri Shirodkaran xetkaream lagim maglem. Ami amcheo zomni vikunk diuncheo nhoi, punn svota teo samballcheo ani folladik korcheo mhunn tannem sanglem. Xetacho vavr fuddem vhorunk
xetkaream khatir zaiteo ‘subsidy’ asat hem tannem bariksannen xetkareanchea kanar sadoilem. Xetant sorbhonvtonnim voim (fencing) korunk legit xetkareank ‘subsidy’ mellta mhunn tannem sanglem. Central
Benkicho Karbhari Xri Rodrigues (Valpoi Branch) hannem xetkareamni koslea-i xetachea kamak lagun Central Benkintlean Rinn kaddunk fattim sorchem nhoi mhunn maglem. Pri. Inacio Almeida, s.f.x hannem, amchi pikall zomin folladik korunk xetkareanchea hatant asa mhunn vichar ugte kele. Amchea Valpoichea vattarant boreo suvida mell’lleo zalear, xet
rovun legit xetkar milionar zaunk xoktat mhunn tannem sanglem. Valpoichea ganvantlean vhanvteli amchi Mhadei nod minachea produxonna
pasun samballun dovrunk Pri. Almeidan lokam lagim maglem. Minacho dhondo ami amchea vattarant fuddem vochunk diunk zaina, na tor amchea vattarant zaitem vaitt yetelem hacher tannem vichar ugte kele. Amchea xetkareank , xetamni utpon’n kortat tem pik bazarant haddunk ‘Mobile Van’ gheunk ‘subsidy’ diunchi mhunn tannem maglem. Karyakromachea xevottak xetkareamni aple proxn manddle ani rinn koso-kitem gheuncho hem vicharlem. Eka xetkarean aplem dukh ugtem kortana, kaim vorsam fattim apunn benkint rinn kaddunk gel’lo tednam apnnak benkvaleamni dhanvddaun ghalo mhunn sanglem. Haka zobab diun Central Benkichea karbharean xetkareamni dusre khuinche-i Benkint nhoi punn Central Benkint rinn kaddunk yeuchem mhunn maglem. Nansa ganvcho tornnato xetkar Xri Laxman hannem, apnnem Central Benkintlean rinn kaddun xet utpon’n kelam mhunn lokak sanglem. Central Benk fokot xetacheach kamak nhoi punn, bhurgeanchea xikxonna khatir legit rinn ditat mhunn Benkicho Karbharean sanglem. Oslea karyakro-mantlean xetkareanchea monak zag yeuchi ani rinnacho ani ‘subsidy’-cho tannim boro faido kaddcho mhunn tannem xevottak maglem.
Milton

LOKXAYECHO CHOUTO KHAMBO VO DUDDVANCHO DOBO?



Atanchea kallar khobram-potramni jahiratichea utpon’nacher chodd bhor dila. Fuddem vochun oso vell yetolo, sompadpeacho ogrlekh (editorial) boroupacho asa to zago legit duddvam khatir dhondekarank viktole, oxem Unchle Kortticho Advogad Cleofato Coutinho hannem Moddganv Potrkar Disachea Dobajea vellar uloup korun xittkavnni dili.

Man rakhunk khun korpeam add novo kaido

Delhi: Halinchea kallar desantlea veg-vegllea rajeamni nodor marlear oxem dista ki aplea dhorma add logn korop mhonnllear ek pap ani haka lagon kitlech ghorabeanchea vhoddilamni aplea dhuvank vo aplea putank jivexim marleant vo tanche khun keleat.Ani hachem ek udharonn mhonnllear Noida-nt gazlolem Aarushi prokronn.
Zori-i hea Aarushi prokrannant ozun meren nikal lagonk nam tori-i punn hem prokronn ek "Honarary Killing" mhonn zannkaranchem mot. Hea prokronnant Aarush-acho bapui ani avoi misoll asat mhonn zori-i pulisank sidh zalolem tori-i punn pulisam ani neailoie kodden favo te purave naslolean xevttak avoi-bapui niropradhi mhonn suttlim. Aarushi hi tanchi ekttich lhan piraiechi dhuv aplea sirvidorachea mogant asloli pollovnk nozo axil'lean hea avoi- bapain hea dogui mogeancho jiv ghetlo oxem mhonnttat. Ani hem korun tannim aplea zaticho man rakhlo oxem aikonk ieta. Hea oslea prosonghi vellar tannim aple dhuvek sud'dam sodlli nam.
Oslech torechi ek gozal poiruch Uttar Pradesh-antlea Meerut xharant ghoddlli thoim eka Dalit cheddeak ani eka Musolman cheddvak jivexim marlim karonn anik kitench nhoi boghor tim dogaim eka-mekachea mogan aslim mhonn.Anik hem ghoddlem fokot ap-aplea somazacho vo dhormancho man rakhonk. Thoddea vorsam fattim osleo ghoddnneo khud amchea Goeant pasun ghoddloleo asat ani zatincho bhed-bhav korun kitleo sorikho moddlleat vo kitlech ghorabe kabar zaleat.
Haryanachea eka jil'leant ek ghov aple ghorkan'nik ghora haddunk mhonn tichea ganvant gel'lo punn to jivo aplea ghora pavlo nam karonn aple khoxen logn zalole dhuvechea ghorkarak tachea avoi-bapain aplo man rakhonk tacho khun kelo. Amchea Bharotant hea torecheo ghoddnneo hea 21vea xekddeant legit ghoddttat tem pollovn monak bhirbhiri marta oxem Kendri Ghor Montri P.Chidambaram hannem mhonnllem.
Sogllea Bharoteank hi ek motthi loz oxem mhonnttana tannim fuddem sanglem ki hea oslea toreche khun korun aplo man rakhunk sodhtat tanche add karvai korpa vixim veginch ek kaido Bharoti sorkarant aspavpachi ievzonn vevharant ietoli ani hea guneanv korpeank koddok khast favo zatoli oxem Kendri Ghor Montrean xevttak sanglem.
Aurelio Viegas

Azossim ganvant Gonvlleancho Dis Somarombhlo



Azoxe: Azoxe firgojent Agostache 4ter Gonvlleancho Dis soma-rombhlo. Sanjechea 5 vaztam Sant Matheus-ache Igorjent dobajik Misachem bolidan bhettoilem. Hea Misak Goa–Velha Varadache (deanery) padri, madri ani toxench Pilar Sonvstheche padri ani bradar hajir asle. Survatek, ganvchea kaim tornnatteamni Bharoti Sonvskrutik pod’dhotin, Bharoti songitachea sur-talar nach korun soglleam iadnikank igorjent bhitor kaddle. Pri. Hillary Fernandes-an hea Misa bolidanachem mukhel iezmanponn choloilem. “Jezu Borea Gonvllea porim amche iadnik boro vaur kortat ani aplea xelliank rakhtat ani samballtat, tednam, tumi xelliamni tankam borem utor diun, tanchea utrak pallo diun ani Povitr Sobhent ietoleo noveo chali riti mandun gheun tumchea gonvlleank tumcho adhar ani sohokar tumi diuncho”, oxem Pri. Hillary-n aplea provochonant sanglem. Misachea xevottak soglleam iadnikank, madrink ani bradar-ank hea suvalleachea ugddasak ek mogachi bhett dili. Ganvchea Gayon monddoll-an khas Gonvlleanchea disa khatir ghoddlolem git gailem. Teach borobor Azoxe-chea Padr Vigaran, Pri. Miguel Pereira-n soglleank hajir asloleam firgozkarank, iadnikank, madrink ani bradarank dhin’vaslet. Misa uprant padri, madri ani bradaranchi ek lhanxi zomat zali. He zomatik Xri Eric Correia-n ‘Lok Padrim koddlean kitem anvddeta’, hache voir ulovp kelem. Tea uprant sogllea hajir aslolea Padri, madri ani bradaramni ekvottachea jevnnant vantto ghetlo.
Senon S. De Souza

“Rostad Gorvank Mell’le Vostad Xetkar”

Xirodem: Hea ganvant hallinch gorvanni ani mhoximni xet khavpacheo ghoddnnuko ghoddleat. Hea pasot Xiroddechea sumar 100 odik xetkareamni ganvantlea gorvank ani mhoxink bandun ghalpacho nirnnoi ghetla oxi khobor mell’lea. Hea kamam pasot xetkareank Xiroddeche ponchayatichi Sarpanch Bharati Naikan tenko ani adhar divpachem utor dilam mhunn xetkareamni dili. Fattllea Julayant Xiroddechea ganvchea xetanchi naxadi gorvamni kelli Him xetam mhonnlear ganvantlea xetkaranchem udarposonn. Heach xetanchi sumar 30 voir gorvamni naxadhi kelea.purai xetancho tanno torvo khella. Dekun tiddkovlleam xetkareamni sumar 20 voir gorvank ani mhoxink dhorun bandun ghalim ani gorvancheam dhoniam 'koddlean 5 te 10 hozar rupia xetanchi luskonn bhorpai divpachi magnni kelea. Magnni mandun ghenan zalear gorvam vikpachi xiddkavnni dili. Uprant gorvancheam dhoniamni luskonn bhorpai divn gorvam ghora vhelim. Oxe toren xetkareamni purai Gõyant “Rostad Gorvank Vostad Xetkar” mhonn novi dekh dili.

Konknnicho zannkar ontorlo


Konknnicho zannkar ontorlo



Konknni bhaxecho zannar ani sevok Prof. Dr. Olivinho J. F. Gomes Julayache 30ver Vintage Hospitalant ontorlo. 31ver sanje tachea mornnachi vidi Taliganvche Igorjent zali. Pri. Antimo Gomes-an provochon korun tachem jivit kitlem dekhichem ani bhavarthachem aslem tem sanglem, gineanan to huxar ani thir bhavarthacho monis aslo mhonn sanglem.
V. Ixtt sorgest Olivinho Gomesak xrod'dhanjoli vompta ani aplo boreantlo sangati ixtt unno zalo mhonn dukh porgott'ta. Tachea kuttumbak buzvonn dita.