Sunday, December 23, 2007

Thomas Stephens Konknni Kendr - REPORT 2007



TSKK REPORT 2007


Wishing you all grace filled
Christmas: The feast of caring and sharing May you be blessed With joy and happiness in the New Year 2008

It is said that ‘If one can dream it, then you can do it.’
Years ago, a few Jesuits envisaged a Konknni Research Institute in Goa. Their imagination became a reality in March, 1982, when Thomas Stephens Konknni Kendr (TSKK) was established. Today it has its own building, research library, classrooms, a botanical garden, and other facilities. TSKK has made a significant contribution to the development, research and promotion of Konknni language and culture.

This year TSKK is celebrating its Silver Jubilee. All that has been achieved is due to God’s blessings, and the love, support and financial help received from our benefactors, friends and well wishers. This annual report is an account of what we have contributed to Konknni this year. We look forward to your continued support in the years to come. On this occasion we also like to remind you that you and your families are in our prayers, especially as Christmas, the Feast of the Prince of Peace, draws near and the New Year 2008 approaches.

RESEARCH AND PUBLICATIONS:
On March 29, TSKK completed 25 years. On this occasion, the Silver Jubilee inaugural function was held at TSKK premises on 29 March. Zudas, (a one-act Konknni play) and Hansat Gayat Nachat (Children’s song booklet) both authored by Fr. Pratap Naik, were released on this occasion. Also released were Sod 11 (TSKK research bulletin) and the multi-colour TSKK Information Brochure.
On 23 September at Cavelosim, Fr Socorro Mendes released Saxtticheo Igorzo Volume II of Fr. Moreno de Souza, S.J.
On 30 July, on the eve of the Feast of St. Ignatius Loyola, Swiss Jesuit Provincial Fr Albert Longchap and Fr. Anton Kurmann visited TSKK. The Swiss Provincial released the TSKK Silver Jubilee Souvenir. Lester Fernandes, a journalist cum publisher and active well wisher of TSKK, shouldered the responsibility of designing, editing, and printing the souvenir.
On 29 September, Romi Lipient Konknni Kors was released by Tomazinho Cardozo, the President of Dalgado Konknni Akademi on the occasion of Fr. Matthew Almeida’s birthday The book, written by Fr. Matthew Almeida, has received an enthusiastic response with pre-publication orders coming in from all over the world.
On 25 October, TSKK Research Bulletin Sod 12 was released at the hands of Antonio Pereira Konknni Puroskar award winner B. E. Mendes.

AUDIO VISUAL MEDIA:
On 11 and 12 April, TSKK screened famous Konknni films Amchem Noxib and Nirmon, as a tribute to Frank Fernand, the film’s producer and music composer who died in Mumbai early this year. Before the screening, Ciriaco Dias, one of the actors in both films, shared his experiences working with Fernand.

COURSES, WORKSHOPS AND FUNCTIONS:
From 15 January to 3 February, TSKK conducted a course on ‘Reading Konknni in Kannada script’ for its staff members, as part of the on-going formation.
From 1to 31 March a special part-time Konknni Basic Course was conducted.
On 29 March, the inaugural function of Silver Jubilee Year 2007-2008 was held at TSKK premises. Prof. Newman Fernandes, the Principal of St. Xavier’s College, Mapusa was the chief guest. Dr Pandurang Phaldessai, the Member Secretary of Kala Akademi, Panaji, Dr. Chandralekha D’Souza, the Head of the Konknni Department of Goa University and Dr. Anthony da Silva, S.J., the Provincial of the Goa Jesuit Province were the guests of honour. TSKK Founding members, the ex-director, ex-staff and present staff were felicitated at the function. Mandd Sobhann, Mangalore, presented a vibrant cultural programme after the formal function. Fr Ave M. Afonso and Preeta Naik of TSKK compered the function.
On 1 April, Dr Francis D’Sa, S.J. delivered a lecture on “Clash of Civilizations and the Dialogue of Cultures” at TSKK. Archbishop of Goa, Filipe Neri Ferrão, felicitated Fr. Francis D’Sa on this occasion for his contribution to Indology.
From 16 to 21 April, TSKK conducted a Konknni songs and dance course for school children in view of presenting a children’s programme on Doordarshan, Goa. 11 students took part in this programme conducted by Dipali Sankolkar.
From 16 April to 15 May, TSKK organized Konknni Basic Course attended by 7 students.
From 14 to 28 June, Konknni Basic Course of spoken Konknni was conducted for Mothers of Agnel Ashram, Verna.
From 4 June to 3 August, Konknni Basic Course was conducted for three students at TSKK.
On 12 and 13 November, a two-days workshop on 5 Habits of Highly Effective Teachers for 9 primary teachers was held at TSKK premises. Physical exercises, meditation, seeing film clippings and documentaries, group activities were some of the components of the course.
From 14 to 16 November, a workshop on teaching and testing spoken English was conducted at TSKK. Marion Valladares Smith, a trainer and tri-lingual language instructor, was the resource person for the course attended by 20 participants.

AWARDS:
KONKNNI MARTIR FLORIANO VAZ PUROSKAR (KMFVP): To commemorate the death of Goan youth Floriano Vaz during the 1986 language agitation, TSKK instituted Konknni Martir Floriano Vaz Puroskar. Floriano Vaz was shot dead on 20 December, 1986. This Puroskar consists of Rs. 5,000/-in cash, a memento and a shawl and it is given to the best Konknni book in Roman script.
On 4 February, at Our Lady of Grace Hall, Margao, Ashok Chodankar became the first recipient of KMFVP for his book Jivit Fulum-di Somestanchem, written in both Roman and Devanagari scripts. The puroskar was conferred by ex-MLA Mr. Antonio Gaonkar. Ex-speaker Tomazinho Cardozo, Goa Shahir Ulhas Buyao, Romi Lipi Action Front convener Wilson Mazarello and tiatrist Prince Jacob were guests of honour. Salvador Fernandes, a Konknni lecturer from Fr. Agnel College, Pilar compered the function.
ANTONIO PEREIRA KONKNNI PUROSKAR (APKP): APKP Puroskar 2007 was given to Bernardino Evaristo Mendes for his over 60 years contribution to Konknni literature. Fr. Antimo Gomes, the parish priest of Immaculate Conception church, Panaji presented the award, which consisted of a shawl, memento and a cheque of Rs. 25,000/-.
The function was held at TSKK premises on 25 October. As a freelance journalist Bernadino regularly contributed Konknni articles to various periodicals and has over 23 books to his credit.
Several of his Konknni programmes were broadcast from All India Radio Mumbai and Goa. Preeta Naik compered the program. Pietro Troupe from Anjuna entertained the audience with their selection of old Konknni film songs.

CARVALHO GHORANNEM ANI TSKK KOLAKAR PUROSKAR: Kalakar Puroskar 2007 was presented to Harry D’Souza of Harry’s Century Band, Bijai, Mangalore at the Kalangann heritage centre on Sunday 4, November 2007. This award is instituted jointly by Carvalho Family of Kundapur, Karnataka, TSKK, Goa and Mandd Sobhann, Mangalore. The award consists of a citation, memento, shawl, fruit tray and cash Rs. 25,000/-.
Felix D’Souza, a well known political and community leader of Mumbai, presented this award. A musical concert by Patrao brothers of Derebail was also staged on this occasion. Titus Noronha compered the stage programme.

ACTIVITIES OF TSKK MEMBERS:
Rang Ixtt organized a meet to celebrate Late Dr. Manohar Sardessai’s Birthday at Manoshanti Hotel at 5p.m on 18 January. Dr Sardessai’s relatives, friends and admirers took part in the celebration. Elvin Cardozo, Roque D’Costa and Fr. Pratap Naik represented TSKK.
They sang two of Dr Sardessai’s songs for children, which has been included in TSKK’s Hansun Khellun Gavum-ia audio CD.
The annual state award of the State and Cultural Department of Goa was conferred on the Ex-Director of TSKK, Fr. Moreno de Souza S.J. at Margao for his service and contribution to Konknni literature.
The award consisted of Rs. 20,000/-, a shawl and memento.
The Save Goa Rally was organized at Lohia Maidan, Margao on March 10. Fr. Pratap Naik spoke on the topic ‘Equal Status to Roman Script’.
Preeta Naik’s article on TSKK’s 25 years was published in Herald English daily, on the occasion of TSKK Silver Jubilee.
Nityasangam, a monthly bulletin of the Council for Social Justice & Peace published Fr. Pratap’s article Why Roman script for Konknni in its March issue.
Bhakti Sobhann Programme was presented by Mandd Sobhann at Kalangann, Mangalore on 1 April. Lyrics were by Fr. Pratap, music by Eric Ozario and the programme was compered by Titus Noronha.
On 14 April, Vavraddeancho Ixtt published Fr. Pratap’s reflection on ‘Paskanchi Porob ani Mhojem Jivit’.
Investor Plus published an article by Frederick Noronha entitled ‘Priest with green fingers’, which spoke of Fr. Pratap Naik’s contribution in creating and maintaining TSKK’s botanical garden.
An article by Preeta Naik, paying tribute to two Konknni musicians, the late Frank Fernandes and late Ulhas Buyão, was published in the May-June issue of Uzvadd.
Fr. Pratap’s article, ‘Buyão: Konknni’s soldier of truth & justice’ was published in Goa Flash.
On June 17, Dalgado Konknni Akademi organized a one-day seminar for Konknni writers and readers. Fr. Pratap was invited to give a lecture on Konknni writing system in Roman script.
Fr. Pratap’s article ‘Bhaxantorachim totvam ani kola’ was published in Amar Konknni of the Konknni Institute, Mangalore.
HCN Channel of Herald English Daily telecast on 2 September, at 7pm. the panel discussion on ‘The Big Question: Why Konknni in Roman Script is ignored?’ Fr Pratap Naik was one of the panelists.
Prakash Vazrikar, a Konknni lecturer from Government College, Khandola submitted his Konknni thesis ‘Konknni Kadomboreantlem somaz dorxon (Ochchev ani Karmelim kadomhoreanchea sondorbhant’. He successfully defended his viva for his doctoral thesis held at Konknni Department of Goa University on 5 December. Fr. Pratap Naik was his guide.
Dipali Sankolkar, Sujata Naik, Ensila D’Souza and Sangappa Hosmane left TSKK for better pastures. TSKK is grateful for their service. Shilpa Salvi, who had served the TSKK a few years ago, has recently rejoined TSKK.
OUR BENEFACTORS:
TSKK lost its founding member and ex-Director Fr Moreno de Souza, S.J. on 14 October. He served Konknni for more than five decades. The other benefactor and friend which TSKK lost this year was Goa Shahir Ulhas Buyao, who passed away on 16 April 2007. On 19 August, TSKK librarian Preeta Naik lost her mother Laxmi Naik. On 23 September, TSKK research assistant Netra Kundaikar lost her father Gajanan Veluskar. May God grant them eternal rest.
TSKK serves Konknni language and there are a number of people and organizations that have helped us in many ways to serve Konknni. We gratefully acknowledge the donors of cash, books, periodicals, CDs, and other material. The list is by name and place only.
Fr Ave Maria Afonso, Porvorim; Mr Romeo Almeida, Porvorim; Mr Wolver Alemao, Chinchinim; Ms Freeda Andrade Porvorim; Mr Ben Antao, Canada; Ms Ivone Araujo, Porvorim; Mr Lucio Azavedo, Alto Betim; Fr William Barboza, Mangalore; Mr Rumil Baretto, Alto Betim; Mr Miguel Braganza, Mapuca; Ms Jesseline Britto, Alto Betim; Mr Tomazinho Cardozo, Candolim; Mr John Carvalho, Pune; Mr Oswin Carvalho, Alto Betim; Mr Paul Carvalho, Alto Betim; Mr Richard Carvalho, Mumbai; Mr Teddy Carvalho, Kundapur; Mr Wilfred Carvalho, UAE; Mr Wilfred Carvalho, Mumbai; Mr J. V. Carvalho, Mumbai; Mr Ashok Chodankar, Vasco; Mr Michael Cordeiro, Porvorim; Ms Felicity D’Costa, Miramar; Mr Olivinho F. D. Costa, Alto Betim; Mr Walburg V. Coutinho, Margao; Mr Octaviano D’Costa, Alto Betim; Mr Sunit Dalvi, Margao; Mr Prabhakar Dhage, Panaji; Mr C. X. Dias, Margao; Mr Egbert Dias, Porvorim; Mr Mariano J Dias, Porvorim; Mr Baylon D’Mello, Porvorim; Ms Brenda D’Mello, Porvorim; Fr Casmir D’Mello, Saligao; Mr Peter Monteiro, Alto Betim; Mr Bonaventure D’Pietro, Anjuna; Fr Concessao D’Silva, Mandur; Mr Alex P. Sequeira, Calangute; Ms Agnes D’Souza, Porvorim; Mr Valerian D’Souza, Mysore; Mr Christopher D’ Souza, Porvorim; Ms Clare & Patrick De Souza, Washington; Mr Daniel F. de Souza, Vasco; Fr Moreno De Souza, S.J., Old Goa; Mr Roberto De Souza, Porvorim; Dr. Teotonio R. de Souza, Portugal; Dr Avita & Joe D’Sa, Miramar; Mr Adolf D’Souza, Porvorim; Mr Felix D’Souza, Porvorim; Fr Braz Faleiro, S.J., Porvorim; Ms Alice Fernandes, Mumbai; Mr Ashley Fernandes, Reis Magos; Mr Caetano A. Fernandes, Alto Betim; Mr Cyprian Fernandes, Parra; Mr Dominic Fernandes, Anjuna; Ms Elaine Fernandes, Porvorim; Mr Jess Fernandes, Quepem; Mr Joe & Janet Fernandes, Taleigao; Mr Lester Fernandes, Porvorim; Fr. Ubaldo Fernandes, Pilar; Fr Valerian Fernandes, Ajekar; Mr Edwin Fonseca, Margao; Mr Govind Gawas, Panaji; Mr Cledwyn Gomes, Porvorim; Mr Gopal Gowda, Mangalore; Mr Michael Gracias, Majorda; Mr Amrut J. Hardin, Porvorim; Mr Manoj Kamat, Madkai; Mr Ibadullha Khan, Mapusa; Ms Jyoti Kunkolekar, Marcel; Ms Priya Ranjan Kundu, Kolkata; Mr Clarence Lewis, Mumbai; Ms Genevieve Lewis, Mumbai; Mr Terrence Lewis, Mumbai; Mr Joe Lobo, Alto Betim; Mr Pierre Lobo, Betim; Mr Cipriano Lopes, Panaji; Ms Cecilia Lorenco, Penha de Franca; Mr Purushothama Mallya, Kochi; Dr Toru Maruyama, Japan; Ms Alice Mascarenhas, Goa; Mr Victor Mathias, Mangalore; Ms Kyoko Matsukawa, Japan; Mr B. E. Mendes, Tivim; Ms Celina Mendes, Alto Betim; Ms Cynthia Menezes, Porvorim; Mr Walter Menezes, Quepem; Dr. Rocky Miranda, Mysore; Mr Joseph Noronha, Porvorim; Mr Ruben Oliveira, Alto Betim; Ms Pamela Paes, Alto Betim; Fr Roy Pereira, S.J., Mumbai; Ms Ubaldina Pereira, Miramar; Mr V. Pereira, Porvorim; Mr A. J. Pimenta, Alto Betim; Mr Cristovao Pinto, Porvorim; Mr George Pinto, Alto Betim; Mr Oswald Pinto, Alto Betim; Mr Daniel Pires, Alto Betim; Raknno Prakashan, Mangalore; Mr Valley Quadros, Mangalore; Mr Vincy Quadros, Raia; Mr J. Remedios, Mumbai; Dayle Rodrigues, Porvorim; Mr Estevão Rodrigues, Alto Betim; Mr N. Rodrigues, Porvorim ; Mr Rosario Rodrigues, Agacaim; Mr Leonacio Rosario, Old Goa; Mr Yusuf Sheikh, Vasco; Mr Saratchandra Shenoi, Cochin; Ms Marion Valladares Smith, Candolim; Mr Michael X. Travasso, Miramar; Mr Constantinho A. Vaz, Alto Betim; Ms Efa do Rosario Vaz, Porvorim; Mr Prakash Vazrikar, Sanquelim; Ms Janet Viegas, Belgaum; Mr J.B. Sequeira, Mumbai; Amar Konkani, Mangalore; Amcho Yuvak, Mangalore; Amcho Sandesh, Mangalore; CIIL, Mysore; Crusader’s Voice, Vasco; Darshan, Karwar; Ujwal, Honavar; Divo, Mumbai; Goa Konkani Akademi, Panaji; Golden Heart Emporium, Margao; Gomantak Marathi Akademi, Porvorim; Jivitacho Prokas, Majorda; Jhelo, Mangalore; Kannik, Mangalore; Karnataka Konkani Sahitya Akademi, Mangalore; Kirnnam, Chinchinim; Konkan Times, Betim; Mandd Sobhann, Mangalore, Mangala Jyoti, Mangalore; Mansur Enterprises, Panaji; Mithr, Mangalore; Sevak Prakashan, Mangalore; Vasanthrao Dempo Education and Research Foundation, Panaji; St. Xavier’s College, Mapusa; Department of Information & Publicity, Panaji; Directorate of Art & Culture, Panaji.
LIBRARY:
At the end of 2007, TSKK library collection is touching 14,000 books. Some of this year’s important books are Chitpavanism: A tribute to Kokanastha Brahmin Culture by Jay Dixit; Vocabulario Da Lingoa De Japan; A History of Indian English Literature by M.K. Naik; The Kshatriyas in Ancient India by Madhumita Chatterjee; Medieval Indian Literature: An Anthology-Volume Four; Ancient Indian Literature: An Anthology-Volume 1,2 & 3; Indology: Past, Present and Future by Saroja Bhate; Modern Sanskrit Literature: Traditions and Innovations by S. B. Raghunathacharya; English-Konknni (Kannada script) Dictionary; Vishayanurup Dyaneshwari by Dhananjay Deshpande; Dominic’s Goa: A Nostalgic Romp Through a by Gone Era by Dominic Fernandes; The Goan Village Communes by Dr. Olivinho Gomes; Flora of Bangalore District by Dr S. V, Ramaswamy; World’s Grand Procession of Saints in India by Rosario Rodrigues; metahistory; History Questioning History-Festschrift In Honour of Teotonio R. de Souza by Charles Borges, S.J. & M.N. Pearson; Devadasis:Ancient to Modern by Dr. K. Jamanadas.

TSKK APPEAL:
TSKK is celebrating its Silver Jubilee year. The celebration started on 29 March, 2007 with a grand event and will conclude on 29 March, 2008. TSKK receives no grant from the state and central governments. TSKK relies fully on God’s providence and the helping hand provided by well-wishers. This year we have prepared a series of projects, which you can partner by way of time, effort or money. Donations will go a long way to ensuring their success. We are enclosing, along with this annual report, a list giving details of various TSKK projects to be undertaken in the near future. Donations to TSKK are exempt from Income Tax under section 80G of the Income Tax Act 1961. You can send your generous contribution to:

Thomas Stephens Konknni Kendr
B. B. Borkar Road
Alto Porvorim, Goa – 403 521. India
Tel: 0832-2415857/2415864
Mob: 9850658565
Email: tskk@sancharnet.in ; pnaiksj@yahoo.co.in

Be a Partner in Konknni’s Development
The growth of any institution depends on successful execution of its projects, financial stability and commitment of the team members. After 25 years of its existence TSKK has to expand its scope of activities and projects. For this it needs financial support. This could be achieved by creating various Corpus Funds. Corpus Funds could be invested in Fixed Deposits in bank or in Balanced Mutual Funds. From the returns of the Corpus funds the respective projects have to be executed. So far TSKK has envisaged the following projects for which Corpus Funds are required.

1. CULTURAL PROJECT:
TSKK intends to organize every month one cultural programme of one and a half hour (one hour for performance and half an hour for discussion and dialogue with the audience) related to Goan Folklore at its premises. These monthly programmes will give an opportunity for the folk artists to display and develop their talents. Besides this, TSKK will conduct workshops to train younger artists to learn folk dances and folk forms. If the funds are available, TSKK could assign audio-video projects to record various folk dances of Goa.
Corpus Fund required: Rs 32 lakhs

2. RESEARCH PROJECT:
Konknni needs scientifically written grammars textbooks, dictionaries for beginners, and advanced learners. Besides these, reference works for college and university students have to be written. TSKK could initiate these projects with the help of research assistants on a contract basis. Two research assistants are required to do this task. TSKK publishes its research bulletin Sod.
Corpus Fund required: Rs 23.6 lakhs

3. LIBRARY PROJECT:
TSKK has an excellent library with a good collection of books and periodicals. All these have to be made available to the readers on computers. For this, one computer, with printer and library software, is needed. Library has to be upgraded through purchase of new books, new subscriptions, shelves, cupboards and other library material. Besides the existing books and documents must be preserved through fumigation and using naphthalene balls.
Corpus Fund required: 16.3 lakhs

4. SCHOLARSHIPS PROJECT:
Scholarships are needed to encourage and financially support talented, but economically poor students to do B.A. in Konknni. TSKK is interested in giving at least 10 scholarships. The recipients of these scholarships will spend a minimum of 25 hours at TSKK to acquired work experience.
Corpus Fund required: 6 lakhs

5. TIATR PROJECT:
Tiatr is the most popular form of theatre in Goa. To encourage tiatr, actors, playwrights, directors, singers, instrumentalists, light & sound technicians, stage setters and others, an annual award of 50,000/- could be given to deserving artistes.
Corpus Fund required: Rs 7 lakhs

6. PUBLICATION PROJECT:
TSKK does research and publishes educational material. As publishing literature in Konknni is economically a difficult proposition, there are no known publishers in Goa. Therefore it is TSKK’s responsibility to undertake publishing of research material.
Corpus Fund required: 25 lakhs

7. AUDIO-VISUAL MEDIA PROJECT:
TSKK wants to prepare educational audio-video material, which is necessary for teaching Konknni. Besides TSKK plans to prepare short films and documentaries in Konknni, which could be used for value education in schools, colleges and parishes.
Corpus Fund required: Rs 20 lakhs

8. BOTANICAL GARDEN PROJECT:
TSKK has a mini-botanical garden with a selection of most of the fruit trees and plants found in Goa. This garden has become a center of attraction for plant lovers and botany students. The garden provides shelter to a number of local and migratory birds. The garden needs further improvement and regular maintenance.
Corpus Fund required: Rs. 15.36 lakhs

9.. MAINTENANCE FUND
TSKK’s building needs continuous maintenance and repair. Besides painting, rain protection sheets are needed to protect the building during the monsoons. TSKK website has to be upgraded every month and has to be maintained. Computers, inverters, an EPBX system and vehicles need constant maintenance.
Corpus fund required: Rs 25 Lakhs

10.. CHILDREN’S LITERATURE FUND:
Good reading habits in any language develops at childhood. Hence for the development and promotion of Konknni, children’s literature is essential. In this context TSKK wants to promote Konknni among children through publication of storybooks, comic books, CDs, DVDs and through various activities specially designed for them.
Corpus Fund required: Rs 10 lakhs

11. DOR MHOINEACHI ROTTI PROJECT:
The oldest Konknni periodical is Dor Mhoineachi Rotti. It was started in 1915. It could be developed as an excellent Catholic Family Journal with professional approach.
Corpus Fund required: 38.8 lakhs.

12. STAFF WELFARE FUND:
Due to lack of funds TSKK is unable to offer attractive salaries to its competent and dedicated staff. This results in good performers moving to jobs that offer better pay. To prevent this, TSKK has to build a Staff Welfare Fund. From this fund the staff could be assisted by giving interest free housing loans, vehicle loans, payment of medicare, annual special allowance, pension and financial assistance for the education of their children.
Corpus Fund required: Rs 30 lakhs
If you need further details about these projects, kindly contact TSKK. Your contribution to any of these projects could be sent either in cash/cheque/Demand Draft in the name of:
Thomas Stephens Konknni Kendr
B.B.Borkar Road, Alto Porvorim, Goa – 403 521, Inda
Phone: (0832) 2415857/ 2415864 Mob.: 9850658565
E-mail: tskk@sancharnet.in or pnaiksj@yahoo.co.in

- Forwarded by Gaspar Almeida, www.goa-world.com

Friday, December 21, 2007

THEY WERE THE FIRST - A Tribute to Women in Goan History

"THE SUNDAY NAVHIND TIMES"/13th March. 2005 - "Panorama"
by "Mr. Prajal Sakhardande" (Pages from the past),

THEY WERE THE FIRST.

A Tribute to Women in Goan History.

The first Goan woman psychiatrist was Dr Ms Adelia Costa and Laxmibai Talaulikar, Gawdulaka Kholkar were the first voijins.

The first Goan woman scientist was Dr Ms Beatriz De Menezes Braganza. The first women Sports Director of Goa and a Phd in Sports was Dr Ms Suzana D'Souza.

The first professional Goan Women Photographer was Palmira Coutinho. The first Goan model was Sooranga Moolgaokar for Raja Ravi Verma's paintings in the 1870's.

The very first woman actress on the Indian screen was a Goan from Asnoda, her name was Kamlabai Kamat (Gokhale). It was a silent film produced by Dadasaheb Phalke, the the father of Indian Cinema in 1913. People hardly know this fact. Durga Khote (Lad) another Goan from Sanvordem followed soon and became popular.

The first Goan womam to act on Marathi stage was a classical singer named Jyotsna Bhole. The first Goan woman to act on Konkani stage (Tiatr) in the first Tiatr Italian Bhurgo in 1892 was Regina Fernandes. The first Goan girl to act in the first Konkani film Mogacho Aoundo in 1950 was Lena Fernandes.

` The first Indian to win the "Miss World" title was a Goan Ms Rita Faria in the year 1966. The first Goan painter was Prafulla Dhanukar. The first Goan woman classical singer Kesarbai Kerkar was bestowed the title "Surashree" by Poet Laureatte Rabindranath Tagore. Mohana Palkar was the Goan dancer at the court of the Peshwa in the year 1875.

The first woman historian of Goa was Maria Ermilinda Stuarts Gomes and almost contemporary to was Propercia Correia Afonso Figuerido in the late 19th and early 20th century. The first Goam Woman Teachers were Ana Joaquina D'Souza Correia and Piyush Bandodkar.

Imelda Tavora was the first Goan Radio Star among women. Ashatai Phadke and Radhabai Kamat were the first women Kirtankars of Goa.

The first Goan women poets were Gokulbai Talaulikar, Godavaribai Naik, Seetabai Kundaikar and Sosuaka Kenkre. The first two wrote Marathi poems and the last two wrote "Abhangas" and "Ovyos" respectively. The first Konkani woman poet of Goa was Smt. Vijayabai Sarmalkar. The First woman Konkani Prose writer of Goa was Sheila Kolambkar Naik. The first Konkani woman writer to win the Sahitya Academy Puraskar for her work "Sapanphullam" was Meena Kakodkar.

There have been Goan Women journalists, nurses, singers, sports women, social activists and workers, caterers, councilors, educationists, bankers, women in technical fields, fashion world, historians, librarians, women running tea-shops, hotels, businesswomen, columnists and so on.We cannot forget the women who composed the Dhalo, Jugdyo, Ovyo, Davlimandi, etc.


----
Forwarded by Sanny de Quepem
for Goa-World.Com
www.goa-world.com/goa/about_goa/

Monday, December 17, 2007

Amche Tiatr ani Amchim Kantaram

Amche Tiatr ani Amchim Kantaram

Tiatr ani tiatrantlim kantaram amche sonskrutayecho ek bhag zaun asa, hantum dubav nam. Hech khatir amche tiatr disan dis odik ani odik nanvlovkik zait vetat to puravo, tiatracho 115 vorsancho itihas dita. Fattlea 115 vorsam modem, sonvsarant zaito bodol zalo, sonskrutik mollar novlam ghoddon ailim, ghoram ghoramnim Reddio ani TV aileo, punn tiatrachem mhotv azun porian komi zavnk nam mhonnlear fott zavchinam. Amchea tiatr ani kantaram vixim thoddo niall korpak zai oxem mhaka dislem, kiteak halinch ami, mhonnche Kala Mogi, Candolim he sonvsthen, Setembrache 12ver, 2007 ek tiatr “Odruxtti Jivit” machier haddlo. 50 vorsam adim ho tiatr ami Saipem vaddeant, Candolim dakhoilolo. Tiatr pornno aslo dekhun, pornnim kantaram jim 50/60 vorsam adim amcheam purvileam nanvlovkik kolakaramnim gailolim tim ami hea tiatrant lokam somor haddchim mhunn nirnnoi ghetlo. Ho tiatr machier haddpant ani purvileam kantoristanchim 12 kantaram hea tiatrant gavpant amkam zaitem xikpak mell’lem. Tech khatir tiatr ani kantaram babtim hem borop korpak chintlem.

Adim...
Ami machier haddlolo “Odruxtti Jivit” ho tiatr 1957 vorsa Joao Cardozo hannem borovn ani digdorxit korun Saipem vaddeant machier haddlo. Hea tiatrachi kanni sarki sadi asa khori, punn hea tiatrant soglleam von odik mhotvachi dekh mhonnlear tantum toyear kelea ti ‘comedy’. Ak’khi ‘comedy’ tiatrache kannient vinnlea ani tiatrache kanniecho ek bhag asa. Aichea tiatr boroinnaramnim hachi chotrai ghevpak zai, karonn kanniek guntun vinod toyar korop aichea tiatramnim zoborxem pollevnk mellonam.
Purvil’le kolakor, mhonnlear Aleixinho de Candolim, Young Menezes, Jacinto Vaz, Anthony Mendes, Alfred Rose, M. Boyer, Remy Colaco, adi. hanchim sumar 60 vorsam adlim kantaram machier ami gailim. Team kantaranche ‘lyrics’ vachun kalliz dhadoslem. Tanchim utram ani ghoddpam khub sobit ani sundor asat. Tea kantaranche ‘tune’ aikat. Tea kallar he ‘tune’ soglle ‘original’ asle, tannim dusreanche ‘tune’ kopi korun aplim utram tanchea ‘tune’-ancher bosoilim nant. Aichea kantaram ghoddpi kolakoramnim hachi dekh ghevchi mhunn mhoji vinonti.

Atam . . .
Aichea kallar tiatr sarko ‘commercial’ zala. Tiatra vorvim aiche kolakor aplo disvoddo zoddtat. Tiatr borovpi chodd zaleat ani tiatr borpavollicho dorzo sokol poddla. Zorui tiatr loka modem odik nanvlovkik zala, torui tacho dorzo unchlea panvddear pavonk zai aslo toso pavonk nam.
Aiche tiatr borovpi chodd korun ‘short-cuts’ marunk bhiddenam nhoi mhunn lojenam. Dusream bhasantleam nattkanchea vo cholchitranchea kanniachi ‘copy’ marun apnnem tiatr boroila mhonnpak fattim soronam. Omkeache kanniecher adarun ho tiatr boroila mhunn dakholl kelolem zalear khub borem zatem aslem.
Aichea tiatr boroinnarank ‘Comedy’ borovpakuch kollonam mhonnlear fott zavnchinam. Tea khatir anek Inglez bhaxentleam masikancher, pustokancher vo potrancher ailole ‘jokes’ vaprun lokak hansoita ani amchea tiatrachi porampora ibaddta mhonnpak mhaka vaitt dista. Aicheam kantarancher nodor marat. Ghoddpank xim ani mer nam ani ‘tunes’ tor chodd korun dusrea bhasantleam gitanchi nokol (kopi) asta. Adhunik kallar sogllem sudorta oxem amkam dista, punn amchi tiatr kola bigoddta kai kitem? Oso dubav poddta.

Attapnni...
Amchea aicheam tiatristamnim adlea tiatristanche borpavollicher, magir te tiatr zaum vo kantaram zaum, obheas korpachi goroz asa. Te tiatrant ‘Comedy’ koxi ghaltale tacher niall kelear ani tech porim kanniek guntun apleam tiatramnim vinod toyar kelo zalear tiatrak khub faideak poddtolem. Te kantaram koxe ghoddtale tacher obheas korpachi goroz asa. Amche tiatrist zor te machier khorench tiatrachea mogan vavurtat zalear te ho obheas korun apunn sudronk proitn kortole nam tor tiatra vorvim tankam duddvancho faido mellta, takach lagon te tiatr machier asat mhunn sid’dh zatolem. Tiatracho amkam khoro mog asa zalear ami tiatra khatir il’lo teag korunk fattim ravche nant. Tiatrist hem avhan mandun ghet kai?

-Tomazinho Cardozo

DISTA RE TUJEM DISTA RE, APLEPONN TUJEM DISTA RE


DISTA RE TUJEM DISTA RE, APLEPONN TUJEM DISTA RE


Eke sorvojonik dobajeache kariavollik ek kirtonkar Mora-ttintlean oso gaitalo: “Tuza disto go, tuza disto go, tuza disto go….” Sumar panch tori minut to hinch utram gaitalo, fuddlim utram uchari-naslo. Oxem gaitanam, aple mukhar machie sokol bosloleancher to apli nodor bhonvddait aslo. Dekhun taka kitem dista kai mhonn sogllo lok chintunk poddlo. Ostoreo-cholio aplem ang bi dista asot mhonn aplim vostram sarkim korunk laglim. Xekim tea kirtonkaran oxi aplea kirtonachi voll sompoili: “Tuza disto go, tuza disto go, tuza disto go, Site tuza Rama vorcha prem’ disto go”. Hem aikotanch hanxeam ani talliancho khollkholl zalo. Ami amcheam rajkornneam, odik korun amdaram vixim oxem gavpachem (vo roddpachem?): ‘Dista re tumchem dista re, dista re tumchem dista re, tumcheam soglleam kortubamnim tumchem apleponn dista re’.
Porvore Mandovi pula lagim dongor konsllun margar poddtalo dekhun dhanvtereank toxem vattsurank obsoeg gho-ddonam zavnk pulisen margar addo ghal’lo to, Virodhi Fuddarean ani tacheam sangateamnim apleam hatamnim bollan kaddlo. Hem tankam vhoddlem koutuk dislem zait. Torui porjechem mon jikunk hem fokot ek sadem, kaido hatant ghevop nhoi punn ek murkponn ani Virodhi Fuddareak ani amdarank hem bilkul sobonam. Tankam tea addea vixim kosli-i horkot aslear, tannim lagu zatolea vo Mukhel Montrea vo unchlea odhikarea lagim ulovnk zatalem. Vhoddi-lamnim tor oslim kortubam kelim, pattlav-dar kiteak korchenant? Fuddlem zot cholta toxem pattlem cholta nhoi? Punn BJP ani tanchea Songh Porivarachea dusream sonvsthanche-am vangddeanchem hem khaxeleponn!
Digambar Kamat-acho sorkar uddovpachem serkos suru zal’lem tednam apnnak dusrea vordan vhorunk itle ani title kotti rupia ditale mhonn dogam tori amdaramnim ugteponnim sanglolem. He vixim apunn jerul choukoxi kortolom mhonn Mukhel Montrean bhasai-lelem. Dusre-i Kongres amdar choukoxi korunk magtale tantlo ek Up-Sobhapoti. Punn hacher atam visor poddli vo mudom’ visor ghali? Toxench apleo faileo pas korunk dusro ek montri dalali magta tem Mukhel Montreak apnnem gomoi-lam mhonn ek tednacho bonddkhor montri uloi-lolo. Kitem sot ani kitem fott ti porjek dakholl zavnk, heam don-ui gox-ttim vixim Mukhel Mon-trean vegim tirait choukoxi korunk nibel goroz .

Felix P. da Cruz

VOPARINCHEA BHANDDARANTLEM

Voparinchea Bhanddarantlem:
“ Eka lognak bara vignam”

‘Love Marriages v/s Proposed / Arranged Marriages’, hea vixoyacher ek pavtt ‘debate’ zali. Zaitim karonnam sangun, ap-aplo pongodd zoitivont korunk, tornnateanche proytn zale. Mogachim lognam borim mhonn, ek pongodd aplim karonnam sangot ravlo. Mogan logn zalolo zat-kat mandinam, gorib-girest mhonn vollkhonam, nennar-zannaranchi ontor korinam, punn sogllea vegllocharacher tancho mog zoit vhorta. Mogan axil’lo aplea sangateak asa toso mandun gheta ani tacho mog torekvar proxnank fuddo korta.
Soirikechim lognam borim mhonntolim oxem mhonno: Mog-mog mhonntat tim lognam adinch fog kortat. Zaite pavtt avoi-bapaiche khuxe add, tancho axirvad nastanam tim logn zatat. Tea uprant tanchea logni jivitant vhoddilanchi budh ani adar tankam mellonam.
Don-ui pongodd zhogoddtanam, eklean oso aplo sondex dilo. “Amkam mogachim lognam nakat ani soirikechim lognam nakat. Amkam zai teo ‘proposed love marriages’. Konn tori vo zonn eklo dusreak ‘propose’ korta ani magir tancho mog zata. Mogachi tenkxi koxi, tancho mog lognachi gantt marta. Koslim-i zaum tim lognam, punn aiz tankam bara vignam. Kiteak kai?
Aiz logn zal’leam modem magnnem nam. Sokallim utt’tanam ghov-bail veg-vegllea vellar utt’tat. Punn nhidunk tori vangdda vochunk zai aslem. Nhidunk veche adim Devak ani ekamekak dhin’vaslolo zalear, Devachem ani ekamekachem bhogsonnem maglolem zalear, Deva ani ekameka mukhar apleo gorzo khaltikayen ghaleleo zalear...oslem magnnem logni jivitant folladik zavpachem. Devachem Utor amchea panvlank uzvadd zata, tersachem magnnem Saibinnichi bhokti vaddoita ani Jezuchea soddvonnechea ghuttant amkam vantto dita.
Aiz logn zal’leam modem somjikai nam, sosnnikai nam. Ekamekak tim asat toxim mandun ghenant. Eka mekacheo osoktayo somzonant. Dusreacheo chukeoch kaddtat. Dhin’vasnni disonam. Khaltikai nam, sogllo gorvixtt utrancho boddbodd! Zonn eklo ap-aple bhaxen sogllim kamam korunk sodta, dusreacho adar-sohokar ghevnk sodinam. Matxi chuk zalear, sogllench ifern zata. Jem lhan utramnim, somjikayen sangum yetalem, tem ragan tapon sangtat. Sosnnikai mat-ui disonam. Haka lagun aiz lognam tuttun-futtun poddtat. Aiz logn zal’leam modem bhogsonnem nam. Monis osokt. Osoktayen to khala poddta. Punn dusro taka somzun ghenam. Bhogsunk konnuch toyar nam. Dusreacheo chuki monis bhogxinam tem pollevn to aplea khas jivitant chuk korinam-so dista. Bhogsonnem dinastana-ghenastanam aiz kitlim logn zalelim vorsanchim-vorsam ragan ani ekameka lagim uloinastanam jiyetat. Oslim Deva koddlean tori aple chukik bhogsonnem magtat kai?
Aiz logn zal’leam modem bhasabhas nam. Zonn eklo aplea monantlem korta. Dusrea kodde ani budh ghevop nam. Apunn korta tem sodanch sarkem, oxem taka dista. Ani taka dusrea lagim ulovnk, bhasabhas korunk vell nam. Bhasabhas kel’li zalear kitle proxn suttave zavpache, kitle dubav pois zavpache, ani logni jivitant kosle tharav ghetat te yesvont zavpache. Dog zannanchim chintnam ani dog zannanche anvdde bhasabhas korun ekttaim haddlear, logni jivit mozbut zavpachem. Logna disa dadlo ani ostori kallzan, monan otmean ani kuddin ek zal’lim. Logni jivitantlim vignam pois korunk, anvdel’le anvdde ani chintlelim chintnam logn zal’leancho sasnnik bandpas mozbut korum-di.

Nevel Vell’lekar

++++++++++++++++
“Mazor Maslli Soddit, Tednam Bebdo Soro Soddtolo”


Bebdikai ek pidda. Bebdikayek lagun kitleamnim aplem jivit ibaddlam, ghorabe kosoddleat ani somazachem noxtt vaddoilam. He piddek ilaz asa mhonn zaite visorleat. Punn zannim aplem bebdikayechem patok ollkhun ghetlam, jivit novsorlam, tannem khoxalkayechem zoit melloilam.
Nicky D. hachi khobor zaiteamnim aikolea. Tachem mullavem nanv Nicholas D’Silva. Vell’lle ganvcho, amcho soiro to. Belganv xiktalo. Xikpant ani khellant huxar aslo. Ixttam borabor misoll zatanam soreant-ui misoll zalo. Bebdikayechea barantuch xikop sompoilem. Mumboichea ‘Bank of Baroda’-nt-ui nokri melloili. Eka disak ‘Bank Cashier’ zalear dusrea disa Benkichea panvddear bosun moddiche poixe meztalo. kazarache pirayecho zatoch, Leonniechea mogan poddlo. Tika mellunk vetanam soro kednach pivunk nam ani Leonniek Nicholas bebdo mhonn kosloch dubav poddunk nam. Kazar zatoch tanchea ekvottak dogam bhurgim zolmolim, Myrtle ani Maud. Itlea mhonnosor Nicholas-an aplea kazarachem sutt ani kazarachi mudi pasun vikun kaddloli. Poixeank patixer zavn to Leonniek boddoitalo. Nicholas eka darantlean bhitor sorta zalear, Leonnie, dogaim bhurgeank khankeant marun, dusrea darantlean dhanvtalem. Mezachea govetant, ghalun pasun, tinnem bhurgeank samball’lim. Myrtle iskolak vetana, Nicholas lokot-lokot aple dhuvek soreache noxer pavounk vetalo. Sisterin taka pollelo ani to konn kai mhonn Myrtlea lagim vicharlem. To bebdo aplo bapui mhonn sangunk, taka loz disli. To aplo bapui nhoi, punn aplo ek xezari mhonn tannem sanglem. Hi khobor dusrea disa iskolak vetanam, Myrtlean aple avoik sangli. Tednam Nicholas nigtoch uttlolo. Aple dhuvechi khobor aikun taka jintt marli. Apleak lagun aplo ghorabo sonsta, hem taka thavem zalem. Dolleantlean dukham vhanvtalim. Apunn soro soddtolo mhonn thoinchea thoimsor tannem nichev kelo. Tea disa thaun tannem soreacho ghontt ghevnk nam. Nicholas aslo to Nicky D. zavn bebdikayek sampoddloleank he piddentlo bhair kaddunk vavurta. Ratchea khuinchea-i vellar, konnem-i fon marlear, tanchea akantak rokddoch dhanvta. ‘Mercilite’ hem AA-chem masik to vhodda umedin choloita. Nicky D hem uzvaddit kirnn soglleak fankarit asa.
Zaiteank hi bebdikai bhurgeponnich suru zata. Kazarank ‘party’-ank soro funkott mellta. Funkeacho soro aiche tornnate dhonkit ravtat. Tanchea pievpak xim’ ani mer nam. Zo tornnato piyenam to tanchea borabor sobonam, taka kuxin kaddtat. Aiche tornnate, bieracher suru kortat...... tea uprant viski, brendi, rum, xevottak feni! To soro ‘branded’ asunkuch naka, koslo-i upkarta. Funkea mellonam tednam poixeamnim piyetat. Piyeunk poixe nam zatoch chortat, nagoitat. Mhojea jivitant hanv ‘wine’ soddun kosloch soro pielolo nam. ‘Cheddum zalam re, hatak kanknnam ghalun bhonv,’ oxe mhaka challoitale. Heam mhojeam ixttank sokallim utt’tanch soreacho ghontt zai zalo. Nam zalear tanche hat koddkoddtale. Sokallim dha vaztam, te maddak veng marun astale. Tantuntle thodde aiz maddak veng marlole-i disonant. Challis zavche adim morun somple.
Bebdikayek sampoddlolo monis aplench jivit ibaddta. Tachea jivitant tea uprant Devak zago uronam, magnnem, mis, ters mhollear taka ek fokann koxem zata. To magir chor-nagovnno zata. Tachea tonddantlean noxtteam utranchem lisanv bhair sorta. Taka sarki jhem poddonam. To torekvar piddancho gulam’ zavn bhonvta. Apli zobabdari visorta. Tachea jivitantlo hetu pollun veta. Nitollsann mhellsannint bodolta. To aple mornnache dis mezta.
Bebdikayek sampoddlolo monis aplo ghorabo konsllun uddoita. Taka ghorabeacho ‘time table’ lagonam. Taka lagun tachim ghorchim vangddi sonstat. Tea bebdeak lagun tankam kitlem mhonn unneponn! Osoch mhozo ek titiv aslo. Newton 45 mhollear taka konn-ui vollkhotalo. Tannem aplem jivit soreak bhettoilelem. ‘Are to tuzo soiro nhoi re’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. ‘Soiro nhoi, punn mhozo khas rogtacho titiv to’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. Soro pivon-pivon to somplo. Ghorabeacher kallo dag ghalun gelo.
Bebdikayek sampoddlolo monis somazachem noxtt vaddoita. Taka konnuch man dinam, punn ho somaz taka kenddta. Eka bebdeak lagun somaza-chi xanti bigoddta, bolatkar vaddtat, khun-maramari choddta, fodd-modd, zhuzam-moddam toyar kortat. Somazant ontor disun yeta.
Bebdikai jivitachem, ghorabeachem, somazachem, nisonnton korit asa. Ani voilean bebde lok, Jezun udkacher axirvad ghalun soro kel’lo, to vaitt zavnk zainam oxe boddboddtat. Jezun soro mon’xachi loz vattavnk kel’lo, il’lo piyelear vaitt nhoi to, punn hispa bhair piyelear, soglleankuch lojek ghalta. Soro sodd ani novea jivitak survat kor, tednam Dev tujem jivit, ghorabo ani ho somaz axirvadan bhortolo.

Nevel Vell’lekar


++++++++++++++++
“Addechea Udkan Rikami Baim Bhoronam”


Soimbik girestkayen ami girest zale. Kai borim tim nhesnnam, kuddichi sobitai vaddoitalim! Kai borem tem ghorant toyar kelelim ruchichim jevnnam amchi kudd mozbut kortalim! Punn aiz amchea nhespachim ani jevpachim ‘fashion’-am bodlot asa. Punn hi ‘fashion’-am amkam faideak poddtat vo nam, hem sangonk mat avgodd zata!
Adim igorjentuch nhoi, punn adlo lok sodanch moriadin nhestalo. Cheddvam bhailo ‘maxi’ nam zalear, apli nheson dimbie khala ghaltalim. Tea kallar nhesnnak ‘cut’ naslole. Choddxim miriechim nhesnnam distalim, cheddvam kalsanvam ghalunk loztalim, ostoreo saddio nheslear bombleo dakhounk fattim sortaleo. Chedde, dadle choddxe ‘formal’ nhestale, ‘jeans’-ui naslim, kaichea kai nhesop moriadi bhair poddta, oso tancho somoz aslo. Adlea kallar moriadin nheson sogllim sobit distalim ani moriadin nheson-ui amchean sobit disum yeta, hem tannim amkam spoxttponnim dakhoilem.
Atam ‘fashion’-achim addechim udkam amchi nhespachi tan bhagounk sodtat. Tan bagoitat punn kuddik kosloch gunn poddonam. Lamb kens dovrun ostori sobit dislo. Atam lamb kensachi konnak addkholl zata vo te kens sobitayen samballunk tanchean zainant dista. Thoddeank mottve kens bore distat, soglleank nhoi. Atam kitlech addeche kens vo ‘Wigs’ ailelim asat. Hodd’ddo zalear pasun ‘grafting’ korun kens ghaltat. ‘Wigs’ mhonn ani koslim.... thoddim chevrisam mathear ghalun bhonvtat kai dista, thoddeanche tokler onos piklam tem polleun hansunk yeta. Thoddeanchem ‘wig’ rosrosxit kallea kensachem punn tem ghaltoleache tonddak mat mirio poddleat. Sogllim kortat mhonn thoddim apnn-ui kens tambdde kortat. Te magir apleak sobta vo nam, tem ani pollevop nam, ‘Indian Hippy’ zaun soglleak bhonvtat. Atam kitleach torecho ‘make-up’ aila. Amche katik ‘match’ zatole ‘make-up’-ache ank asat. Punn konnem tori amkam ‘gift’ dilolo ‘make-up’ aplea tonddak sobta vo nam tem pollenastanam tonddak kallo lep, magir thoddim rupnnem ghalun bhonvtat kai dista! Kednach tinnem ‘make-up’ korunkuch nam, punn nhesounk yetat tim oklecher itlo lep thaptat, ti magir okol ollkhunkuch mellonam ani oklechi maim magir ‘make-up’ korun aplea tonddacheo mirio kaddun oklechi bhoinn koxi dista. Kitle-i dukhum atam ‘eyebrows’ kaddpachem anik ‘fashion’ zalam. ‘Lipstick’ pasun atam chikchikamnim chokchokta. Ho addecho chomotkar korun amkam ‘allergy’ pasun zaum punn atanchi pillgi hem sogott soddunk toyar nam. Ani atanchi nhesnnam ani koslim, Saiba! Konnachi fatt ugtich asta. Magir fattir kosli-i kollovnni vo ‘notice’ boroum yeta. Konnacho fuddo ugtoch dovortat. Ani cheddeank dadleank tallnneache gulam’ kortat. Thoddeanchim nhesnnam fintancher lambtat. Tem fint chukon tuttlem zalear....! Thoddeanchim nhesnnam ‘tight fit’ bhitor kitem nheslam tem sogott kollta. Chedde, dadle ani ‘Advertisement T-shirts’ ghalun eke vostucho prochar kortat. Tanchea angar aslolem ‘tight’ nhesnnam tanchi kuddichi ollokh ditat. Moche ani kosle? Thoddeamnim te moche ghalun ani cholunk zainam, punn aplea sangatea borabor lamb disunk zai mhonn te ghalun ttok-ttok korun bhonvtat. Atam nhespachim kitlinch ‘fashion’-am aileant khorim, punn khuim kitem ghalop ani apunn nhesta tem apleak sobta zalear aiz monis polleunk ani apleak vicharunk visorla.
Ani aiz ‘fast foods’ ani zaleat kitle! Ghorant kitlem-i borem rand, aichea bhurgeank ani tornnateank tench borem lagta. Ami tan laglear udok piyetale, atam il’lo pot’to konnak sangonastanam fridgin vochun ‘pepsi’ vo ‘coke’ donktat. Tim jivitak vaitt mhonn kitem-i sang, konn aikota? Ghorchem jevonn ruchichem, punn ti rosteaveli ros-omlette, noodles, tanduri odik ruchik lagta. Heo rosteaveleo vostu koxeo ani kitem vapddun toyar kortat tem pollelear teo ani khavunkuch nakat. Ani oslea rosteavelea jevnnak ami kitle mhonn poixe khorch kortat! Ani oslim jevnnam jevun pottak vaittak poddlear formasint amkam pil’lam melltach. Ani oslim jevnnam haddun khatoch randtolo susti zata. Ek pavtt hotelant jevlear Aitarachem porian amkam thoim-soruch vochunk dista. Osleam jevnnamnim ami amchi bholaiki ibaddun uddoitat.
Monant haddchem............... soimbik sodanch togotlem, addechem tem soimbik girestkai pokrun khatelem.

Nevel Vell’lekar

++++++++++++++++
Thoddem Ulovchem, Chodd Aikochem

Ek zannar mhonntalo “Devan amkam jib ani don kan dileat........ thoddem ulounk ani chodd aikonk. Punn ami portench kortanv. Eke jiben ami chodd uloitanv ani don kanamnim ami thoddem aikotanv. Dadlo ek kanan aikota ani dusrea kanan bhair ghalta. Ostori don-ui kanamnim aikota ani jiben bhair ghalta........” tea zannarachea heam utramnim sot disun yeta. Oxem sot zalear ami thoddem ulovchem ani chodd aikochem.
Kitem ulovpachem? Mhotvachench tench uloi, “Tujem ulovp oi zalear oi, nam zalear nam zaum-di. Ogllem kitem tem devchara koddlean yeta”....... oxem kitem amkam Povitr Pustokant mellta. Thoddem ani gorjechem tem uloita taka xanno mhonntat. Konnak koslo-i proxn vicharpacho asa zalear thoddeanch utramnim spoxttponnim vichar ani konnak zobab diuncho asa zalear thoddeach gorjecheam utramnim di, hantunuch xanneponn asa.
Konnak bhett ditanam ulovpachem asa zalear, tum bhettek gela tachem boreponn uloi, tachi khobor ghe, tuzoch boddbodd korun, tujench pemprem vazoinaka. Tujeam utramnim gorjevontank husko, piddevontank bholaiki, eksureank sangat, dukhestank buzvonn ani patkeank uzvadd mellum-di.
Tum uloita tim utram mansugechim zaum-di. Amcheam utramnim ami rag posraitanv...... amchea utrantlean mog mellum-di! Amchim utram pozddim zait asat......amcheam utramnim ami nirmollponn rakchem! Amcheam utamnim ami fott uloitanv..... utram sot ulounk ami vapuddchim! Utram vapddun ami Devachem nanv be-manan ghetanv...... Devak amchea ek-ek utrantlean man diuncho!
Kedna-i amkam konn-ui bhettlo zalear zaite pavtt ami amchench ani amchea kuttumbachench vhoddponn sangtanv. Amchench boddoitanv. Ani zaite pavtti dogam bhett’tat tednam ami amchem uloinanv, punn dusreancheo khobro kortanv. Taka amcheam utramnim khala apttitanv, tachea nanvache vadre korun soddtanv. Pollenastanam porian, dubavi vik monant dovrun tem amchea toddantlean onktanv.
Thoddeank amkam rokddoch rag yeta. Ani uprant ami ragan uloitanv. Ani ragachea bharar kitem uloilam tem rokddench visortanv. Tich vost amchean mogan sangonk yetali. Ragan-tapon uloilear dusro somzotolo oxem amkam dista. Tich vost mogan ani sonsnikayen sanglear dusro bore bhaxen aikota, somzota ani pallta. Aiz-kal ragan-tapon sangche bodla, ‘Baba, Puta!’ mhonn dis kaddunk zai.
Chodd boballta to apli oskotai dakhoita. Chintinastanam uloita tachem fals poddta, anik zaitem dukh nirmann korta. Ji dusreachi chuk amcheamnim dusrea utramnim sangum yetali ani dusream utramnim sanglolem taka somzota aslolem zalear soroll utramnim sangun dusreak okman korchi goroz nam.
Monis osokt. Osoktayen to chukta. Punn apli chuk ollkhun ghevn to novem jivit suru korunk sodta. Amchea thoddeanch utramnim ami zaite pavtt tacheo adleo chuki ustitanv. Ani teo tachea tonddar martanv. ‘Tujean ani novem jivit jiyeunk zavchem nam. Tuka tujem adlench jivit borem......’ oxem taka ami sangunk sodtat kai?
Aikochem chodd, hem zobor godd. Dusreak aikotanam, zoim bobatt nam, ani bore bhaxen mon lavun aikunk zata, oslo zago vichun tankam aik. Tankam aplem kalliz tuka ugtem korum-di. Tim uloita tem tum chit divn aikota tednach tankam somadan zata. Tim uloita tem tankam sompoum-di. Tum modemkot uloinaka. Tanchem ulovop chalu dovrunk tujean ek-don utram mhonnum yeta. Tum tankam aikota mhonn tuje chalintlean taka kollun yeum-di. Tim tuka sangta tednam jem kitem tannim tuka ugtem kelam, tem tum anik konnak sangchonam mhonn to tujer patiyeta. Ani tachea visvasak ghat korinaka!
Ho aikopacho xegunn soglleank ascho. Nam tannim apnnaucho. Dusrean tuka sangche adim tum tujench sangonaka. Poilem dusreak aik. Tachea monant kitem asa tem somzun ghe. Tujeam ghorcheank aik. Tuje potinink tuje kocherichea vavrachem kainch somzona zait, punn tichi suchna tuka upeogachi zaum yeta. Tujea ghorkarak tujea randpachem kainch gomonam zait, punn tachea sangnnean tujem jevonn odik ruchik zaum yeta. Avoi-bapai udexim bhurgeamnim, Jezucho tallo aikocho ani jivtachi vatt dhorchi. Dekhun soglleamnim ulovchem thoddem, aikochem chodd, hem zobor godd!

Nevel Vell’lekar

++++++++++++++++
“Mazor Maslli Soddit, Tednam Bebdo Soro Soddtolo”


Bebdikai ek pidda. Bebdikayek lagun kitleamnim aplem jivit ibaddlam, ghorabe kosoddleat ani somazachem noxtt vaddoilam. He piddek ilaz asa mhonn zaite visorleat. Punn zannim aplem bebdikayechem patok ollkhun ghetlam, jivit novsorlam, tannem khoxalkayechem zoit melloilam.
Nicky D. hachi khobor zaiteamnim aikolea. Tachem mullavem nanv Nicholas D’Silva. Vell’lle ganvcho, amcho soiro to. Belganv xiktalo. Xikpant ani khellant huxar aslo. Ixttam borabor misoll zatanam soreant-ui misoll zalo. Bebdikayechea barantuch xikop sompoilem. Mumboichea ‘Bank of Baroda’-nt-ui nokri melloili. Eka disak ‘Bank Cashier’ zalear dusrea disa Benkichea panvddear bosun moddiche poixe meztalo. kazarache pirayecho zatoch, Leonniechea mogan poddlo. Tika mellunk vetanam soro kednach pivunk nam ani Leonniek Nicholas bebdo mhonn kosloch dubav poddunk nam. Kazar zatoch tanchea ekvottak dogam bhurgim zolmolim, Myrtle ani Maud. Itlea mhonnosor Nicholas-an aplea kazarachem sutt ani kazarachi mudi pasun vikun kaddloli. Poixeank patixer zavn to Leonniek boddoitalo. Nicholas eka darantlean bhitor sorta zalear, Leonnie, dogaim bhurgeank khankeant marun, dusrea darantlean dhanvtalem. Mezachea govetant, ghalun pasun, tinnem bhurgeank samball’lim. Myrtle iskolak vetana, Nicholas lokot-lokot aple dhuvek soreache noxer pavounk vetalo. Sisterin taka pollelo ani to konn kai mhonn Myrtlea lagim vicharlem. To bebdo aplo bapui mhonn sangunk, taka loz disli. To aplo bapui nhoi, punn aplo ek xezari mhonn tannem sanglem. Hi khobor dusrea disa iskolak vetanam, Myrtlean aple avoik sangli. Tednam Nicholas nigtoch uttlolo. Aple dhuvechi khobor aikun taka jintt marli. Apleak lagun aplo ghorabo sonsta, hem taka thavem zalem. Dolleantlean dukham vhanvtalim. Apunn soro soddtolo mhonn thoinchea thoimsor tannem nichev kelo. Tea disa thaun tannem soreacho ghontt ghevnk nam. Nicholas aslo to Nicky D. zavn bebdikayek sampoddloleank he piddentlo bhair kaddunk vavurta. Ratchea khuinchea-i vellar, konnem-i fon marlear, tanchea akantak rokddoch dhanvta. ‘Mercilite’ hem AA-chem masik to vhodda umedin choloita. Nicky D hem uzvaddit kirnn soglleak fankarit asa.
Zaiteank hi bebdikai bhurgeponnich suru zata. Kazarank ‘party’-ank soro funkott mellta. Funkeacho soro aiche tornnate dhonkit ravtat. Tanchea pievpak xim’ ani mer nam. Zo tornnato piyenam to tanchea borabor sobonam, taka kuxin kaddtat. Aiche tornnate, bieracher suru kortat...... tea uprant viski, brendi, rum, xevottak feni! To soro ‘branded’ asunkuch naka, koslo-i upkarta. Funkea mellonam tednam poixeamnim piyetat. Piyeunk poixe nam zatoch chortat, nagoitat. Mhojea jivitant hanv ‘wine’ soddun kosloch soro pielolo nam. ‘Cheddum zalam re, hatak kanknnam ghalun bhonv,’ oxe mhaka challoitale. Heam mhojeam ixttank sokallim utt’tanch soreacho ghontt zai zalo. Nam zalear tanche hat koddkoddtale. Sokallim dha vaztam, te maddak veng marun astale. Tantuntle thodde aiz maddak veng marlole-i disonant. Challis zavche adim morun somple.
Bebdikayek sampoddlolo monis aplench jivit ibaddta. Tachea jivitant tea uprant Devak zago uronam, magnnem, mis, ters mhollear taka ek fokann koxem zata. To magir chor-nagovnno zata. Tachea tonddantlean noxtteam utranchem lisanv bhair sorta. Taka sarki jhem poddonam. To torekvar piddancho gulam’ zavn bhonvta. Apli zobabdari visorta. Tachea jivitantlo hetu pollun veta. Nitollsann mhellsannint bodolta. To aple mornnache dis mezta.
Bebdikayek sampoddlolo monis aplo ghorabo konsllun uddoita. Taka ghorabeacho ‘time table’ lagonam. Taka lagun tachim ghorchim vangddi sonstat. Tea bebdeak lagun tankam kitlem mhonn unneponn! Osoch mhozo ek titiv aslo. Newton 45 mhollear taka konn-ui vollkhotalo. Tannem aplem jivit soreak bhettoilelem. ‘Are to tuzo soiro nhoi re’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. ‘Soiro nhoi, punn mhozo khas rogtacho titiv to’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. Soro pivon-pivon to somplo. Ghorabeacher kallo dag ghalun gelo.
Bebdikayek sampoddlolo monis somazachem noxtt vaddoita. Taka konnuch man dinam, punn ho somaz taka kenddta. Eka bebdeak lagun somaza-chi xanti bigoddta, bolatkar vaddtat, khun-maramari choddta, fodd-modd, zhuzam-moddam toyar kortat. Somazant ontor disun yeta.
Bebdikai jivitachem, ghorabeachem, somazachem, nisonnton korit asa. Ani voilean bebde lok, Jezun udkacher axirvad ghalun soro kel’lo, to vaitt zavnk zainam oxe boddboddtat. Jezun soro mon’xachi loz vattavnk kel’lo, il’lo piyelear vaitt nhoi to, punn hispa bhair piyelear, soglleankuch lojek ghalta. Soro sodd ani novea jivitak survat kor, tednam Dev tujem jivit, ghorabo ani ho somaz axirvadan bhortolo.

Nevel Vell’lekar

++++++++++++++++

“Addechea Udkan Rikami Baim Bhoronam”

Soimbik girestkayen ami girest zale. Kai borim tim nhesnnam, kuddichi sobitai vaddoitalim! Kai borem tem ghorant toyar kelelim ruchichim jevnnam amchi kudd mozbut kortalim! Punn aiz amchea nhespachim ani jevpachim ‘fashion’-am bodlot asa. Punn hi ‘fashion’-am amkam faideak poddtat vo nam, hem sangonk mat avgodd zata!
Adim igorjentuch nhoi, punn adlo lok sodanch moriadin nhestalo. Cheddvam bhailo ‘maxi’ nam zalear, apli nheson dimbie khala ghaltalim. Tea kallar nhesnnak ‘cut’ naslole. Choddxim miriechim nhesnnam distalim, cheddvam kalsanvam ghalunk loztalim, ostoreo saddio nheslear bombleo dakhounk fattim sortaleo. Chedde, dadle choddxe ‘formal’ nhestale, ‘jeans’-ui naslim, kaichea kai nhesop moriadi bhair poddta, oso tancho somoz aslo. Adlea kallar moriadin nheson sogllim sobit distalim ani moriadin nheson-ui amchean sobit disum yeta, hem tannim amkam spoxttponnim dakhoilem.
Atam ‘fashion’-achim addechim udkam amchi nhespachi tan bhagounk sodtat. Tan bagoitat punn kuddik kosloch gunn poddonam. Lamb kens dovrun ostori sobit dislo. Atam lamb kensachi konnak addkholl zata vo te kens sobitayen samballunk tanchean zainant dista. Thoddeank mottve kens bore distat, soglleank nhoi. Atam kitlech addeche kens vo ‘Wigs’ ailelim asat. Hodd’ddo zalear pasun ‘grafting’ korun kens ghaltat. ‘Wigs’ mhonn ani koslim.... thoddim chevrisam mathear ghalun bhonvtat kai dista, thoddeanche tokler onos piklam tem polleun hansunk yeta. Thoddeanchem ‘wig’ rosrosxit kallea kensachem punn tem ghaltoleache tonddak mat mirio poddleat. Sogllim kortat mhonn thoddim apnn-ui kens tambdde kortat. Te magir apleak sobta vo nam, tem ani pollevop nam, ‘Indian Hippy’ zaun soglleak bhonvtat. Atam kitleach torecho ‘make-up’ aila. Amche katik ‘match’ zatole ‘make-up’-ache ank asat. Punn konnem tori amkam ‘gift’ dilolo ‘make-up’ aplea tonddak sobta vo nam tem pollenastanam tonddak kallo lep, magir thoddim rupnnem ghalun bhonvtat kai dista! Kednach tinnem ‘make-up’ korunkuch nam, punn nhesounk yetat tim oklecher itlo lep thaptat, ti magir okol ollkhunkuch mellonam ani oklechi maim magir ‘make-up’ korun aplea tonddacheo mirio kaddun oklechi bhoinn koxi dista. Kitle-i dukhum atam ‘eyebrows’ kaddpachem anik ‘fashion’ zalam. ‘Lipstick’ pasun atam chikchikamnim chokchokta. Ho addecho chomotkar korun amkam ‘allergy’ pasun zaum punn atanchi pillgi hem sogott soddunk toyar nam. Ani atanchi nhesnnam ani koslim, Saiba! Konnachi fatt ugtich asta. Magir fattir kosli-i kollovnni vo ‘notice’ boroum yeta. Konnacho fuddo ugtoch dovortat. Ani cheddeank dadleank tallnneache gulam’ kortat. Thoddeanchim nhesnnam fintancher lambtat. Tem fint chukon tuttlem zalear....! Thoddeanchim nhesnnam ‘tight fit’ bhitor kitem nheslam tem sogott kollta. Chedde, dadle ani ‘Advertisement T-shirts’ ghalun eke vostucho prochar kortat. Tanchea angar aslolem ‘tight’ nhesnnam tanchi kuddichi ollokh ditat. Moche ani kosle? Thoddeamnim te moche ghalun ani cholunk zainam, punn aplea sangatea borabor lamb disunk zai mhonn te ghalun ttok-ttok korun bhonvtat. Atam nhespachim kitlinch ‘fashion’-am aileant khorim, punn khuim kitem ghalop ani apunn nhesta tem apleak sobta zalear aiz monis polleunk ani apleak vicharunk visorla.
Ani aiz ‘fast foods’ ani zaleat kitle! Ghorant kitlem-i borem rand, aichea bhurgeank ani tornnateank tench borem lagta. Ami tan laglear udok piyetale, atam il’lo pot’to konnak sangonastanam fridgin vochun ‘pepsi’ vo ‘coke’ donktat. Tim jivitak vaitt mhonn kitem-i sang, konn aikota? Ghorchem jevonn ruchichem, punn ti rosteaveli ros-omlette, noodles, tanduri odik ruchik lagta. Heo rosteaveleo vostu koxeo ani kitem vapddun toyar kortat tem pollelear teo ani khavunkuch nakat. Ani oslea rosteavelea jevnnak ami kitle mhonn poixe khorch kortat! Ani oslim jevnnam jevun pottak vaittak poddlear formasint amkam pil’lam melltach. Ani oslim jevnnam haddun khatoch randtolo susti zata. Ek pavtt hotelant jevlear Aitarachem porian amkam thoim-soruch vochunk dista. Osleam jevnnamnim ami amchi bholaiki ibaddun uddoitat.
Monant haddchem............... soimbik sodanch togotlem, addechem tem soimbik girestkai pokrun khatelem.

Nevel Vell’lekar

++++++++++++++++

NOVEO KONKANI VCD FILM & KANTARAM CD


CIRCUS novem VCD Film

Ami circus polletat. Sogllea anodan. Serkosant veglli-veglli bhumika kortelea mon’xank polleun dhadoskai bhogtach. Tanchi bhumika tokhnnai-tust korpa sarki asta. Serkosantlo Ring Master chabuk ghevn apnnak zai te toren serkos choloita. Toso girest monis gorib mon’xacher zulumxai choloita. Oxem novench uzvadda ailolea vinodhi Circus filmachea survatechea kantarant sondex dila. Hem Circus VCD film atth hanskutleamnim vinnlam ani tea xivai bore rit-dekhichim atth kantaram asat. Kantaram modlim Circus, Dhirio, Chevrisam, Mainche koxtt ani Hat zhoddun magtam, him gitam aikopa sarkim zaleant. Toxench, hanskutleo Rehearsal-1-2, Curse ani Garbage hansun pottant dukhpa sarke asat. Circus hea komiddi filmant Filipe Almeida, Josephine, Joaquim D’ Costa, Antonette De Maina, Jr.Rod, Edwin D’ Costa ani David D’ Costan gitam gaileant. Zalear, Peter D’Costa, Jack De Colva ani Trinidade hannim vinodh korun polletoleank umedhir dovorpacho proitn kela. Circus kesettintlea vinodhamnim Jack De Colva komiddi patrantlean polleteleanchea tonddar boroch hanso nirmann korta. Komedian Peter D ‘Costachi ievpa-vochpachi ani ulovpachi vagnnuk bhes-bori zalea. He kessettintlim kantaram ani digdorsop komidian Peter D’ Costa-an kelam. Songit Babush-an bosoilam ani Joywin-an VCD sompadit kelea. Music House-an hi kessett uzvadda haddlea. Dubav viret, Komedian Peter D’ Costa-ak mukhar bore dis ravtatoxench mhonnchem poddta.

IVES TAVARES

HO AMCHO BHAVARTH - VCD rupan
Prachit kallant Fr.Nevel Gracias-an voilea nanvacho tiatr machier dakhoilo. Atam Ho Amcho Bhavarth tiatr VCD rupan uzvadda aila. Avoi-bapaichim patram kortelim Reggie ( Menino Mario ) ani Natty ( Antonette De Calangute) adle-achar chali-riti palltelim mon’xam.Teo pall’lea bogor tanchea ontoskornnak suseg mellonaslo.Teo tankam pallunkuch zai. Povitr Sobha tempa pormonnem zaitim bodlopam korta.Tea bodlopancher tim virudh. Ganvchea padri vigaracher gharannim ghalunk sarkinch fuddem. Ho Amcho Bhavarth tiatrant Salu De Loutolim, Irene Cardozo ani Komedian Domnic bhes bori bhumika kortat. Rupesh Jogle Jezuche bhumikent, uprant hansovpachea bhesan bhouch oprub dista. Ho Amcho Bhavarth tiatrantlean kristi mon’xank bodlunk sondhi dita dekhun, Fr. Nevel-ak khorench porbim favta.

EKSURPONN - Rizby Fernandes-achi novi CD
Eksuro zunvo koso jieunk hea sonvsarant zalear konnakuch naka. Eksurem jivit polkem. Mon’xak bhitorlean pokrun khata.Eksurponn hi novi CD Rizby Fernandes-an aikopeank dilea. He nove CD-nt sogllim mellun 12 kantaram asat.Tantunt Menino Mario, Aniceto, Irene, William De Curtorim, Antonette, Aurelio, Melky, Cruz Pinheiro, Neves Oliveira ani Rizby gaitat. Eksurponn CD-ntlim zoxim Kuddiche Sandhe, Duensam- Menino Mario, Posorkar- Aurelio,Bhurgim-Rizby, Maim Pai Guneanvkari- Neves Oliveira ani William De Curtorim-chim donui rajki kantaram distuch zaleant. Umedhichea novea ani urbevont Rizby Fernandes-ak borem ies anvddetanv

Komik ani desent kantaram gavpi CAETANINHO D’ SOUZA


Goa Velha-Zuvari vaddeant tacho zolm’ zalo. 1937 vorsa, Marsache 26ver. Camilo D’ Souza ani Pasquina D’ Souza hanchea tegam putam modlo to nimanno put. Tannem segundo grau meren xikop kelam. “Lhanponnim thavn ami Penha Da Franca Britona ravnk lagleanv. Vevsaien hanv ek dorji. Mhojea angant pon’nas vorsanchem dorjiponn asa. Lawrence Afonso kodde hanv hem dorjiponn xiklom. Doha Quatar-chea eka Tailoring Dept.Incharge-Master Cutter mhunn hanvem vis vorsam kam’ kelam. Muscat-an zalear dha vorsam dorjiponn.Nivrut’ zatoch Goem ailom. Komik ani desent kantaram rochpi ani gavpi Caetaninho D’ Souza-an pon’nas vorsam adlo ugddas kaddit sanglem. Fuddem uloun to mhonnta. “ Brittona amchea ganvant Pedro Xavier D’ Souza-chea tiatrant hanvem rochlelem Bhurgem nanvachem kantar gailem. Mogacho Put ho mhozo poilo tiatr. Hachea fattlean, Uddta To Buddta, Dotichem Kazar, Korit To Bhogit, Bhav To Bhav, Ugddas ani Amcho Suttien Ghora Ieta zo hanvem Brittona Conceicao Saibinnichea kopelachea adharak bhettoilo. Ho Somaz Atancho hea mhojea tiatrant hanvem ganvchea tornattea cheddea- cheddvank nhesoilim. Pri Kyriel D’ Souza-cho hanv upkari. Ugddas hea mhojea tiatrache ekach disa hanvem don proiog Doha Quatar sarke vellar kele. Dekhun lokamnim mhoji tust keli. Ani jea somoiar C.Alvares-acho Xezari Kombo Doha Quatar zalo tedna kantorist natean mhaka inam’ favlem. Viva Penha Da Franca (Johny – Joe ), Xantichem Goem (Johny- Caetaninho) ani Kagdache Krov (JoJo) hea Konknni kantaranche kessettimnim choddan chodd hanvem rochlelim kantaram asat. Aplea tiatram xivai Jacinto Vaz ani Luis Rod-achea tiatramnim Caetaninho-n kantaram gaileant.Tedna Ponnjechea National Theatre-ant tiatr zatale mhunn Caetaninho sangta. Johny-kuch lagun apunn fuddem pavlo mhunn Caetaninho sangta. Brittona ganvchea tornatteamnim bore-bore tiatr machier ube korun ani borea moralachim kantar rochun ganvchem nanv voir kaddchem mhunn komik ani desent kantaram gavpi Caetaninho-cho sondex.

IVES TAVARES

Sonvsar Sudorlo porot ek pavtt tiatr machier
Aitaradis, Junache 5ver, M. Boyer-acho tiatr Sonvsar Sudorlo Mhapxenchea Hanuman Theatreant machier dakoilo tedna, sumar 28 vorsam fattle ugddas monant aile. Ho akh’khea Goeant ani Mumboi gazlolo titar itlea vorsamnim Anil Kumar-an fuddakar gheun palkar dakhoilo. Hol chikar bhorlelem. Anil Kumar-an survatechea don utramnim M. Boyer-achi tust keli ani tannem, sogllea tiatristank unchlea dorjeacho Padmashree Puroskar mellounk vatt ugti keli mhunn sobhemazar sanglem. Shreerang Narvenkar, zacho Mhapxeam mattov astalo ani tea mattvan tiatr zatale, hannem adle ugddas korun hoch tiatr aplea mattvan koso gazlolo, ani hea tiatrache sov proiog aplo mattov chikar bhoron chol’lo, tacho ugddas hajir asloleam mukher ustilo. Bholaikeche poristhiti khatir M. Boyer svota ieunk pavonk na mhunn Anil Kumar-an sanglem.

Hea tiatrant, adlea tiatristamnim mullak bhumika kelele tantuntle choddxe hea sonvsarant uronk nant, punn atam jea tiatristamnim teoch bhumika kelea te tiatrist khuinch unnem poddonk nant. Ben Evangelist-an Jacinto Vaz-an keleli ‘Gaspar’-achi bhumika korun Jacinto Vaz-ak palkar jivo korun dakhoilo. C. D’Silva-n Souza Ferrao-an keleli ‘Chistin’-achi bhumika korun Souza Ferrao-ak machier jivo kelo. Roshan-an apli bhumika khub bori korun lokanchea dolleamnim dukham haddlim.

Sonvsar Sudorlo tiatrantle kaim ‘kant’ itle gazle, ki he kant choltana, holantlo lok te kant gavpi kolakarm vangdda gavpak laglo. Chodd korun ‘Doti magun cheddeamnim’ ani ‘Vetam re poti’ he kant chodd gazle.

Anthony San, Joe Rose, H. Britton ani Ben Evangelisto hannim gailelea ‘quartet’-an adlea khoddegant tiatrist Robin Vaz, Anthony Mendes ani Jacint Vaz hancheo iadi omor keleo. Hea tiatrant bhumika korpi khoddegantt tiatrist asle te he: Anthony San, Joe Rose, Bai Fatima, C. D’Silva, Socorro de Santa Cruz, Roshan, Peter de Benaulim, Ulhas Tari, Maria, Ben Evangelist, Sabeena, Anil Kumar, Steve Rod, H. Briton, Hortencio Pereira, Marcelino de Betim, ani Jose. Songit Maestro Josinho-chem aslem.

CIRCUS novem VCD Film
Ami circus polletat. Sogllea anodan. Serkosant veglli-veglli bhumika kortelea mon’xank polleun dhadoskai bhogtach. Tanchi bhumika tokhnnai-tust korpa sarki asta. Serkosantlo Ring Master chabuk ghevn apnnak zai te toren serkos choloita. Toso girest monis gorib mon’xacher zulumxai choloita. Oxem novench uzvadda ailolea vinodhi Circus filmachea survatechea kantarant sondex dila. Hem Circus VCD film atth hanskutleamnim vinnlam ani tea xivai bore rit-dekhichim atth kantaram asat. Kantaram modlim Circus, Dhirio, Chevrisam, Mainche koxtt ani Hat zhoddun magtam, him gitam aikopa sarkim zaleant. Toxench, hanskutleo Rehearsal-1-2, Curse ani Garbage hansun pottant dukhpa sarke asat. Circus hea komiddi filmant Filipe Almeida, Josephine, Joaquim D’ Costa, Antonette De Maina, Jr.Rod, Edwin D’ Costa ani David D’ Costan gitam gaileant. Zalear, Peter D’Costa, Jack De Colva ani Trinidade hannim vinodh korun polletoleank umedhir dovorpacho proitn kela. Circus kesettintlea vinodhamnim Jack De Colva komiddi patrantlean polleteleanchea tonddar boroch hanso nirmann korta. Komedian Peter D ‘Costachi ievpa-vochpachi ani ulovpachi vagnnuk bhes-bori zalea. He kessettintlim kantaram ani digdorsop komidian Peter D’ Costa-an kelam. Songit Babush-an bosoilam ani Joywin-an VCD sompadit kelea. Music House-an hi kessett uzvadda haddlea. Dubav viret, Komedian Peter D’ Costa-ak mukhar bore dis ravtatoxench mhonnchem poddta.

IVES TAVARES

HO AMCHO BHAVARTH - VCD rupan
Prachit kallant Fr.Nevel Gracias-an voilea nanvacho tiatr machier dakhoilo. Atam Ho Amcho Bhavarth tiatr VCD rupan uzvadda aila. Avoi-bapaichim patram kortelim Reggie ( Menino Mario ) ani Natty ( Antonette De Calangute) adle-achar chali-riti palltelim mon’xam.Teo pall’lea bogor tanchea ontoskornnak suseg mellonaslo.Teo tankam pallunkuch zai. Povitr Sobha tempa pormonnem zaitim bodlopam korta.Tea bodlopancher tim virudh. Ganvchea padri vigaracher gharannim ghalunk sarkinch fuddem. Ho Amcho Bhavarth tiatrant Salu De Loutolim, Irene Cardozo ani Komedian Domnic bhes bori bhumika kortat. Rupesh Jogle Jezuche bhumikent, uprant hansovpachea bhesan bhouch oprub dista. Ho Amcho Bhavarth tiatrantlean kristi mon’xank bodlunk sondhi dita dekhun, Fr. Nevel-ak khorench porbim favta.

EKSURPONN - Rizby Fernandes-achi novi CD
Eksuro zunvo koso jieunk hea sonvsarant zalear konnakuch naka. Eksurem jivit polkem. Mon’xak bhitorlean pokrun khata.Eksurponn hi novi CD Rizby Fernandes-an aikopeank dilea. He nove CD-nt sogllim mellun 12 kantaram asat.Tantunt Menino Mario, Aniceto, Irene, William De Curtorim, Antonette, Aurelio, Melky, Cruz Pinheiro, Neves Oliveira ani Rizby gaitat. Eksurponn CD-ntlim zoxim Kuddiche Sandhe, Duensam- Menino Mario, Posorkar- Aurelio,Bhurgim-Rizby, Maim Pai Guneanvkari- Neves Oliveira ani William De Curtorim-chim donui rajki kantaram distuch zaleant. Umedhichea novea ani urbevont Rizby Fernandes-ak borem ies anvddetanv

Thursday, December 13, 2007

Purtugezanchem 'Kast' Goeant Sid'dh Zalem!

Purtugezanchem 'Kast' Goeant Sid'dh Zalem!


Samrajeovadi Purtugez rajvottent, rantti Purtugez odhikareamni, ani tanchea hatant hat ghalun Purtugez padri ani chorch sonvsthen, 'dhorma' chea nanvar Goenkarancher saddecharxem vorsam kel'le mannsuke bhaile ot'teachar, itihasik vastoviktaiechem bhan mhonn, 60 minnttanche C.D bhitor mezun tin minnttam dakhoilem mhonn chorch sonvsthen ani padrimni toxench Purtugez-putamni bob marpak survat keli mhonn ek mhoino tigil'lea Ranne sorkaran, sot'ta mell'lle borabor 'povitr' kam' korun uddoilem tem mhonnche Goenchea suttke-zhuzacher adarit, poileant poilim 'Gova ka Svadhinota Songram' he Por'rikar sorkaran kaddil'le CD cher bondi ghalpachem ! Baki Goenkaranchem poddum padd, sogllean poilim khux korun uddoile padri-madrink, chorch sonvsthechea lokank ani Goeant Kongresicho 'hat' dhorun 'uzoll mathea'-n vavrunk lagil'lea Purtugez putank.

‘Hitler' filmantle Nazinche 'Jew' lokancher kel'le ot'teachar, 'Gandhi' filmantle Britixamni kel'le 'Jalianwala Bag' sarkhe ot'teachar, 'Mangal Pande' 'Vir Savarkar' sarkhea filmamni dixtti poddpi Brittix ot'teachar, 'Shivaji' filmant Mongolamni Hindu projecher kel'le ot'teachar khoim bhurgeank dakhovp na! Tancher porinnam zata! Kongres sorkarank babddeank hea filmancher bondi ghalpak mell'li na! Bhongum babddeanchem! Him filmam polloil'lean atam Bharotantlea soglea bhurgeanche tokler, mendvar porinnam zal'lo aspak zai! Pillgeancheo pillgeo, zannim atam meren oslim filmam polloileant, te Bharotbhor pixe zavn bhonvtat astole, oxe babddea Goenchea Ranne sorkarak dislam astolem! Gova suttke-zhuzavele CD-int dakhoil'le tin minnttanche Purtugez ot'teachar bhurgeamni polloil'le zalear Goenchea bhurgeanchi pillgechi pillgi oxich pixi zavn bhonvtoli axil'li, oxem Kongres sorkarak dislem hi tanchi babddeanchi kosli chuk?

‘Goenchim 'Somest' bhurgim pixim zavpachim vanchlim' mhonn sogleant poilim khos bhogli ti padri-madrink, chorch sonvsthek ani purtugez putank! Goenchem khorem hit ani kol'leann samballpi hech khore lok! Herank, raxttrovadi suttke zhuzari bi mhonnttat te khoincho konn? Tankam Goenche kitem lagun poddlam?

Goenkarank dislam astolem ki pakhle gele mhonnttokoch tannim zolmank ghal'le tanche 'mixtis' putui gel'le astole mhonn! punn Goenkarank tem ten'nam koll'lle nam! Atam kollpak laglem! Onnbhovak ievpak laglam.

Pakhle porte ietole ietole mhonn vatt pollovpi, tamnni Goeant soddil'lea tanchea putank ek axecho kironn dixil'lo. Goenkar Purtugez-putam poikich kaim lokamni, suttke zhuzareancher ot'teachar korpi Ajent Casmir Monteiro haka apovn haddlo ani tamnni mellun Goenche rajdhani Ponnjent 3-4 koddamni bhirankull bomb-sfott ghoddovn haddil'le. Tantle kaim zann mell'lle, kaim forari zale, punn kaim guneavkar porot aile. Tantlo eklo atam 'Senior journalist' mhonn suttke zhuzareancher, raxttrovadeancher utth sutth taspachem, tanchea 'Purtugez-bapain' dil'lem kam' korit, protixtthit lokam modim aizui bhonvta!

... Punn pakle kai portun ieunk nant! Ani sorkar mat mukt Goeant ailem tem Bhausaheb Bandoddkar hea Hindu bailanchi iz'zot luttpacho proitn korpi pakhleank 'fog' divpi-monxachem ani Moharaxttrovadi Gomantak Pokxache! He lok Purtugez samrajeovadeancher mog korpi lok naxil'le! Purtugez-putancher kaim kall nirxenni ailich! Punn porot ekdam Purtugez-putan khoxen khoxeche, ghogeamni khoxeche, dis aile te 1980 vorsa kongresichem sorkar aile uprantuch! magir tor tanchem noxib follfollench! Raxttrovadeank, suttke zhuzareank fantear marun Purtugez-putancheo eka fattlean ek magnneo many zait suttleo! Goentoi ek 'Purtugal' zolmak ailem! Goeant Purtugez putanchem ' anond-von- bhuvan' zolmak ailem! ' Pakhle gaye to kya? Pakhle put to obhi baki haim; tir nixanepe tob nohim loga to kya? Ob to mausom fanki hai!'

Ontoraxttriy nem' toddun Purtugez konsulett, kendria Kongres sorkaran, Goeant haddli, ekach vellar 'Bharoti ani Purtugezui bi' oxem apnnak mhonnpak sompem korpak 'Dual Citizenship' Goenkaram khatir haddli; zugar, xindollki ghunvlli -vokhdanchea veparantlean nirmann zal'lea duddvamni poxil'li 'Fundação de Oriente' he sonvsthek Goeant 'Purtugez Culture' posravpak apovn haddli. Purtugezanchem 'daiz' tigovn dovorpak 'Heritage Action Group' ho battgea Purtugez-bhoktancho grup toiar zalo. Goenchi sonvskrutai mhonn Purtugez ' Curudinho' dance dakhovpak lagle, 'tturizom ddivelopmenttachea' burkhea khala Purtugezancho utsov 'Karnaval' sorkar palvant Goencho mukhel utsov zavpak laglo.

'Purtugezamni 450 vorsanche rajvottkent Goenkarancher, Hinducher kainch ot'teachar kele nant, tankam mogan sambhall'lle', hem sid'dh korpak Orient Fundaçãvan poixeancheo raxi otoun novim itihasik pustokam borovpak nove battge lekhok, itihaskar toiar kele! Famad Goenkarank fukott Purtugal bhonvdder vhorun haddun, lacharanchi ek novi pilavoll (kai bhutavoll? ) toiar keli. Purtugez-putank poilim lipun bhonvchem poddttalem. Atam dorek 'Purtugez-kastacho' Purtugez-obhimani aple gaddiecher fattim-fuddem, saiddik, Purtugez Raxttrodhvojache sttikor vhodda obhimanan lavpak lagil'lo asa! Goenchi hi osli 'udorgot' thambovpak zaina zalear Goenchi sot'ta sasnnachi Kongresi koddenuch urpak zai mhonn padri-madri, chorch-sonvstha, ani her os'sol Purtugez-kastache put kamak lagleat! Madam' Sonia Gandhi voir ail'leant dudant sakor poddlea. Purtugez kolchor beginant begin posorpak zai zalear Hindunk battovpachem jem kam' Purtugezamni ordhear soddil'le, tem purai korpak zai. Battovpi konnui aslear cholta zanv Katholic choch zanv bilivors! 'tumi battovpachem kam' nettan korat, hanv tumche fattlean asam' mhonpi madam' Soniacho Goencho dut Rajeopal Zamir eka paiar toiar asa, bailek borabor ghevn! (Por'ra hanga tem sid'dh zalench!)

Char disam poilim prokhor raxtrovadi ani jextth suttke zhuzari Nagesh Karmali, zannem Purtugezam add sotiagroh korun 6 vorsanchi bondkhonn Purtugeza tempar bhogli tacher Goenchea Kongres sorkaran aroppotr dovorlam. Taka guneavkar tharaila!

Tancho guneanv kitem? Purtugez putanim molleant, 'One fine morning', Purtugez samrajeavadeanchea nanvacho pattieo rosteank lail'leo. Fattlim 75 vorsam lokanim, Ponnjekaranim amchea rosteank him 'Purtugez avoi-bapaichim' nanvam dil'lim asat hem aikuk naxil'lem. Punn Purtugez pakhle gele tori tanchem 'kast' Goenchean gel'lem na. Tanchi pallam mullam anik ghott zaleant hem tannim dakhovn dilem. Ponnje nogorpalikechi porvangi, heo noveo Purtugez pattieo, Purtugez nanvam rosteank dita astana, ghevpachi tankam goroz disli na.

Punn Ponnje soglech zann ' Purtugez kasta'che lok nant! Khor Raxtrovadi! Svatontreache obhimani lokui vhodde sonkhen Ponnjent ravtat. Svatontrea Soinik Soghotonen poilim sorkarak rosteanchim Purtugez nanvam bodlat mhonn ekdam nhoi kitlexech favt sangil'lem. Punn taka konnem bhik ghalunk na. Nimanne kodden Purtugez putanim 'Fontainix (mollo nhoi!) Festtivol' Ponnjent ghoddovn haddlo, kaim Purtugez dharjinnea sorkari odhikareank hatakodden dhorun, ani Purtugez samrajvadeanchea nanvacheo heo patteo (Plaques) sansnnacheo Ponnjechea rosteancher molla bhagant lavn. Goenche Purtugez kolchor fix korun uddoilem! Nageshbab Karmali, Vilas Satarkar, Datta Palekar, Raju Velingkar hea lokamni vhodd 'Guneanv' korun te 'Purtugez Raxtrodrohi' tharleat! tannim khoim heo patteo foddun uddovpachea, lokanche zhunddik sath dili!

Purtugezanchi, pakhleanchim nanvam kaddun uddoitat mhonnchem kitem? Kongresichem rajea astona ho iedo vhodd 'guneanv' koso bhogsupacho? Porrikar sorkaran dexbhoktanchi, suttke zhuzareanchi sath dili mhonn Kongresin divpachi vhoi? Bhogat kel'lea kormachim follam! Kaddtole hachem fuddem Purtugez samrajovada add utram? Bhogat follam!

Borem zalem raxtrovadi Goenkaranche dolle samkech ugoddle te ! Goenchea kongres sorkaran apnnalem 'Purtugez-kast' portem ekdam sid'dh kelem.! Viva Portugal! Viva Portugal!!

Subash Velingkar
Ponnje, fon : 2228407
[Chotrai: Sunaporant disalleacher 3.11.2005 disa ailolo ho lekh ami asa toso dila. Sompadok]

Sunaporantachea upkarant.

XRODANJALI - Fr. John Correia Afonso

XRODANJALI - Fr. John Correia Afonso


Pri John Correia Afonso sonvsark ontorlo khoro punn tacho ugddas amchea monantlo sompeponnim pusun vechonam. Heram gunnam borobor to Mumboiche St Xavier's Collegicho soglleant boro principal (pradhiapak) mhunnon taka lok pachartat. Ho huxar, rupest ani gunest Bannavlekar khuincheai xetran porzolltolo aslo, punn to Jezuit ordin bhitor sorlo and Vatikanant pasun tannem namna zoddli. Tache mhan veaktimotvak, xikxonnik xrestiponnank ani veveasthiponnachem kholaiek soglle chepem kaddtat. Utar piraier kolej soddlea uprant Pri John-an aplea guru Pri Henry Heras-acho vavr chalu dovorpan aplem dhan mon bhettoilem. Tannem kitleanch vidhearteank PhD podvi mellovpachea kamant margdorxonn dilem. Heras Institute of Indian History and Culture sonsthecho to Direktor aslo. Hanvsovpacho taka gunn aslo ani haka lagun to zaiteam zannank avoddttalo ani tachea podrak movjechim kovnam kednanch falt naslim. Taka kollonastanam taka ollkhotat tim taka "Papa John" mhunnttalim karann eka bapaicho usko taka astalo ani hakach lagun to konnaichea adharak pavunk fattim soronaslo.

Clinton Fernandes

Clinton Fernandes 6.6 ft unch ani rupest, ani gitam gavpan tor sangoch naka. Voice of Goa spordhent tachea kantaramnim aikopeanchi kallzam jikhun ghetlim ani 50,000 rupianchi chek poilem inam rupan melloilem.

Gavpan huxar itloch Clyntonacho gunn nhoi, to baskettbol khellta, science xikta and Kingfishera koddlean taka don lakh rupiancho kontrekt mell'la zaitea zageancher kantar korpak. Tannem aplea monbhulgavpi avazan “Everything I do” ani “Summer of 69” gavun sogllea lokak dipkavn uddoilo ani heram ekvis spordhokank haroile. Tachi survat rebekantlean zali, ani rebek to aplea iskolachea korak vazoitalo. Rebeka bhair to gitar ani flutt ekdom bori vazoita. Tachea jivitantlo hetu asa: “Konneim tuka kiteim mhunnonv, konnachench vaitt dhorinastana fuddem sor”.

(November 2005/Goencho Ulo)

TIZLOLO TIATRIST REMMIE COLACO

TIZLOLO TIATRIST REMMIE COLACO
Bor: Isidore Dantas

Ankvar Moriechem Dukh- hea Jezuche avoichea koixttancher adharit kantaran Goenkaranchim kallzam jikhleant. Hem kantar ghoddpi ani gavpi nanvlovkik tiatrist Remmie Collaco zavn asa. Ponnjeche Akaxvannin ghetlolea Hindi, Inglix, Purtugez ani Konknni kantaram spordhent, tem boreantlem borem kantar mhonn venchun kaddlelem asa, hi tachi vhoddvik.
Remedios Januario Collaco Kuddchoddem ganvant Setembrache 19ver 1925 vorsa zolmolo. Choddxea Goenkaram bhaxen taka gavpacho, songitacho ani nattkacho khub mog. Gavpachem ani songitachem mull xikop ganvchea mestiri Diogobab Rodrigues hanche koddlean prapt zalem.
Fuddlea xikpa khatir tannem Mumboi dhanv marli zoim fankivont filmi nokhetr Shammi Kapoor tacho sangati zalo. Tannim dogainim sangatan xallechea kariavollinim bhag ghetlo. Konknni kantaram Remmie gaitalo tim Shammik khub avoddttalim, oxem Remmie boddaien sangta.
Tea kallar tiatranim bhag ghevpak ostoreo fattim sortaleo karonn bhonvtonnchem vatavoronn favo toslem naslem. Oslea kallar, Remmin Konknni machier poilo paim dovorlo. Jolly Boys of Sewree hea pongddachea Bagintlem Ful tiatrant ostorechi bhumika korpak to toiar zalo ani hi part tannem aplea rupest sobhavak lagun bes bori uddoili. Ten'nachea Mumbointlea Goenkaranchea satollea potramni Remmik uklun dhorlo. Sotachem Zoit tiatran vevsaik (professional) tiatristam borabor tannem fuddlem pavl marlem, jem tannem khuxalkaien kelem. Hanga tannem aplo poilo duo ani tikttem gavpak kalliz dakhoilem. Hea pavlanim Edward Almeidachea Maim tiatrant ostorechi part choritr-kolakar (character-actor) A M B Rose hanche zoddien keli zantunt tannem ek duet gailem jem pollenarank khub mandlem. Tor Ho Tiatrist? he C Alvares hanche bhettovnnent vevsaik machier to 1944 vorsa ruzu zalo. Vis vorsam sotot (segid) ostorechi bhumika keli ani tachem boreantlem sovong Aristides Dias hanchea Doia ani J P Souzalin hanchea Hem asa tem hantunt zalam.
Remmin apli huxarkai sundor sobdanim nettovn ghoddun mhonnttllolea sobheo (decent) kantaranim dakholl kelea jim tiatranchea modlea bhaganim bhazuchim gitam mhonn porzoll'lleant. Ulekh korpa sarkim kantaram Zubi zubi zu, Kiteak Upkarlem?, Maria choltai tum halon ani dholon, Bavlelem ful, Mai-paiche koxtt, Dot dennem, Sudharop, Goa, Kazar atanchem, North South East West, Borim Follam… Rekorddam famad zanvk pavleant tim Putacho Fuddar, Xikop, Satvo Sakrament, Bhurgeponn, Mog korin so dista, Ankvar urxi…
Boyer-Remmie-Jacinto hea tikttean gailolim Goenchea jivitacher chabuk marpi kantaram kudd'ddo, thontto ani bhero hea sonvgancho tiatr pollennar ozun ugddas kortat. Toxench Remmie-Boyer hancho churchurit zap divpi fokanni duo tiatr pollennaracheo tallio jikhunk pavla.
Tannem aplo poilo tiatr Satvo Sakrament 1955 vorsa dakhoilo ani sogle mellun tera tiatr tachea podrant asat je somajik jivitacher attapleat. Tanchim nanvam oxim: Chouto Mandament. Ghorachem Sukh (don vantteanim), Bhauponnacho Kaido, Sukh Tarvotteanchem, Mhozo Kunhead, Zolmacho Ganv, Don Kallzam, Atancho Temp, Kiteak Upkarlem? Atam konn Sukhi? Ostorecho Mog.
Remmink zaiti xabaski favo zalea tanche modem State Cultural Award 1991-92, Ghorachem Sukh tiatra khatir Cine Times tosrip ulekh korpa sakhi asat. Toxench Kuddchoddchea Dayanand Kala Kendr ani Centro Social sonvsthanim, Goenchea Konknni Bhaxa Monddol ani Dokxinn Goencho khasdar Churchillbab Alemao hannim taka sonmanit (honoured) kela.
Remmin ek boro kolakar, gavpi, borovpi ani digdorspi mhonn aplem nanv kurkuttan kantovn dovorlam ani hachem ies (success) to borea chintpak ani aplea koixttank dita. Nove kolakar, Konknni machi sudharunk vavurtat dekhun taka khuxalkai bhogta. Xisten cholop hem tachea jivitachem brid zavn asa. Khell ho tacho dusro mog ani paimpell (football) khell tachi ghottai. Mumboichea Goan Sports Club ani Goenchea Santa Cruz Clubak to khell'lla ani Mumboichea Federation of Novas Conquistas pongddachem tannem kopitponn kelam.
Tiatram-bhonvdden tannem Kornattok, Ahmedabad, Afrika ani Akhati desanim bhonvddi marlea. Tannem halinch oixim vorsanchem rongit jivit purem kelam. Hea nimtan taka fuddlem jivit sukhachem ani lamb aukh anvddetam.

Rosall Taleachi Tust

Rosall Taleachi Tust



Konknni machiechea anim maimbhaxechea onodak jem hanvem jem kitem kelam, tem hanvem nanv zoddunk korunk nam. Punn Devan mhaka gavpachem dennem dil'lem taka noman korun hanvem soglem kelam. Anim hem soglem aiz pasun mandlam dekun mhaka dhadosponn bhogta. Mhaka ghorkarnui Devan tech bhaxen dilea.
Aplea rosall tallean amchim monam bhulgavpi Konkani kantorist-tiatrist ALFRED ROSE halimch Goeam ailolo. Tiatranim kam korunk orxim to Goeam ietalo punn durdoivan Alfie gelea vorsa marekar duensak sampoddlo…zomnir panvom tharona titlii hea stylist tiatristachi bolaiki bigoddli. Punn Devache doien tachi bolaiki atamsudhorlea Atam Alfred hollu-hollu cholunk lagla. Machier choddun porot lokak aplea sobit tallean dipkavcho…oxem pasun taka dista…Punn to sarkho boro zalea xivai taka machier sangat divpii potinn Rita Rose taka oslo risk ghevnk porvangi dita? Bonaventure D'Pietro ani Joel D'Souza Alfieche khobrek gelele tednam thoddem bhov ulovp zalem, tache kaim bhag hanga ditanv.

BONAVENTURE D'PIETRO: Tiatristam koddem ghoddunk nam tem tuvem kelam: tuvem kadambori boiroilea. Borovpeam koddem ghoddunk nam tem tuvem kelam: sundor kantaram ghoddleam. Jem tiatristam anim borovpeam kodem goddunk nam tem tuvem kelaim: kantarank songit bosoilam. Muzgam koddem ghoddunk nam tem tunvem kelam: kantaram tuvem machier gaileam. Tujea kantaramchem buk xaplea. Konknnintlo ekuch comics buk xapla. Poilemch Konknni kesett kelam. Music show kelea. Inglezin kantaram ghoddun Ceylon Radiocher pasun gaileaim. Ani Goemkar sonvsarachea san'ni konxeamnim ximpoddleat thuim pavon tankam amche maimbhaxechea fulam-follamcheo daleo pavoilea. Amchea mannkulea Goeank lagta titleaim vixoiancher tuvem kantaram mhunttleaim anim ganvbhavank zagrut dovorleai. Vivid vostu tuvem amkam korun dakhoileai.

ALFRED ROSE: Konknni machiechea anim maimbhaxechea onodak jem hanvem jem kitem kelam, tem hanvem nanv zoddunk korunk nam. Punn Devan mhaka gavpachem dennem dil'lem, Taka noman korun hanvem soglem kelam. Anim hem soglem, aiz pasun, lokak mandlam dekun mhaka dhadosponn bhogta. Devan, tech porim, mhojea taleak anim sobhavak sobhta tosli ghorkarn mhaka bhettoilea.



--------------------------------------------------------------------------------

P: Punn tuje bolaikecho sogleank usko zala.
A: Dev mhaka boro kortolo. Atam hanv zaitoch boro assam. Mhaka konn pollovnk ail'li tim mhunno lagli: Alfie tum boddi ghevn choltoloi mhunnon somzolelim, punn tum boddi nastanam choltai? Hem ek ojeap.

JOEL: Tuvem veglleam-veglleam torimnim gitam ghoddleam anim gaileam

A: Hoi, hanvem zaiteam torimnim kantaram ghoddleam. Punn dusreamchi nokol marunk. Karann, Devan mhaka ek sobit tallo dila anim mhaka dislem ho tallo hanvem bore toren vaprunk zata mhunnon. Hanv "lharam" ghalun gaietam toxem adim konnuch korinaslo. Atam thodde toxem kortat. Te mhaka man' ditat hanvem kitem kelam toxem korun…

P: Zaite torne gavpi jednam mhaka vinchartat tednam hanv tankam sangtam: Alfred Rose zavnk sodhinakat. Devan tumkam soimbhik tallo dila toch, ghoddta zalear sudhravn, vaprat.

A: Te hanvem jem kitem kelam tachi nokol kortat zalear te mandtat hanv tancho nomuno vho guru mhunnon. Zoso Young Chico mhunntta, Alfred mhozo guru. Tem mhaka mandlam dekhun hanv tachea panvlar panvoll ghalun choltam.

P: Kesettamchea mollar atam kitem bodol zala? A: Subez commission divpachi sonvoim keli. Punn hanvem nhoi. Hanv tharaileli kimticheruch viktalom. Vikpi mhunno lagle her bhurge subez ditat, anim tum itlech…? He porim kesettinchim dhor khala poddlea. Anim kesett korteleank favo title poixe mellonant. Despez ekdom vaddla. Vikri zavnk zai, punn ti koxi zateli aiz amchea ghoramnim Konkani bhas cholonam zalear? Kelem…amim tea tempar. Cheallis kesettam hanvem kaddlim hanvem aiz pasun anim thoddim kaddunk Devan mhaka kurpa dilea puro mhunnon magtam.

J: Tuvem Konkni khatir itlo vavr kela astanam, Goemchea serkarache nodrek kaimch poddunk nam. Zaitea tiatristank inam anim award favo zaleat. Punn…

A: Mhozo vhoddlo award zavn asa lokachi maneatai. Lokh mhaka mandun gheta mhunnon hanv koxi. Hanv kantaram ghoddtoch ravlom, mhaka award mellunk zavo mhunnon nhoi.

J: Khuimche piraer tuvem kantaram korunk suru keleleim?

A: Ikra vorsamcho astanam.

J: Khuimchea tiatran tuvem poilech pavtti kantar kelem?

A: 1944 vorsachea sumarak J P Souzalinachea "Poilea Cheddeachem Baltim" tiatran. Punn Konknnin nhoi, Inglezin "When you are going to pay me what you owe me?" Uprant, C Alvaresan mhaka aplea soglleam tiatramnim ghatlo. Tachea tiatran, hanv Goeam ievn, famad zavnk pavlom.

P: Liberation zanvchea adim tum Goeam pavlai tor?

A: Purtugezachea tempar hanvem ek kantar mhunttlem "Goa Goa mhunnon sogleamnim marli dhanv". Tem lokak itlem mandlem ki veta thuim mhaka lok tem mhunnunk laitalo. "Mandovi"…tea tempailem...1960.

J: Tiatr pollovpi anim Konknnim kantaram aikopi azunui tuka ukllun dhortat…

A: Hanv duent zalam mhunnon gomtoch, sogle mhoje borem-magpi, mhoje fan…Kuwait, Qatar, Konknni Kendr, Dubai, Philip Dias, Goeam, Bombai, Canada anim Londonan thavn pasun mhaka fon aile sangun "Ami chodd sintid tum sik zaloi mhunn. Punn Dev tuka boro kortolo; amim tujea pasot magtanv". Tannim magnnem kelam mhunnon hanv aiz itlo veguim boro zavnk pavlam. Kitlea lokan maglam astelem…Dev nam mhunnttolo? To mhojea sangata asa dekhun konnuch mhojea virudh assonozo. Mhaka anink thoddem auk tannem dilea puro mhoje anvdde xarti pavonk.

J: Khuimchea-khuimchea ganvamnim, desamnim tum pavlai?

A: Indient: Bombai, Calcutta anim Delhi. Afrikak: Nairobi, Kampala, Mombasa. Londonank. Gulfak mhunntlear poilo tiatr 1970 vorsa hanvem dakhoil'lo Abu Dhabi…Atam sogle vetat. Londonankui poilo music show hanvem dakhoilolo. Kuwait mhozo poilo professional show zalolo to…"Lakhpoti Novro", dusro "Angovnnechi Okol". Gulfachea sogleam ganvamnim hanv bhonvtoch asam.

J: Tuvem kitle Musical show keleai?

A: Bombay anim Goem dhorun hanvem tin musical show keleat: Musical Show No.1 anim 2, Rock Musical Show anim ek mhojea baby-k ghevn "Musical Fiesta". Hea musical showank band stejir aslem anim gavpi tanchea fuddean…anim modekat lahn nattkulim, skitts…to break the monotony.

J: Tell us something about your family life as far as your work goes.

A: When I got married, my wife Rita joined me in this work. She helps me in composing various songs, gives me ideas, and those ideas I use to impart my knowledge to people. My son Schubert is in the States, he was singing with me. And my younger son, Engelbert, who plays the keyboards, has also helped me a lot. Tumim tanchim kantaram aikoleam…"Punn tum mhozo Daddy"…him kantaram lokak bhovuch mandleant. Tea uprant amchem dhaktem cheddum, Alria Dolly Rose, ailem dekhun hanvem "Musical Fiesta Show" kelo anim tovui lokan mandun ghetlo.

P: Atam tiatr khuim pavlet tor?

Atam tiatr zainam. Ani musical show kortolo zalear despez chodd zata. Tantun sound zo vapddunk zai tachech unnemxe Rs.50,000 zatat. Title poixe vaprun loka laguim tikett viktti ghevnk zainam. Tea passot hanv mhunntam, to teomp zednam amim tiatr kortaleonv, to teomp bhangaracho aslo. Tea bhair, atam soglemch mudar zalam. Music has developed a different taste altogether now. Punn tim adlim kantaram kednamch kabar zanvchinam. Atam ghoddtat kantaram…Devan apnank dennem dilam tea pormonnem.

J: Tuvem itlim sobit kantaram ghoddleaim, tanchea modhlem khuimchem kantar tuzo masterpiece koxem tuka dista?

A: Mhojean oxem kainch mhunnonk zainam kiteak mhojem dor ek kantar hanv ghoddun topastalom, ghorkarnink dakhoitalom…Tea adim, mhojea papak anim mamank dakhoitalom, anim tankam mandlear lokakui mandtelem mhunnttalom. Hanvem "Ghupit Mog" kantar ghoddlem. Lok somzolo tem mhojea jivitak lagu zata mhunnon punn tim chintnam mhojim…jim lokak avoddlim anim tem kantar zaiteam ganvanim azunui mhunntat. Dusrem hanvem ek kantar ghoddlem tem "Ami Sogle Ek"---zanv Mungllurkar, Goemkar, Karvarkar, Malvonnkar…amim sogle Indieche cidadao. Tem hanvem sogleam artistank ghevn Mumboi machier gailem…anim tem azun pasun mhunntat. Hea fuddem hem kantar soglea Goeam gaitele mhunn hanv axeon ravtam.

J: Tiatrist anim kantorist zavpak tuzo…

A: Hoi, mhozo papa. Poilim kantaram mhozo papa ghoddttalo. Poilem English kantar ghoddunk hanv koxem pavlom? Ek dis amim picture-ak geleanv. Thuim rekord vaztali. Hanv ghara ailom anim papak vincharlem: Papa amchean English kantaram ghoddunk zainam? Tannem mhunnttlem: Zanvchenam? Kor. Anim tednam thavn hanv English kantaram ghoddunk laglom, anim pasun 1500 English kantaram mhojim asat, tantlim thoddim hanvem rekord keleam.

J: Hantlem poilem English kantar khuimchem?

A: "Flowers". Maguir "Mandovi".

J: Ani Radio Ceylon-acher ietalim tim?

A: "Date with Daisy". "Seagull"…these were on HMV records. Anim he bhaxen…I was the first one to make an English-Konkani record.

J: Are you a musician too?

A: Yes. I play the violin and the guitar. And God has given me the art of making music arrangements. I have not studied it though I have studied music. Hanv ek dis recording-ank gelom tednam konnem mhaka mhunttlem: Alfie tum kiteak dusreamchem music haddttai? Tum amkam kaibore tune ditai, tum kiteak tujem music arrangement boroinaim? Tem mhojea monan riglem anim hanv music borovnk laglom. Anim oxim kantaram fattlean mhojim kantaram bhair soronk laglim.

J: Tea munxeachem nanv?

A: B. Paul (Colvalecho). To tiatrank saxophone vazoitalo.

J: Sogllem mellun kitle tiatr tuvem boroileai?

A: Ikra. Poilo tiatr Hem Tem Karann anim nimnno Somestancho Kumpar. Tiatr sudravnk hanvem zaitem kelem. Somestancho Kumpar tiatran…pordde poddttale te bond kele. Punn tiatr pollovpi mhunno lagle: Are pordde poddonam mure.

P: Adim porddo poddunk pirluk martale. Punn Angovnnechi Okol tiatran oxem zainam tem pollovn lok ojeaplo anim intervalak tuvem hem lokak ugddapem kelem.

J: Jitli tuvem kantar gavpan anim gaitanam ektting korpan umed/urba dakhoilea tosli tuvem partichea ekttingan…

A: Basically, I am a singer. Ektting konnui kortat punn Devan poi ho tallo dila to dusreank divunk nam. Dekun to vaprun, mhoje stylin gitam ghoddun, lokak aikunk dileam. C. Alvaresan mhaka zaiteo parti boroileat, jeo lokak avoddleat.



JOEL D'SOUZA

Kantaracho Jhelo - Alfred Rose


Dear Goemkars,

In memory of Alfred Rose, I would like to pen down some of his old songs
from his old album which many of you would like to sing. These songs are
from his 1973 Album.

I, being one of his fan, many a times just open the Jhelo and sing
remembering my teenage days. Hope you too do the same.

May God grant him eternal rest and courage to his bereaved family.

These are the few words he wrote before he could publish this “Kantaracho
Jhelo”

Best regards.

Annie Rodrigues


Poilim Don Utram

Tiatr pollenaranim, Radio aikoteleanim, anim mojea kantaram sovem moipaspon
dakoiteleam mojem bhavam anim bhoinnanim, maka sabar chitti boroilea
uprant, anvem mojeam kantarancho jhelo xapache vavr athan ghetlo, chear jele
xapun te vikrek dovorlet, anim maka vodd khuxealkai bogta porgott koruk, he
soglle khopon rokddench kabar zalet mhunn.

Don vorsanim Europak ravnnem korun anv porot etoch, torui astannam maka
sabar chitti aileot, anink eok novo kantarancho jhelo xapachi goroz assa
mhunn. Dekun mojeam borem magteanchea magnneank pall diun, anv aiz vho
jhelo xaptam, asson tantun kantaram jim anvem atam record kelelim assat.
Poili LP record heam dissani bhair sorpachi assa, zacher bara kantaram
assat, anim dusreao don LP recordi anink thoddeanch moinennim bhair
sorteleot. Sogllim mellon 20 kantaram, zanche tune ou sangit soggleank
Radio anim recordancher aikonk mevtelet.

Alfred Rose

Bombay 15-8-1973


1. JIVIT GOEMKARANCHEM


Goa, zolmancho ganv Goa,
Goa, sobit amchem Goa, Goa.
Zaddam maddanim bhorlelem amchem Goem
Porzollit neketr Indiechem
Porke azun vodditat sobitaie sovem,
Mhunntat Goa Bangarachem,
Fulam follanim bhorlam sukachem toyem,
Xitoll varem kitlem thonddaiechem
Kaiborem udok zorichem, bangar team dongranchem,
Herans goemkaranchem

La la la la la la la la la la
La la la la la la
Soglleank Kongotti lagta borem,
La la la la la la la la la la
La la la la la la
Xitoll nitoll Kongotttechem varem

Xit koddi nastannam zainam Goemkaranak,
Toxench ilexem kopachem,
Samarachi koddi ruchik lhanam voddank,
Toxench sorpatel gostachem,
Sarnam vodde nam tor zainam festakarank
Toxench amott tik amchem ruchichem,
Kalchi koddi, lonnchem borem, para anim kharem,
Jivit Goemkaranchem.

*****

Amche Tiatr ani Amchim Kantaram




Amche Tiatr ani Amchim Kantaram


Tiatr ani tiatrantlim kantaram amche sonskrutayecho ek bhag zaun asa, hantum dubav nam. Hech khatir amche tiatr disan dis odik ani odik nanvlovkik zait vetat to puravo, tiatracho 115 vorsancho itihas dita. Fattlea 115 vorsam modem, sonvsarant zaito bodol zalo, sonskrutik mollar novlam ghoddon ailim, ghoram ghoramnim Reddio ani TV aileo, punn tiatrachem mhotv azun porian komi zavnk nam mhonnlear fott zavchinam. Amchea tiatr ani kantaram vixim thoddo niall korpak zai oxem mhaka dislem, kiteak halinch ami, mhonnche Kala Mogi, Candolim he sonvsthen, Setembrache 12ver, 2007 ek tiatr “Odruxtti Jivit” machier haddlo. 50 vorsam adim ho tiatr ami Saipem vaddeant, Candolim dakhoilolo. Tiatr pornno aslo dekhun, pornnim kantaram jim 50/60 vorsam adim amcheam purvileam nanvlovkik kolakaramnim gailolim tim ami hea tiatrant lokam somor haddchim mhunn nirnnoi ghetlo. Ho tiatr machier haddpant ani purvileam kantoristanchim 12 kantaram hea tiatrant gavpant amkam zaitem xikpak mell’lem. Tech khatir tiatr ani kantaram babtim hem borop korpak chintlem.

Adim...
Ami machier haddlolo “Odruxtti Jivit” ho tiatr 1957 vorsa Joao Cardozo hannem borovn ani digdorxit korun Saipem vaddeant machier haddlo. Hea tiatrachi kanni sarki sadi asa khori, punn hea tiatrant soglleam von odik mhotvachi dekh mhonnlear tantum toyear kelea ti ‘comedy’. Ak’khi ‘comedy’ tiatrache kannient vinnlea ani tiatrache kanniecho ek bhag asa. Aichea tiatr boroinnaramnim hachi chotrai ghevpak zai, karonn kanniek guntun vinod toyar korop aichea tiatramnim zoborxem pollevnk mellonam.
Purvil’le kolakor, mhonnlear Aleixinho de Candolim, Young Menezes, Jacinto Vaz, Anthony Mendes, Alfred Rose, M. Boyer, Remy Colaco, adi. hanchim sumar 60 vorsam adlim kantaram machier ami gailim. Team kantaranche ‘lyrics’ vachun kalliz dhadoslem. Tanchim utram ani ghoddpam khub sobit ani sundor asat. Tea kantaranche ‘tune’ aikat. Tea kallar he ‘tune’ soglle ‘original’ asle, tannim dusreanche ‘tune’ kopi korun aplim utram tanchea ‘tune’-ancher bosoilim nant. Aichea kantaram ghoddpi kolakoramnim hachi dekh ghevchi mhunn mhoji vinonti.

Atam . . .
Aichea kallar tiatr sarko ‘commercial’ zala. Tiatra vorvim aiche kolakor aplo disvoddo zoddtat. Tiatr borovpi chodd zaleat ani tiatr borpavollicho dorzo sokol poddla. Zorui tiatr loka modem odik nanvlovkik zala, torui tacho dorzo unchlea panvddear pavonk zai aslo toso pavonk nam.
Aiche tiatr borovpi chodd korun ‘short-cuts’ marunk bhiddenam nhoi mhunn lojenam. Dusream bhasantleam nattkanchea vo cholchitranchea kanniachi ‘copy’ marun apnnem tiatr boroila mhonnpak fattim soronam. Omkeache kanniecher adarun ho tiatr boroila mhunn dakholl kelolem zalear khub borem zatem aslem.
Aichea tiatr boroinnarank ‘Comedy’ borovpakuch kollonam mhonnlear fott zavnchinam. Tea khatir anek Inglez bhaxentleam masikancher, pustokancher vo potrancher ailole ‘jokes’ vaprun lokak hansoita ani amchea tiatrachi porampora ibaddta mhonnpak mhaka vaitt dista. Aicheam kantarancher nodor marat. Ghoddpank xim ani mer nam ani ‘tunes’ tor chodd korun dusrea bhasantleam gitanchi nokol (kopi) asta. Adhunik kallar sogllem sudorta oxem amkam dista, punn amchi tiatr kola bigoddta kai kitem? Oso dubav poddta.

Attapnni...
Amchea aicheam tiatristamnim adlea tiatristanche borpavollicher, magir te tiatr zaum vo kantaram zaum, obheas korpachi goroz asa. Te tiatrant ‘Comedy’ koxi ghaltale tacher niall kelear ani tech porim kanniek guntun apleam tiatramnim vinod toyar kelo zalear tiatrak khub faideak poddtolem. Te kantaram koxe ghoddtale tacher obheas korpachi goroz asa. Amche tiatrist zor te machier khorench tiatrachea mogan vavurtat zalear te ho obheas korun apunn sudronk proitn kortole nam tor tiatra vorvim tankam duddvancho faido mellta, takach lagon te tiatr machier asat mhunn sid’dh zatolem. Tiatracho amkam khoro mog asa zalear ami tiatra khatir il’lo teag korunk fattim ravche nant. Tiatrist hem avhan mandun ghet kai?

-Tomazinho Cardozo