Sunday, August 9, 2009

Vachpi Boroitat v-ixtt potr-ar

Vachpi Boroitat

Xetkareak xetant puroilo

Sorkar xetkaream vixim eke vatten vhoddleo-vhoddleo yeuzonno ankta teo polleun khorench xetkareanchea mogan lasta koso dista, punn dusre vatten Gõyant boreo-boreo xetancheo zomni bilddingam bandunk sorkar aplea tabeant gheta tem polleun amkam sontap martat. Moddganvchea Kadamba bosim mandda lagim xetanche zomnicher `District Hospital’ bandtat tem polleun sorkar don tonddamni uloilolea porim dista. Lok tea xetant pavsachea kallar xet vompun bhat pikoitalo ani aplem udarposonn kortalo. Hi zomin sorkaran bollan xetkaream koddchi kaddun ghetlea mhonn sangtat. Sorkarachi kitlich zomin asa thoim tem hospital bandlear zatalem. Xetanchi zomin kiteak mhonn bandavollink vapurtat zalear pik koxi zatoli? Osleo lokach khatir kel’lea yeuzonneancher somajik mon’xanchem mot ghetlear borem zaunchem naslem?.
Francis Costa, Sanguem.

Chikungunya ximpoddta chotray dhorat

Disallea potrancher khobro yetat tea pormannem Gõyant noveo pidda lokak lagot asat. Sanguem talukentlea lokak chikungunya pidda laglea mhonn sangtat. Her lokan chotray dhorchi ani koslim piddechim lokxonnam (symptoms) zatoch rokddench laginchea voizak topasunk lavchem ani vokhdi ilaz gheuncho. Bholaike Sevechea odhikareamni Sanguem talukent voizuki seva rokddich chalu keli mhonn tankam xabaski. Bholaike Montri Vishwajeet Rane bab apli zababdari bore toren pallta mhonn taka-i xabaski favo. Torui zaitea suvatancher kochro dovorlolo asa, udok dhoron kuslam, hacher-ui nodor dovrun upay kelear borem. Heo pidda mon’xancher uprastat tachi zababdari dor nagrikacher poddta. Mhellakuch lagun pidda ganvamni ximpoddta. Adim Gõy nitoll aslem, kiteak Gõyant lok bhov thoddo aslo, atam Gõyam bhailo lok chodd bhorla, bilddingam bandun septik tenkam vaddun zomnint mhellem udok jirun lokacheo bayom kusleo. Hem ek odruxtt amchem Gõykaranchem. Septik tenkanchem jitlem udok zomnint jirta tem ek torecho atom bomb koso, tache vorvim mon’xancher slow death koxem moronn yetolem ani tem moronn mhonnlear vaitt piddam vorvinch yetolem; tem amchea darar pavlem. Odhikareamni hacher lokx ghalchem.
Rosario Rodrigues, Agasaim.

Igorjechea zomnicher sorkaracho dollo kiteak?

Fattlea V.Ixtt-acher ‘Igorjeche zomnicher sorkaracho dollo’ hea mathallea khal khobor vachli. Sorkar xetkareancheo zomni kaim pavtti zobordosten kaddun gheta ani atam Igorjechea zomnicher sorkar aplo dollo marta mhonn tumchea potrar hanvem vachlem. Dekun heo don volli boroin disleo. Igorjechea bhattam-bensam samballunk sorkar kaide korunk sodta tem borem asa mhonn konnench oslim pil’lam gillchim nhoi. Ghoddie him pil’lam fuddarak vaittak poddot. Tem amkam bhov korun Gõykarank yeta tea vellar kollot. Amche Gõykar poile sust nhident bhormetat ani sogllem xizun khotkhotlem mhonntoch zage zata. Igorzanchea bhattam bensancher Gonvlli-Bapan aplea Mondollak gheun hea proxnacher bhasabhas korunk favo. Zaitim bhattam-bensam lokanuch Igorjek dileant, tancho boro upyog korunk, ditoleanchea monam pormannem Igorz tancho upyog korta. Tancho samball korunk Igorjechem Fabrika vo Konfrari asa ani tanche voir Arsebisp asa.
Igorjechea odhikareamni atam tori zagrut zaunchem titlench nhoi, kaide kortoleamni bhasabhas korunk Igorjechea vhoddilank-ui visvasant ghetlear kamak sufollay melltoli. Khoim subeij oglli zomin asa mhonn sorkaran dhanvlam marpache proyotn korunk favona.
Benjamim Miranda, Aldona.

Bosimni gorddi zata, odik bosinchi goroz

Vasku thavn hanv sodanch sokallcho kolejik veta ani sanjecho ghora portotam itli khett zata ki lokak bosint ubo ravunk poryan zago asonam. Lokak ap-aplea kamak pavunk zai vo kolejik iskolak pavunk zai mhonn bosimni lok choddta ponn hem oxem zaunk favonam. Hem vattavpak sokallim ani sanje vellar Vasku tem Ponnje toxench Moddganv - Ponnje odik bosi ghalear ho proxn suttavo zatolo. Hacher amchea ieradari khatean lokx ghalunk zai.
Oxench Goychea herui nogramni choltoleam bosim vixim zata mhonn sangtat. Kadamba bosim Mhamondollan Goyant choltole yeradaricher nodor dovorchi. Provaxanche tras unnem korunk upay gheunche. Thodde bosivale moddiche poixe porte dhina zaun odik poixe ghetat. Hacherui lokx ghalear borem oxem mhaka dista. Lokak koxe-i toren aplea kamak pavunk goroz aslolean kondaktorachim utram aikunkui poddtat; oxem zaunk favonam.
Leo Fernandes, Vasku


Voros 75 Ank 40




Mhotvacheo Khobro


Her Khobro


Rongit pan


Nil


Nil

Nil



No Issue

Katolk Pan


Aitarachem Vachop


Katolk Khobro


Tumcho Vichar
V. Ixtt-achi Zap
Chirputt


Dispott'ttim
Vachpam







CFCI-chea Gõy bhagachi somarombhnni



Taleigao: Bharotachea Kristi Zoddeanchea (CFCI) ‘Goa District Servant's Conference 2009' Taleiganv ghoddun haddli. He porixodent Gõychea firgozantlea 1,000 protinidhimni bhag ghetlo. Tea bhair Patna, Nasik, Pune, Mumboi, Belganv, Karvar, Mongllur ani Sinddhurgachea lokamni bhag ghetlo. Hi porixod tin bhagamni vanttli. Nach, songit ani uloupa udexim hi porixod yesesvi korunk hea vavrant misoll asloleamni khub thokos ghetlolo dislo. “Devak axetam,” “Mhaka khursaxim vhor” ani “Povitr Atmo zoddop” oxea tin vixoyancher he porixodent uloupam zalim ani sabar zannamni aple onnbhov ucharle.

Ghoravi kamdaram khatir Bailancho Sad kaido magta

Ponnje: Chalu Vidhan Sobhen Gõychea ghoravi kamdaranchea boreponnam khatir Maharaxttrant aslolea sarko kaido korun pas korcho mhonn Bailanchea Sad-an sorkarak ulo marla. Halinch ghoravea kamdarank lok piddapidd ditat ani vollvollaitat toxench kamdarancho goir-vapor kortat tache add Gõyant kaido asunkuch zai mhonn tannim maglam. Kamdaranchi nondi vo registration, tanchea pogarachem tharavop, sutti ani tankam sovloteo ani vavrachea zagear surokxa mellchi. Ghorant kamdarak tras dile vo tacho goir-vapor kelo zalear khast favo korunk tea kaideant provisanv aschem mhonn magnni kelea. Vidhan Sobhechea vangddeamni hea proxnacher bhasabhas kelea bogor ravchem nhoi mhonn Bailancho Sad-an maglam.

Ganvamni udkacheo bayom kustat

Mhapxem: Khobor mell’lolea pormannem Moiddechea ganvant tin odik piyeupacheo udkacheo bayom vikhall zaleat mhonn gomlam. Haka lagun Bholaike Sevechea odhikareamni tea bayanchem udok lokan khaunchem nhoi mhonn sanglam. Bholaike Khatechea odhikareamni bayanchem udok topaslam ani tantum ‘Coliform Organisms’ mell’leat mhonn sanglam. Coliform Organism zontu mon’xachea guvant melltat. Hache vorvim hea bayanchea udkant lokachea sondasanchem udok jirun veta mhonn somzum yeta.

Kinarer nistem marunk addvarunk magnnim

Kannkonn: Gõychea poramporik ramponn-karamni sorkarak magnnim korun zagoila ani Gõyche kinare lagim bottimni nistem marchem nhoi mhonn kaido asa to favo te ritin cholouncho mhonn maglam. Doria kinarer thaun 5 kilometram nistem marpi bottimni nistem pagchem nhoi mhonn sorkaran ghal’lo kaido nitin pallcho mhonn Akhil Gõy Kshetrya Pagi Somazan maglam. Agostache 2rer tanchi zomat zali. Xemboreamni ttroler kinare laginch nistem pagtana tannim pollelam mhonn te sangtat. Ttroler vo nistem pagpi bottimni kinareruch ravun nistem marlem zalear poramporik ramponnkarank kainch nistem mellchem na. Hea bottinchean bhair khol doriant vochun odik borem nistem pagum yeta. Sorkaran ghala to kaido promannikponnan samballcho mhunn maglam

Muthalika vixim sorkaran chotrai dhorchi

Ponnje: Adim Pramod Muthalik Sri Ram Senechi yatra Gõyant bhitor kaddunk sodtalo tednam Gõychea sorkaran tachim kortubam zanno zaun tacher bondi ghal’li. Itlo kall tachi zag nasli; punn atam portun apli yatra Gõyant haddunk sodta. Tacher Gõychea Ghor Montri Xri Ravi Naik-an chotrai dhorchi Gõyant kosloch dhormvad uprasun Gõychea Hindu, Kristanv, Muslim somazam modem futti poddunk diunchem nhoi. Sorkaran ji bondi Muthalikacher ghalea ti chaluch dovorchi mhonn lokacho sorkarak ulo asa. Tannem tin satollim zalim Ut’tor Gõychea Kolektorak chitt dhaddloli, te chittik azun zabab yeunk na mhonn apnnacher koslich bondi na mhonn apunn somzota oxem Muthalika sangta khoim.

Nustem marpachem mousomak survat
KUTBONA: Agostache Poiler thaun hea vorsacho nustem marpacho kall suru zala. Ttroler doriant nustem marunk vochpache vattek lagleat. Poilech pavtt mottim sungttam ani vagiyeo pagun haddleo. Sumar 80 tton sungttam Kuttbona nusteachea dokear haddlim ani wholesale bazarant 72 te 80 rupia kil viklim. Hea disamni chodd sungttam poddleant dekun tanchi kimot 95 rupianchi asli ti 72 rupiancher haddlea mhonn nistea bottinchea dhonian sanglam. Gõyam bhaile kamdar yeunk naslolean sumar 30 bottink doriant vochunk mellunk na mhonntat. He kamdar Orissa, Chhattishgarh ani Jharkhand rajyantle asle.

Ela Farmant vokhdi zhaddancher xibir
PORNNEM GOY: Hangachea ICAR Xon’sodan Komplexachea Krixi Vigyan Kendran Agostache 18ver sokallchim 10.00 tim sanjechim 5.00 vaztam porian eka disachem vokhdi zhaddam vixim fukott proxikxonn diunk xibir ghoddun haddta. Ghoravi vapor korpachea vokhdi zhaddanchi vollokh ditole. Vinchun kaddlolea sumar 20 mhotvachea vokhdi zhaddanchi mahiti ditole, him zhaddam porsamni launk zatat. Tancho vokhdi gunn, tanchi lagvodd, pidde vellar tancho vapor koso korcho te vixim xikxonn ditole.Khuxi asloleamni Krixi Vigyan Kendrant 2285475 vo 9422643739 hea fonacher kollounchem ani nanv nond korchem.

Kalangutt physiotheraphy xibir


Kalangutt: ‘Sports & Fitness Training Federation of India’ hannim don disanchem ‘National Physiotherapy’ Xibir poilech pavtt ghoddun haddlem. Hea xibirachi ugtavnni Aldonchea amdar Xri Dayanand Narvekaran keli. Zaitim xikpi ani lok hajir aslo. Hea xibirak Bharoti Krikett pongddacho adlo ‘Physio’ Dr. Ali Irani, yezman aslo. Dr. Ali Irani hannem "Physiotherapy" hacho orth sanglo ani konn porim amchean amche kuddicho samball korunk zai tem dakoll kelem. Tannem mhonnlem: Gõychea bhurgeank sovloteo ani ek kolej favo zaunk zai. Apunn xiktalo tednam Gõyant ‘Physiotherapy’-cho xikpi koso ailolo punn atam hi kolej Gõyant na dekun Gõychea sorkaran tosli kolej ghalunk upay ghetlea puro mhonnlem. Dusrea zageancher noveo-noveo koleji suru kortat. Gõyant suru korunk na mhonn khontt dakoili. Xri Dayanand Narvekaran tosli kolej ugddunk proyotn kortolo mhonn bhas dili. Dr. Ali Iranin fuddem sanglem, ami Gõychea sorkara lagim ‘Physio’ xikop korpachi kolej Gõyant suru korchi ani ‘postgraduate’ ddigri sadde-chear vorsanchi aschi mhunn magtanv.

Petrol chor Ponnjent
PONNJE: Aiz-kal Ponnjen novech torecheo choreo zaunk suru zaleat ani tevui zalear disa-uzvadda. Zaitech pavtt ami konachem bhangar, mobail gaddientle chorle mhonn aikolam, punn atam gaddientlem petrol-ui choriek vochpak laglam mhollear hanspachi gozal. Amkam ghoddie hem fokann disot, punn ami ani chodd korun motorsaikol choloitole apnnak zago mellta mhonn 'park' kortoleank chotur ravpachi gozal hi, na zalear tujem petrol choriek vochonk xokta. Halinchea disamni osoch ek battli gheun 'petrol' chortolea eka mon’xak dhorlo, punn to tachea borea noxiban tachea hatantlo suttlo.

Xetkaream Khatir ‘Central Benkin Karyakrom’ Ghoddun Haddlo

Valpoi: Julayache 29ver, Central Bankin, Valpoi-Sattari hanga Xetkaream khatir ek karyakrom’ ghoddun haddlo. Hea karyakromacho mukhel vixoy, xetkareamni rinnacho ani ‘subsidy’-cho koso faido kaddcho hacher adarlolo aslo. Hea karyakromant ‘Zonal Agricultural’ Odhikari Xri Shirodkar, Gõycho Krixi Samrat Pri. Inacio Almeida,s.f.x, Thane ganvcho xetkar Xri Baburao Dessai, ‘Central Benk’-icho Karbhari Xri Rodrigues ani tanche her vangddi hajir asle. Hea karyakromant sumar 120 xetkareamni vantto ghetlo. Xetkareamni rinn kaddunk bhiyeunchem nhoi ani tankam melltole ‘subsidy’-cho boro vapor korcho mhunn Xri Shirodkar hannem sanglem. Rinnacho ani ‘subsidy’-cho adar gheun xetkareamni aplim xetam utpon’n korchim mhunn Xri Shirodkaran xetkaream lagim maglem. Ami amcheo zomni vikunk diuncheo nhoi, punn svota teo samballcheo ani folladik korcheo mhunn tannem sanglem. Xetacho vavr fuddem vhorunk
xetkaream khatir zaiteo ‘subsidy’ asat hem tannem bariksannen xetkareanchea kanar sadoilem. Xetant sorbhonvtonnim voim (fencing) korunk legit xetkareank ‘subsidy’ mellta mhunn tannem sanglem. Central
Benkicho Karbhari Xri Rodrigues (Valpoi Branch) hannem xetkareamni koslea-i xetachea kamak lagun Central Benkintlean Rinn kaddunk fattim sorchem nhoi mhunn maglem. Pri. Inacio Almeida, s.f.x hannem, amchi pikall zomin folladik korunk xetkareanchea hatant asa mhunn vichar ugte kele. Amchea Valpoichea vattarant boreo suvida mell’lleo zalear, xet
rovun legit xetkar milionar zaunk xoktat mhunn tannem sanglem. Valpoichea ganvantlean vhanvteli amchi Mhadei nod minachea produxonna
pasun samballun dovrunk Pri. Almeidan lokam lagim maglem. Minacho dhondo ami amchea vattarant fuddem vochunk diunk zaina, na tor amchea vattarant zaitem vaitt yetelem hacher tannem vichar ugte kele. Amchea xetkareank , xetamni utpon’n kortat tem pik bazarant haddunk ‘Mobile Van’ gheunk ‘subsidy’ diunchi mhunn tannem maglem. Karyakromachea xevottak xetkareamni aple proxn manddle ani rinn koso-kitem gheuncho hem vicharlem. Eka xetkarean aplem dukh ugtem kortana, kaim vorsam fattim apunn benkint rinn kaddunk gel’lo tednam apnnak benkvaleamni dhanvddaun ghalo mhunn sanglem. Haka zobab diun Central Benkichea karbharean xetkareamni dusre khuinche-i Benkint nhoi punn Central Benkint rinn kaddunk yeuchem mhunn maglem. Nansa ganvcho tornnato xetkar Xri Laxman hannem, apnnem Central Benkintlean rinn kaddun xet utpon’n kelam mhunn lokak sanglem. Central Benk fokot xetacheach kamak nhoi punn, bhurgeanchea xikxonna khatir legit rinn ditat mhunn Benkicho Karbharean sanglem. Oslea karyakro-mantlean xetkareanchea monak zag yeuchi ani rinnacho ani ‘subsidy’-cho tannim boro faido kaddcho mhunn tannem xevottak maglem.
Milton

LOKXAYECHO CHOUTO KHAMBO VO DUDDVANCHO DOBO?



Atanchea kallar khobram-potramni jahiratichea utpon’nacher chodd bhor dila. Fuddem vochun oso vell yetolo, sompadpeacho ogrlekh (editorial) boroupacho asa to zago legit duddvam khatir dhondekarank viktole, oxem Unchle Kortticho Advogad Cleofato Coutinho hannem Moddganv Potrkar Disachea Dobajea vellar uloup korun xittkavnni dili.

Man rakhunk khun korpeam add novo kaido

Delhi: Halinchea kallar desantlea veg-vegllea rajeamni nodor marlear oxem dista ki aplea dhorma add logn korop mhonnllear ek pap ani haka lagon kitlech ghorabeanchea vhoddilamni aplea dhuvank vo aplea putank jivexim marleant vo tanche khun keleat.Ani hachem ek udharonn mhonnllear Noida-nt gazlolem Aarushi prokronn.
Zori-i hea Aarushi prokrannant ozun meren nikal lagonk nam tori-i punn hem prokronn ek "Honarary Killing" mhonn zannkaranchem mot. Hea prokronnant Aarush-acho bapui ani avoi misoll asat mhonn zori-i pulisank sidh zalolem tori-i punn pulisam ani neailoie kodden favo te purave naslolean xevttak avoi-bapui niropradhi mhonn suttlim. Aarushi hi tanchi ekttich lhan piraiechi dhuv aplea sirvidorachea mogant asloli pollovnk nozo axil'lean hea avoi- bapain hea dogui mogeancho jiv ghetlo oxem mhonnttat. Ani hem korun tannim aplea zaticho man rakhlo oxem aikonk ieta. Hea oslea prosonghi vellar tannim aple dhuvek sud'dam sodlli nam.
Oslech torechi ek gozal poiruch Uttar Pradesh-antlea Meerut xharant ghoddlli thoim eka Dalit cheddeak ani eka Musolman cheddvak jivexim marlim karonn anik kitench nhoi boghor tim dogaim eka-mekachea mogan aslim mhonn.Anik hem ghoddlem fokot ap-aplea somazacho vo dhormancho man rakhonk. Thoddea vorsam fattim osleo ghoddnneo khud amchea Goeant pasun ghoddloleo asat ani zatincho bhed-bhav korun kitleo sorikho moddlleat vo kitlech ghorabe kabar zaleat.
Haryanachea eka jil'leant ek ghov aple ghorkan'nik ghora haddunk mhonn tichea ganvant gel'lo punn to jivo aplea ghora pavlo nam karonn aple khoxen logn zalole dhuvechea ghorkarak tachea avoi-bapain aplo man rakhonk tacho khun kelo. Amchea Bharotant hea torecheo ghoddnneo hea 21vea xekddeant legit ghoddttat tem pollovn monak bhirbhiri marta oxem Kendri Ghor Montri P.Chidambaram hannem mhonnllem.
Sogllea Bharoteank hi ek motthi loz oxem mhonnttana tannim fuddem sanglem ki hea oslea toreche khun korun aplo man rakhunk sodhtat tanche add karvai korpa vixim veginch ek kaido Bharoti sorkarant aspavpachi ievzonn vevharant ietoli ani hea guneanv korpeank koddok khast favo zatoli oxem Kendri Ghor Montrean xevttak sanglem.
Aurelio Viegas

Azossim ganvant Gonvlleancho Dis Somarombhlo



Azoxe: Azoxe firgojent Agostache 4ter Gonvlleancho Dis soma-rombhlo. Sanjechea 5 vaztam Sant Matheus-ache Igorjent dobajik Misachem bolidan bhettoilem. Hea Misak Goa–Velha Varadache (deanery) padri, madri ani toxench Pilar Sonvstheche padri ani bradar hajir asle. Survatek, ganvchea kaim tornnatteamni Bharoti Sonvskrutik pod’dhotin, Bharoti songitachea sur-talar nach korun soglleam iadnikank igorjent bhitor kaddle. Pri. Hillary Fernandes-an hea Misa bolidanachem mukhel iezmanponn choloilem. “Jezu Borea Gonvllea porim amche iadnik boro vaur kortat ani aplea xelliank rakhtat ani samballtat, tednam, tumi xelliamni tankam borem utor diun, tanchea utrak pallo diun ani Povitr Sobhent ietoleo noveo chali riti mandun gheun tumchea gonvlleank tumcho adhar ani sohokar tumi diuncho”, oxem Pri. Hillary-n aplea provochonant sanglem. Misachea xevottak soglleam iadnikank, madrink ani bradar-ank hea suvalleachea ugddasak ek mogachi bhett dili. Ganvchea Gayon monddoll-an khas Gonvlleanchea disa khatir ghoddlolem git gailem. Teach borobor Azoxe-chea Padr Vigaran, Pri. Miguel Pereira-n soglleank hajir asloleam firgozkarank, iadnikank, madrink ani bradarank dhin’vaslet. Misa uprant padri, madri ani bradaranchi ek lhanxi zomat zali. He zomatik Xri Eric Correia-n ‘Lok Padrim koddlean kitem anvddeta’, hache voir ulovp kelem. Tea uprant sogllea hajir aslolea Padri, madri ani bradaramni ekvottachea jevnnant vantto ghetlo.
Senon S. De Souza

“Rostad Gorvank Mell’le Vostad Xetkar”

Xirodem: Hea ganvant hallinch gorvanni ani mhoximni xet khavpacheo ghoddnnuko ghoddleat. Hea pasot Xiroddechea sumar 100 odik xetkareamni ganvantlea gorvank ani mhoxink bandun ghalpacho nirnnoi ghetla oxi khobor mell’lea. Hea kamam pasot xetkareank Xiroddeche ponchayatichi Sarpanch Bharati Naikan tenko ani adhar divpachem utor dilam mhunn xetkareamni dili. Fattllea Julayant Xiroddechea ganvchea xetanchi naxadi gorvamni kelli Him xetam mhonnlear ganvantlea xetkaranchem udarposonn. Heach xetanchi sumar 30 voir gorvamni naxadhi kelea.purai xetancho tanno torvo khella. Dekun tiddkovlleam xetkareamni sumar 20 voir gorvank ani mhoxink dhorun bandun ghalim ani gorvancheam dhoniam 'koddlean 5 te 10 hozar rupia xetanchi luskonn bhorpai divpachi magnni kelea. Magnni mandun ghenan zalear gorvam vikpachi xiddkavnni dili. Uprant gorvancheam dhoniamni luskonn bhorpai divn gorvam ghora vhelim. Oxe toren xetkareamni purai Gõyant “Rostad Gorvank Vostad Xetkar” mhonn novi dekh dili.

Konknnicho zannkar ontorlo


Konknnicho zannkar ontorlo



Konknni bhaxecho zannar ani sevok Prof. Dr. Olivinho J. F. Gomes Julayache 30ver Vintage Hospitalant ontorlo. 31ver sanje tachea mornnachi vidi Taliganvche Igorjent zali. Pri. Antimo Gomes-an provochon korun tachem jivit kitlem dekhichem ani bhavarthachem aslem tem sanglem, gineanan to huxar ani thir bhavarthacho monis aslo mhonn sanglem.
V. Ixtt sorgest Olivinho Gomesak xrod'dhanjoli vompta ani aplo boreantlo sangati ixtt unno zalo mhonn dukh porgott'ta. Tachea kuttumbak buzvonn dita.

Konknnicho Fuddar Kitlo Porzollit?

Konknnicho Fuddar Kitlo Porzollit?

Sodeak, ek-ek korun Konknniche mhalgodde ho sonvsar soddun vetat. Hea mhalgoddeamni Konknni mollar goroz aslolo tola-molacho vavr korun bhaxechi udorgot korta-korta tichim pallam-mullam legit ghott korpacho vavr kelo. Thodde mhalgodde ho vavr, aple kuddint urlele kuvetin azun-ui korit asat. Punn Konknnichea mollar aiz nodor bhonvddailear, Konknni mhalgoddeanchea panvlamni novi pillgi cholot fuddem yeta kai kitem te vixim sabar zannanchea monant dubav uprasunk lagleat.
“Mhaka-i hoch husko zala. Aiz amche mhalgodde piklole pirayer pavleat ani tannim kela toslo vavr korunk fuddem sorloli novi pillgi khuinch disona,” oxem Goa Konknni Akademicho (GKA) odheokx N. Shivdas-an V.Ixtt-ak sanglem.Ghoddie, Konknni mollar mhalgoddeanchea panvlamni cholpi lok asa zait, punn to omkoch mhunn adim melltalem toxem atam bottam dakoun sangunk mellona, Xri Shivdasan fuddem sanglem.
Khorem mhonnlear, hem unneponn bhorun kaddunk, Konknnichi 'commercial line'-icher 'salesmanship' amkam korchi poddtoli, oxea utramni Xri Shivdasan Konknniche udorgoti khatir upay suchoilo.
“Aiz Gõyant Konknni mollacher mhaka koslich gombhirtay (seriousness) disona. Bhaxik mollacher hem 'seriousness' khorem mhollear iskolamni, kolejimni Konknni xikoitoleanchea creative boroupantlean yeunk zai aslem, punn tanche koddchean oxe torechem boroup yena,” oxem Porvorechea Thomas Stephens Konknni Kendracho (TSKK) Direktor Pri. Pratap Naik s.j. hannem V. Ixtt-ak sanglem.
He poristhiti fattlem karonn taka vicharlem tednam tannem veg-vegllim karonnam asat oxem sanglem. Punn he poristhitint, Gõyant uloupachi bhas mhunn Konknni urtoli oxem apnnak dista mhunnlem.
“Konknnicho moladik vavr korpi mhalgodde je morun vetat tancho zago gheupi dusre nant oxem mhonnunk zaunchem na,” oxem Gõy Tiatr Akademicho odheokx Tomazinho Cardozan sanglem.
“Aichea kallar, Konknni mollar je nove-nove boroupi toyar zatat te ghoddie ekech pavttin mhalgoddeam porim unchlea panvddear pavchenant. Mhalgoddeank legit zoso vell laglo, toso tea-tea mollar te fixal zaunk tankam vell lagtolo, oxem Xri Cardozan fuddem sanglem. Konknni mollar tea-tea prokarant tankam soeg mell’lo zalear te jerul mhalgoddeancho zago bhorun kaddtele, oxem Xri Cardozachem mot asa. “Aiz fokot Konknni mollar nhoi, punn her-ui bhasanchea mollancher ek sukti ailoli asa, ani ek dis taka bhorti yetoli, oxem Konknni Bhaxe Mondollacho odheokx Prashant Naikan V. Ixtt-ak sanglem. Tache sangnne pormannem, Konknnicho mhalgoddo Konknni chollvollintlean toyar zalo. Aiz tosli chollvoll na mhonntoch, nove pillgechem mon vhoddlemxem aple bhaxecher vochona. “Torui novea boroupeanchea boroupant Konknnichea porzollit fuddarachi khuim tori kitt (spark) dista, dekun vhoddlo husko korpachi goroz na.”
“Konknni mhalgoddeanchea panvlamni cholun tea-tea mollar Konknnichi udorgot korpi novi pillgi na oxem amchean mhonnunk zaina. Punn tankam favo te soeg mell’lear dubava viret amchea mhalgoddeam poros-ui Konknnichi novi pillgi udorgotiche nodrentlean khub pois pavunk xokta”, oxem Dalgado Konknni Akademicho (DKA) odheokx Premanand A. Lotlikaran sanglem.
Xri Lotlikarache sangnne pormannem, aiz Konknni kodde veg-veglle sahitik prokar khelloupi nove pillgent bore-bore monis asat ani tankam tor favo to tenko dilear te jerul Konknni bhaxecho fuddar porzollit kortele.
Halinchea kallar Gõyam bhailo lok hangasor Konknni xikunk ani ulounk lagla dekun Konknnicho fuddar konn porzollit kortolo tem fokot kall sangtolo.

www.v-ixtt.com


Setembracho Niall:
Soimbik Vatavoronn:

Amchea Gõyant Setembracho mhoino eke vichitr sobitayecho mhoino: Pavsalleache tin mhoine somplea uprant ami Gimant bhitor sorpak suru kortanv. Eke bhaxen tin mhoine kallokant, Suryachim kirnnam pollenastanam, thodde pavtt disanche-dis sartoch, atam, sokallim uttonam fuddem, Surya amkam khoxalkayen dis sarunk apoita kai-so dista.
Setembrant pavs yenam oxem nhoi punn ailoi zalear matxea vellan to vetolo ani vot yetelem oxi amkam khatri asta. Ani pavs yet ravot zalear ‘ho pavs kitem re disandis novro zata’ oxem legun mhonnlelem ami aikotanv. (Hea vorsa zalam tem matxe vegllem, ghoddie vatavoronn bodolta tacho porinnam bi zait.)
Tin mhoine amcheam xetamnim pondak tokli ghalun xetkaramnim kam’ kelea uprant atam tinch xetkaram apleo tokleo voir ubarun apleam xetank konnsam aileant vo yetat tem pollevn khoxal zatat.
Tin mhoine aple pattik ‘bagam’ lambovn, thodde pavtt pavsant bhizon, xallek vetoch atam amchim bhurgim suttyeancho ek satollo yeta tem chintun murgott’tat…
Setembracho mhoino amkam, Gõykarank, ek kherit khoxalkayecho mhoino: Hirvea rongan bhorlelim ranam-xetam-bhattam amche dolle xant kortat. Tea bhair amcheam bhagimnim fulam fulonk suru zatat ani amcheam porsamnim jitrob-follam him-ui amkam sukhi-dhados kortat.
Devan amkam kai borem hirvea rongachem Gõy dilam tem pollevn ojap zaum-ia, fuddleam pillgank tem hirvem samballunk zata te proytn korum-ia ani amchea apleponnan bhorlele axek lagon tacho ibadd korcho nhoi. Xekim hem sogllem ditelea borea Devak dhin’vasum-ia.

Sevadhormik Vatavoronn:
Setembrak Sevadhormant ami don orthabhorit porbo somorombhtanv:Mariechea Zolmachi Porob (8ver) ani Povitr Khursachem Zoit (14ver).

Mariechea Zolmachi Porob:
Mhoino suru zatanch amchim bhurgim apleam hatamnim fulam ghevn Igorzamnim yetat ani ‘Devache Maye, pav tum amkam’ hem purvilem git gavun tim fulam Saibinnik ghaltat.
Amchim bhurgim mhonnlear amcheam ghorabeanchim ani firgozanchim sobit, jivim fulam. Je porim fulank jinsam-toranche rong ani pormoll asat tech bhaxen amcheam bhurgeank Devan jinosvar rupam dileant ani gunnamnim bhorleant. Amcheam bhurgeanchea dennea khatir Bapak dhin’vasum-ia. Fulanch nhoi punn odik korun amcheam bhurgeank tech Mayek bhettoum-ia.
Amcheam bhurgeanchea gunnanchi tust korun tankam odik hurben bhorum-ia ani tanche gunn peleache sevek vaprunk tankam bhurgeachponnar thaun xikoum-ia.

Povitr Khursachem Zoit:
Amchea Povitr Snana somoyar Devmondirant vo Igorjent amkam bhitor kaddchea adim zaum Iadnik, zaum avoi-bapui ani podon-modon, amchea kopolar ek khuris kaddtat. Ho khuris ek khunna. Amchea jivitant Jezu astolo punn khursar marlolo Jezu. Aplo pattlav korunk sodteleank Jezu ap-aplo khuris ghevn Aple pattlean yeiat mhonn sangta. (Polle Mk.8,34)
Kristanv zavop mhonnlear khuris aschenant, pidda ascheonant, koxtt aschenant oxem nhoi punn amcheam koxttank ek novo orth astolo, amche khuris ami nove nodren polleteleanv. Apunn amche koxtt pois korchonam oxem Jezu bhasainam punn amcheam koxttamnim Apnnaxim yeiat ani Apunn somadan ditolom oxem Jezu bhasaita. (Polle Mt.11,28)
Ami bexttich Khursachi Porob korinanv punn Khursachem Zoit somarombhtanv. Amche khuris ghevn ami niraxi zainanv karonn Jezun Khursar moron mornnacher zoit vhelem. Amcheam khursam bhonvtonnim ami Punorjivontponnacho porzoll polletanv. Osle nodren Marien aple khuris vhele dekhunuch ami, Khursachea Zoitachi Porob zatoch, dusrea disa, 15ver, Dukhest Maiechi Porob kortanv.

Ganesh Chaturti
Setembrachea mhoineant amchim Hindu bhav-bhoinnam apli ek mhotvachi Porob somarombhtat: Ganesh Chaturti.
Hi Porob, amchea Gõyant amchea Hindu bhav-bhoinnank, ek vhodd dobazo. Dezembrachea mhoineant Natalank lagon Kristi somazak sogllem vatavoronn khoxalkayechem dista toxench Setembrachea mhoineant, amchea Gõyant, Hindu somazak Ganesh Chaturtik lagon sogllem vatavoronn khup khoxalkayen bhorlelem zata.
He porbe somoyar tim Pormesvorachem udarponn somarombhtat, Pikecho Utsov somarombhtat, dekhunuch tim Ganeshache murtek follamnim – apleam porsamnim pikleleam follamnim – nettoytat.
Amchea Hindu bhavam-bhoinnam borabor ami-i Devak vakhannunk-dhin’vasunk zanno zaum-ia. Tanche khoxalkayent ami-i vantto ghevum-ia ani zata thoim borem korunk proytn korum-ia, nett korum-ia. Kherit bhaxen amchi xristi pachvi ani amche sombond xant ani moipaxi samballunk hatak-hat divun varum-ia.

Almir de Sousa

Tuesday, July 28, 2009

V-Ixtt hanchea vachpi boroitat

Vachpi Boroitat

Gõyche Igorjecher add boroitat, zabab ditole konn nant?

Zaite pavtti amche zannar Gõyche Igorjecher ani tichea vhoddilancher add uloitat, ghoddie tannim itihasik khup sod kela zait, ani jem kitem te boroitat tache tanche kodde purave asot. Sogllem khorem vo fott tem hanv mhonninam, punn tea boroupank konnem tori dusrean onek sod korun sotacho zabab diunk zai. Oxem kelear zoboruch borem zatolem-xem dista. Na tor ekloch boroita titlem-i vachtoleanchea monant goir-somoz zaunk xokta. Aplo rag kaddunk mhelle kopdde ugtear dhuvop kitlem borem tem polleunchem. Purvilea kallar jem kitem ghoddlam tem itihasant urlam, tacho guneanv atam voir kaddun, koir-kochro portun ximpddaun kosloch faido asot-so mhaka disona. Jem kitem adim zalam ani ghoddlam tem tednachea mona pormannem zalam. Itihasachim ghodditam tim. Atam ami, dor eklean borem vistarunk vavurlear soglleam sonvskrutayank ani somazank mezunk-mapunk zaina titlem boreponn yetolem. Ragachim, dvesachim chintnam nopoit zatoleo mhonn bhorvanso asa. Son’vadam vorvim amchean ekvott bandun vistarum yeta.
A. Miranda, Aldona.

Udok dhoron urta chotray dhorchi

Pavsachem toxench her mhellem udok veta thoimsor dhoron urlolem disti poddta. Atam pavs unno zatoch thoimsor zollareo zolmotoleo. Hache vixim nhoich Bholaike Sevechea ani Bholaike Khatechea mon’xamni, bogor dor eka nagrikan chotray dhorpachi goroz asa. Agxe mukhel rosteache bazun ek vhall asa to eka kallar doriant vetalo mhonn sangtat; to atam fuddem xetam modem bond poddla, tantum mati fator poddun to vhall purovla. Dekun rostea lagim udok dhoron kuslam mhonnum yeta. Konn tachi porva korina. Chodd pavs poddtoch vhall bhoron udok rosteavelean vhanvta. Agxeche panchayatin to vhall doria lagim poryan nitoll kel’lo zalear udok vhanvun vhall nitoll astolo astolo. He vixim amchea amdar Silveira-baban fikir gheunchi. Tea vhalla degeruch ek ghor asa tannim tori aplo tallo ubarunk zai. Toxench zaitea bosim- manddancher-ui pavsant udok dhoron paim ghalunk zaina. Titlench nhoi, kitloch lok thoim mutunk-ui veta. Udok kustoch marekar pidda uprasta mhonn soglleanchea monant asa, punn porva thoddi. Zonn eklo apnnak, Dev somestank oxi mhonn’nni asa nhoi?
Francis Fernandes, Kutt’tthalle.

Bholaike Sevek Xiddkavnni

Gõyant veta thoim mhellsann ani hollxig disti poddta, bhov korun pavsachea disamni kochro kusta ani zollari mus kimsam vaddun vetat. Malaria zor lokak lagot asa, swine flu hi anek pidda lagta. Amchea Bholaike Sevechea odhikareamni hacher lokx ghalun nitollkai samballunk panchayatink ani nogor-palikank formaunchem. Ponnje bosi-manddar udok dhorta toxench heram-i nogramni zaina mhonn somzunk favona. Lok aplo kochro potyamni bhorun hanga thoim uddoitat. Hem kortana konn-ui sampoddlear tankam xiddkavnni diunk favo. Bholaike Sevechea unchlea odhikareamni ganvamni bhonvun pollevnni korunk goroz. Hem kam ekuch pavtt kelem mhonnlear zaina, tem korit ravunk zai. Zollarincher, musancher niontronn dovorpache upay gheunche. Zaitea svatancher udok dhorlolem asta tantum zollareo zolmotat. Dekun udkacheo vatto ugteo korcheo. Bazaramni nitollkai dovorchi.
Denzil Rocha, Navele

Musolmanachea Kabrastanak virodh kiteak?

Kaim dis zale, disallea-potrancher Musolman lokak kabrastan, mhonnche tankam ximiter bandunk dinant mhonn khobrô yetat, teo vachun mhaka vegllench dislem. Horxim, Gõyant oslo virodh kednach zaunk na, zalear atanch kiteak, oso mhojea monant proxn ailo. Gõyant adim thavn somudayamni vegllozar disti poddunk na; sogllo lok vaitt-boreak ekttaim zata. Atanch koxem hem add-mhellem upraslem? Konn tori bhailo dusman ekvott foddpachim kamam choloita hantum dubav na. Sonvsarant akantvad zata tachem noxtteponn koxem somazant addkholleo rochun mon’xanchim monam doxim korta tem ugddapem disun yeta. Oslim add-mhellim uprastat tea vellar xant ravchem, xantikayen son’vad korche. Son’vadam vorvim zaitech proxn ixttagotin soddoum yetat. Kabrastanacho-i proxn xantikayen vavurlear suttavo zatoloch. Bhavponn ibaddunk egdomuch sompem, ixttagotin jiyeunk zobor augodd. Torui son’vadam vorvim dusmankai nopoit zatach.
Carlos Fernandes, Old Goa.

www.v-ixtt.com

Xanneponnam ani pixeponnam
“ Hi Rakxinn Bail Tugeli”?

Romeo Almeida

Kalche rati
Ghova lagim zhogoddli
Aiz sokallim
Ghovak sangonastanam
Misak vochun aili.

Kalche rati
Ghova kodde zhogoddli
Aiz disbhor
Taka zap dinastanam
Ogi-ogi ravli.

Sotavpak
Tapovpak
Aiz tika ghov nam
Dekhun char Ters
Rozar korit asli.

“... Ami amcher
chukloleank
Bhogxitanv”
Char Tersant
20 pavtti
Amchea Bapa
Vhoddlean mhonntali
Ghorantlea ghorkaraxim
Sarki moni ravli.

Kalche rati
Ghova kodde
Aichea disa Sune kodde
Falchea disa xezaream kodde
Padr Vigara kodde
Borich zhogoddli
Punn Pap Saiba khatir
Ek A. B. N. Mori
Rozar korunk
Kednach, aiz legun
Nam visorli.

Kalche rati
Derepent meli
Sam Pedru kodde
Zhogddim kortanam
Mhaka avchit
Disti poddli.

“Hi rakxinn bail
Tugeli re???”
Sant Pedrun
Mhaka vicharlem
“ Nam Saiba
Nam Saiba”
Hanvem vhoddlean
Ani nettan gazoilem.

“Romeo, sopnetai re?”
Fanteaparar
Gopant yeun
Bailen muzgailem.

Fouz Moriechi, Gõyant Fankli
(Legion of Mary)
Setembrache 7ver 1921 vorsa zolmant aili
Poili zolmant Dublin Ireland xarant aili
15 bailo ek Atmik Guru, ek dadlo hannim keli.
Aiz soglea sonvsarak Mariechi Fouz pavli.

Novembrant 1952 vorsa Gõyant suru zali
Asaganv Mhapxeam, Norman ani Cecilian kelem
Tanchea udexim Mariechi Fouz iesvont zali
Devachi vhoddvik-mhoima zaundi.

Legionar vangddi, Dhoniachi dakhoitat vatt
Kitlench dukh ani tras zalearui fattim ravonant
Bori budh dinvcheak chintat dis, rat
Peleachi seva korunk korinant kedinch fatt.

Sogllea mhojea bhav- bhoinnank maie mogacho ulo
Marieche Fouzecho vangddi tunvem zauncho
Saibinnicho axirvad tumcher astolo
Hem mhojem magnnem, mhozo anvddo.
Anthony Barbosa

Pri. Nascimento Mascarenhas-ak Ontor’raxttrik Puroskar

Amcho boro ixtt ani sangati boroinnar Pri. Nascimento Mascarenhas-ak International Confederation of Christian Family Movement he Songhott-nnecho Ontor’raxttrik Puroskar favo zala. Pri. Nascimento hannem kuttumbam thaim kherit opurbai dakhoilea. Kristi Kuttumbanche Songhottnne khatir tannem zaito vavr kela. Aple bholaikechi porian porva korunk nam. 1975 vorsa Manila zalole Kuttumbanche zomatik toxench 1980 vorsa Romak zalele zomatik to hajir aslo.
Kuttumbanche Ontor’raxttrik Songhottnnechea nanvan Gõyant aslolim odheokx Cyril ani Carmen D’Souzan Porvore “Clergy Home” hantum vochun Pri. Nascimento Mascarenhasak puroskar dilo. “Ho man mhaka favo kelo mhonn ojap zalom, kainch khobor nastanam hanga pavlom”, oxem Pri. Nascimento hannem puroskar mandun ghetanam mhonnlem. Puroskaracher Ontor’raxttrik Songhottnnecho odheokx Nappoddon ani Elma Muangkroots hannim ani Kapelanv Msgr.Charles Vella hanchi asinad asa.
Pri. Nascimentan kuttumbam pasot ogeponnan zaito vavr kela. To atam aplim borovpam korit asa. Tache tin moladik pustokam uzvadda aileant. Sod’deak to anik 2 pustokam toyar korta. Amchea Pri.Nascimentak V.Ixtt-achim kherit porbim.

‘Odruxtti Jivit’ tiatrachim 50 vorsam

Kandollechim Kola Mogi “Odruxtt Jivit” tiatrachim 50 vorsam monoilim. Setembra-che 12ver, sanjechim 6.30 vaztam, Ponnje Kala Akademint “Odruxtti Jivit” ho tiatr machier haddlo. Ho dobazo Goa Konknni Akademichea sohokaran ghoddun haddlo. Ho tiatr fattlea kallachea kolakarancheam gitamnim xrungaila. Aleixinho de Kandolle, Minguel Rod, Young Menezes, Jacinto Vaz, C Alvares, Alfred Rose ani her-ui hea taitrant asle.
Ho tiatr Joao bab Cardozan borovn ani digdorxit korun poilech pavtt 1957 vorsa, Fevrerache 7ver Kandolle Saipem vaddeantlea Kapelachea festa dis machier haddlo. Uprant dor vorsa vaddeantle bhurge novo-novo tiatr machier haddunk lagle. 1974 vorsa Kala Akademin poilo tiatr utsov kelo, tednam teach bhurgeamnim tantum vantto ghetlo. Dor vorsa zalelea spordheant tannim zaitim inamam ghetlim. Tanchi umed vaddun tannim Kala Mogi, Kandolle songhottnna ghoddli. Joao Cardozo bab amchea ixttak porbim. To amchea V.Ixtt potrak lhanso, punn mhotvacho adar dita.

Air France Komponi Gõyant-ui seva suru korunk yevjita
Air France viman-komponi aplea vimanacheo kareri Gõyant-ui suru korpachem chinta. 2005 vorsa Air France vimanacheo uddnneo (flights) Bengllur ani 2006 vorsa Chennai suru keleleo teo atam Mumboi sarkilea panvddear pavleat mhonn karbharacho up-odheokx Xri Bruno Mathew sangta. Evropak thaun Gõyant viman seva suru korcheo mhonn chodd magnneo yetat mhonn tannem sanglem.

Vaddem tollem vikhallem zavn nistem morta
Vaskuntlea Vaddem vaddeantlea tolleantlem nistem morta mhonn sangtat. Tollea bhonvtonncho lok aplea ghorantlo kochro ani vikhalleo vostu tolleant uddovn teo kustat. Monisponn naslolim kortubam kortoch soglea somazak vaitt porinnam’ bhogcho poddta. Nogorpalikecheam odhikareamnim hacher lokx ghalunk zai ani nogorsevokamnim ap-aplea vattarant nitollkai samballunk vavrunk zai. Sabar lokan komplenam keleant astanam odhikari porva korinant mhonn lok sangtat. Hakach lagun pidda nirmann zata. fattlea vorsa Gonnesacheo ani Sarasvaticheo murteo tolleant buddoyleat, tea uprant tollem nitoll korunk nam mhonntat.

Novim rexen karddam divpachi survat
Nagrik Purvonn Khateacho Montri Xri Jose Philipe D’Souzan Vasku xarant novim rexen karddam vanttpachi survat kelea. Gõyantlea 518 rexen ditoleam lozancher sumar 3.48 lak rexen karddam vantt’tole mhonnlam. Karddam vanttpachi kariavoll Vaskuntlea Nagri Purvonn Kocherint zali. Murmuganvcho Mamlatdar Xri Pundalik Khorjuenkar, Nagrik Purvonn Khateacho Inspektor Xri Ravishankar ani her hajir asle. Montri Jose Philipe D’Souzache sangnne pormannem 1000 milhanv tton gonv ani 500 milhanv tton tandull rexena khatir haddtole. Hem rexenachem vanttop heam disamnim zatolem mhonnlam.

Novi VCD “Axirvad Devacho”

Agnelo Fernan-desan toyar keleli “Axirvad Devacho” - hi VCD Pri. Eremito Rebello ugtavnni kortanam dista. Tea xivai Pri. Alfredo Almeida ani Pri. J. Roque Gonsalves distat.Pri.Rebellon tankam xabaski dili.

Mariapolis vangddeanchi Pallotti ghorant zomat
Chiklechea Pallotti Home hantum Setembrache 15ver tem 17ver meren Mariapolis songhottnnechi 3 disanchi zomat zatoli. Zanntim toxim tornnatim ekttaim yeun kuttumbik vatavoronn rochun haddtat. Thoim sogleank ekamekacho yeukar ani mog-moipas mellta. Setembrache 15ver sokallim 10.00 vaztam zomatichi survat ani 17ver sanje 5.00 vaztam sompteli. Zannteank rumachem bhaddem 600/- rupya ani 12 vorsam sokoileam bhurgeank zannteam borabor 300/- rupia farik korche poddtele.

Xikpeam khatir Somaz Kolyan khateacheo yevzonneo
Xikpeank “under-graduate” ani “post-graduate” panvddear vevsayeche (professional) kurs korpak olpsonkecheam somudayank (Kristanv, Muslim,Sikh, Parsi, Jain) scholarship mellpak Somaz Kolyann Khatean xikpeam khatir yevzonn kelea. He yevzonnek Kendr Sorkaran duddu dileat ani rajyo sorkaramni ti yevzonn chalik lailea. He yevzonnecho faido kaddunk soddtoleamnim Directorate of Social Welfare, 18th June Road, Ponnje hantum vochun orzpotram ghevchim.

Sardinhachi 5 hozar tornnateank nokrechi khatri
Gõy Prodex Kongres Somitichea odheokx Xri Francisco Sardinhan Gõycheam tornnateank ulo marla ani tannim Youth Congresant bhitor sorunk maglam. Don vorsam modem 5 hozar tornnateank nokreo divnk Kongres Pokx vavurtolo mhonn sanglem. Kongres Pokxachi odheokx Sonia Gandhichea ani Prodhan Montri Dr. Manmohan Singhachea fuddariponna khal Bharotantleam tornnateancho fuddar sugar astolo. National Rural Employment Guarantee Act hache khal nokreo mellovpacho tornnateank hok’k koso zala. Fattleam 25 mhoineam pottim Kongresache razvottkent 5000 tornnateank nokreo mell’lea mhonn Sardinha-baban sanglam.

Canara Benki udexim xikovpeancho bhouman

Chandorchim bhurgim sonskrutik kariakromant bhag ghetat.

Chandorchea St.Joseph’s Education Institute-an Setembrache 5ver Xikovpeancho Dis monoilo. Kanara Benkiche Ponnjeche Prantik Kochericho sorv Adhari Karbhari Xri Prakash Sadekar mukhel soiro aslo. Tannem ulovp kelem ani Kanara benkin xikxokam kodde borem sohokaria samball’lem. Benkin Xikxokank adar divpachim panvlam ubarleant mhonn tannem ugddas kelo ani xikpeank ‘canchamp accounts’ Kanara benkint ugoddche ani baravechem xikop zatoch vevsaik panvddeavelea unchlea xikpak vochunk apxinch benkichem rinn ghevnk mellta mhonn tannem sanglem. Benkichea nanvan tannem xikovpeank ‘gift’ divpak chek bhettoili. Karbhari Xri Agnelo Fernandes ani Adhari Karbhari Xmt. Shoba Kamat hea vellar hajir aslim.

Avoi-bapaincho sohokar xikxokank-karbhareank zai
Halinch Sanguemchea Miracles High School-ant xikpeanchea avoi-bapainchi ani xikxokanchi boska ghoddun haddli. Xikpeamnim magnnem korun boska suru zali ani Prinsipal Pri. Michael Rebello-n sogleank yevkar dilo. Profesor Martin Barbosa mukhel ulovpi aslo, tannem xikpeam modem avoi-bapaichi ani xikxokanchi soirigot bhurgeanche akarnnen asunk kitlem gorjechem tacher uzvadd ghalo. Toxench iskolantleam xikxokam ani iskolacheam karbhaream kodde avoi-bapaichem sohokaria chodd mhotvachem mhonn tannem sanglem. Apleam bhurgeanchem sudarop zavche pasot avoi-bapain neamit xikxokank bhetton khobor ghevchi mhonn tannem sanglem.

Purtugalacho Gõyant novo Konsul
Purtugalacho Gõyant novo Konsul Dr. Paulo Neves Pacinho Gõyant pavlo. Taka yeukar divnk Dabolle vimantollar Joao Xavier Miranda Condon Hermani Viman Komponeche torfen (on behalf) hajir aslo. Gõyant aslolo Konsul Dr Silvano Moreira Rebeiro vimantollar aslo.

Tuesday, February 10, 2009

Mathew Araujo-chi novi Konkani VCD “Bad Boys”

“Bad Boys”
‘Good’ vostunchi khobor mellta

“Bad Boys” hem nanvuch aikun kampero sutt'ta-so dista, karonn 'bad' hem utor mon’xachea unnem molacho dorzo dakoita. Mathew-bab Araujon apli poili VCD heach nanvan uzvaddailea. He VCD-int Araujo bab adhunik kallar ghoddtat tosleo ghoddnneo uzvadda haddta. Ghorchim usko dhortat, ghorchea vhoddilacho punn tancheo xiddkavnneo to bherea kanar ghalta. Thoddim, ghoracho vhoddil koslem kam’ korta tem pollenastana, tacher dubav ghaltat, kimtiche vostunche axek lagun hacho porinnam’ koslo zata tem he VCD-int soroll spoxtt kela. Dor eka kantaran hi VCD nettoilea. Dha-i kantaram molachi xikovnn (value based) dilea. Monisponnachea totvancher attaplelim asat ani mon’xak apli zababdari visvaxiponnan samballunk, zagoitat, dekik kanknnam, moladik vostu, zomin, ekuch Dev. Toxench supurlo Maythan amchea dolleantlim dukham vhanvoilea bogor ravona. Onath bhurgeachi churchureanchi poristhiti spoxtt korta. Bab Eldair aplea komik kantaran amkam hansoit, nachoit urber dovorta ani margayen amchi ghot kitem zalea hem chitarun raj choloiteleanchea tonddant koddu pil'lam ghalea bogor ravona. He VCD-int favo titlem hanspachem pixem lavunk Selvy ani Agostinho hajir asat.
“Bad Boys” he VCD-int jem dakoll kelam tem hea adhunik kallar ekdom gorjechem ani dekichem. “Vaitt vaittanuch mellta” ho sondex amkam he VCD-intlean porgott zata. Bhag ghetlolea dor eklean apli bhumika bes bori kelea. Aplea suvadik tallean gitantlim bhavnam ugddapim korun, ek-eklea gavpean xembhor tok’ke diun dor eka gitak nit kel'li amkam thavi zata. He VCD-int mon dipkaita toslem soimbik chitr favo te porim manddun haddlam. Araujo baban aplea boroupant ani digdorxonant, apunn-ui unchlea panvddear asa mhunn xik'ko marla.
He VCD-intlea dor eklea kolakorak, gayonak, komik kortoleak amchi xabaski pattoitana, Bapacho axirvad tumcher ani tumchea kolecher ami magtanv. Boro sondex tuvem sodanch diunk tuzo vavr machier chalu dovorcho mhunn amchem magnnem. Kherit porbim Bab Maythan ani Eldair-ak, hanv mhonntolom aslom “Tumkam lamb auk asa, Devachea axirvadan fuddem chantt marat….” Mathew Araujo xabaski tuka, amcho ani amchea soglleancho axirvad tuka. Ghoddta titleamni hi VCD gheun pollet zalear mhojean khatren mhonnum ieta borem xikop tumi gheunk pavtole. Somazache goticho thav tumi ghetole.

Vachpi Boroitat - V-Ixtt Potrar

Vachpi Boroitat

Familimni Ekvott gorjecho
Atanchem jivit sarkench vegllem zalam, amche modlem bhokti jivit adle porim atam disona. Bhurgeam lagim vell sarunk avoi-bapaik fursot mellona. Kiteak avoi-bapui aplea kamak vetat zalear bhurgim aplea iskolak vo kolejik vetat. Dekun bhurgim magir hache-tache lagim vochun vaitt margar pavtat. Hachem karonn, ghorant ekvott ghott asunk gorjechem. Avoi-bapain apnnak tankona porian zalear khoinchean-ui vell kuxin dovrun aplea bhurgeank diunk zai. Tankam gorjecheo vostuch dilear zaina, tankam borem xist xikovpachem asta. Hem atanchea kallar unnem zait veta. Tanchem xikop koxem zata, tim kitem kortat, koxim vagtat hem sogllem polleunk avoi-bapaichi vhoddli zababdari. Hi zababdari avoi- bapain bhov fikirin pallunk zai. Tednach bhurgim borim zaunk pavtolim mhonn bhorvanso asa.
Natividade de Sa, Kankona

Kochreachea proxnak konn zababdar?
Gõyant aiz kochreacho proxn boreach nettan cholta. Aiz lok kochreachea proxnak lagun sorkaracho guneanv kortat, tache add uloitat ani morcha kaddun rostear ietat. Punn ho aplo kochro koso poisauncho, tacho vilo koso launcho hacher mat ek zomat ghevn vichar korpak kednach chintinant. Apnna udexim toyar zalolea kochreak fokot sorkaruch zababdar zalolea pormannem vagtat. Aiz tor dor eka mon’xan, ani kherit bhaxen kochreachea prox-nachi oddchonn zatoleamni ekttaim yeun kochrea vixim aplea hatant aslolo upai ghetlolo zalear kai borem zatolem aslem! Utt’ta-bosta sorkarak bottam dakoun guneanvkar korop hem sarkem nhoi. Barik ami ievjilear, Gõykarank nitollsannichem mon ani mhotv na mhunn kollun ieta. Amche sorbhonvtim pollelear, bhou korun mukhel xaramni ami koso-kat kochro kortanv tem ugteponnim disun ieta. Ami ugtea zagear kitem-i khatanv, ani kochro khuimsor-ui birkaun martanv, ani ami amchench vatavoronn mhellem kortanv.
Delfina Dias, Verna

Gõyant gunddagiri vaddta
Gõyant amchea gunddagirinchem raj vaddot asa. Sotak ani nitik zago zago na oxem dista. Je monis sotan cholunk sodinant te monis danddea-gunddeanchem boll vaprun aplem khorem korunk vavurtat. Halinchea vorsamni ghatki kortubam ani marop chodd zata. Chuki zatat mhonn marun boddoun ghatkeponn korun sot ani nit kednach mellum nozo. Oslim kortubam amche rajkoronnantlea mon’xamni suru keleant mhonnlear hanv chukchonam. Chuki zatat teo nittayer ghalpak zaite bore upai asat. Atanchea kallar svatank lagun pachayatincheo zomati zatat tednam kitli zobordosti cholta tem ami pollelam. Somjikai gheun vostu tharear ghalpak zainaslolea porim vagtat. Dekun ganvamni zhogddim ani dusmankayo vaddot asat. Oslem kitem vankddem ubzota tednam ganvantlea somjikayechea mon’xamni fuddem sorun xanti-somadan korunk vavurlear motte proxn mhonn somzotat te legun suttave zaunk xoktole.
Xavier Fernandes,
Navele

Nanvachem odhivexon?
Fattlea satolleant Gõy Vidhan Sobhechem bhou thoddea disank odhivexon (session) zalem tem vichitruch dislem. Tem odhivexon korunk zai mhunn kelam oxem dista. Tantum koslich gombhirtai disunk na. Hachevelean, sorkarak porjechea boreponnachem kitlem poddlam, ani porjechea boreponna vixim chgintunk tankam kitlo vell asa tem disun ieta. Amche udorgoti khatir ami amchim moladik motam ghalun sorkarak vinchun kaddtanv, ani jea kama khatir ami sorkarak vinchun kaddla to amche hetu visorla.
Caetano Fernandes, Tilamol

Kochro, plastik poteo udkant kiteak?
Gõycho lok adim khup nitollkai samballtalo, punn atam jivituch veglle vatten-tlean cholta mhonnchem poddta. Lokan atam flettamni ravpachem kelam ani aplea ghoramni kochro zata to haddun vhallamni ani mellot tea zageancher uddoitat. Kaim zagear udkachea vhallamni ko-chro xirkun udok santtun urta ani udok kusta. Hantum magir zollari zolmotat. Heo zollari malaria ani pidda xim-pddaitat. Oxi malaria zora-chi pidda Gõyant lagot asa. Toxench dengue ani chi-kungunya porian laglolea-chi fattlea disamni khobro ail’leo. Ami nitollkai samball’li zalear bholaiki amchi bori urtoli.
Sebastiao F., Batim.

kovita

Tuji Vatt Polletana


Tuji vatt pollet
Suria zaun ravlom hanv
Punn jednam tum ailem
Kupanchea pottant sanddlo hanv.

Tuji vatt pollet
Chondrim zaun chok-choklom hanv
Punn jednam tum ailem
Lojen kupamni liplom hanv.

Tuji vatt pollet
Lhar zaun boslom hanv
Punn jednam tum ailem
Udok xinvraunk visorlom hanv.

Tuji vatt pollet
Ful zaun boslom hanv
Punn jednam tum ailem
Pormolluch diunk visorlom hanv.

Tuji vatt pollet
Pisollem zaun uddlom hanv
Punn jednam tum ailem
Bhagechi vattuch visorlom hanv.

Tuzo mog jikhunk
Sogllem zalom hanv
Punn kitem faido?
Xekim ‘hanvuch zaunk visorlom hanv’.
Milton Rodrigues

“ I Remember You…”

School days, though over, yet afresh in my mind,
All you cheerful guys, hardly to find.
Cherished each pretty moments of togetherness,
And blossomed our life to the fullness!

Though afar, yet closer to my sight,
Never to be forgotten, the days we shared by.
The special touch of loving, caring and unity,
Spared out all the evil and enmity.

On the benches, right under the teacher's nose,
Enjoyed Bio, Chemistry, Physics & Maths as it goes.
Eagerly waiting, the echoing electric bell to be heard,
Bid the lecturer and then for the fun we would disperse.

The gone by laboratory days of cutting and wiring,
Played with the current, Anions & Cations.
Fright by the skull, continued to work hard,
Dissected the leaves and experimented its parts.

Although Teachers' often onboard,
Sometimes behind the benches all the fun.
Turned the class into rock club, eventually graveyard,
All these memories, to be deleted very hard.

Special friends leaves an imprint in our hear,
That brightens each seconds in the dark.
Wonderful creation, God's powerful imagination,
A friendly world to experience, all free of tension.
All that I want to let you know guys
How much I remember you Agnelites!!!
Darrell Fernandes,
Pre-Novice, Pilar

Yusuf Shaikh bags Antonio Pereira Konkani Puroskar 2008


pratap naik wrote:
THOMAS STEPHENS KONKNNI KENDR B. B. Borkar Road ,Alto Porvorim– 403 521, GOA, India
( (0832) 2415857, 2415864
e-mail:tskk@sancharnet.in
February 06, 2008
REF.NO.PRESS/03/2008

AUDIOVISUAL MEDIA PERSONNEL BAGS ANTONIO PEREIRA KONKNNI PUROSKAR

For the first time in the last 18 years of the prestigious Antonio Pereira Konknni Puroskar (APKP) a person from the audiovisual media, and from the Muslim community of Goa has been selected by Thomas Stephens Konknni Kendr (TSKK). Mr. Yusuf Sheikh, the former Station Director of Doordarshan, Shillong bags APKP of 2008. He has been selected for this award for his contribution to Konknni through audiovisual media and for Konknni literature especially poetry.
Born on 01 August 1948, Mr Yusuf Sheikh hails from the Muslim community of Goa. He has done his M.Sc. from University of Bombay in 1973. He started to serve Konknni in 1966 with the composition of poems and writing short stories. During his college days he aggressively participated in the Konknni language movement and started Konknni Sonvskrutik Mandal in 1968. Yusuf was one of those who lit the Konknni torch and led the movement initiated in mid seventies by Gurunath Kelekar with an inspiring slogan: "Konknni Uloy, Konknni Boroy, Konknnintlean Sorkar Choloy." He started contributing Konknni articles to Devanagari and Roman script periodicals. Later, during his posting at All India Radio, Mangalore from 1984 to 1991 he learnt the Kannada script and contributed to Konknni periodicals in Kannada script.
He has the experience of working in different capacities like Casual Announcer, Production Assistant, Transmission Executive, Programme Executive and in various linguistic zones in different parts of our country like Karnataka, Meghalaya, Assam and Goa. He has worked as an Assistant Station Director at All India Radio, and Doordarshan Kendra, Panaji.
He has two books to his credit, besides he has done Konknni translation of 30th chapter of the Koran. Two of his books will be published in the near future namely, ˜Basics of Television Journalism" and ˜Amcheo Porbo ani Mhotvache Dis" (Feasts and festivals). Some of his literary works are included in anthologies published by National Sahitya Akademi. Some of his poems are also included in Konknni textbooks. Besides this he has contributed articles, short stories, poems, literary criticism, etc to various leading periodicals in Goa irrespective of their language and script. He also contributed Konknni articles to Kannada script periodicals. His poems, short stories, talks, etc are broadcast from All India Radio, Panaji, Mumbai, and Mangalore, and also telecast from Doordarshan Kendra, Panaji.
He was associated with several institutions and bodies such as Sahitya Akademi, New Delhi; Akhil Bharatiya Konkani Parishad; and Goan Poet Circle in different important designations.
He has received Akashwani Award for his documentary in Konknni "Poder". He is recipient of Goa Kala Akademi's Sahitya Puroskar, Konkani Bhasha Mandal award for his book ˜Gantthi" and he was awarded by Goa Writers' Circle for his short story "Uzvatintlea Dhunvrantlean".
He has actively participated in various seminars and workshops in Goa, and outside Goa. He was the first Goan to be appointed by UPSC in 1980 as the Programme Executive for Konknni in All India Radio and of being the first Goan to occupy the rank of Station Director of Doordarshan.
Apart from these contributions and achievements, a number of his songs have been set to music and regularly broadcast by All India Radio Panaji, Mangalore, and Mumbai. A few songs have been attractively illustrated and telecast.
This multi-faceted Konknni man, and the pride of the Muslim community of Goa, will receive APKP award from the Archbishop of Goa, Filipe Neri Ferrao on March 28, 2008 at the closing function of TSKK Silver Jubilee Year to be held at Thomas Stephens Konknni Kendr, Porvorim. This function is open to the public.


Pratap Naik, sj
Director

-------------------------

TSKK SILVER JUBILEE CLOSING CEREMONY
PORVORIM: The closing ceremony of the Silver Jubilee Year of Thomas Stephens Konknni Kendr (TSKK) will be held during a public function at TSKK premises on 28 March at 5.25 sharp. During this function Fr Antonio Pereira Konknni Puroskar will be conferred on Mr. Yusuf Sheikh the 18th recipient of this puroskar at the hands of Archbishop Felipe Neri Ferrão, who will also felicitation of Eric Ozario. Eric Ozario is the Gurkar of Mandd Sobhann and the President of Karnataka Konkani Sahitya Academy. He was responsible to introduce Konknni in Kannada script as one of the subjects in Karnataka schools and recently lead Konknni to enter the Guinness Book of World Records.
Premanand Lotlikar, President of Dalgado Konknni Akademi, Purnanand Chari, President of Konknni Bhasha Mandal, Margão and Wilson Mazarello convenor of Roman Lipi Action Front and Fr Anthony da Silva, S.J.the Jesuit Provincial of Goa Province, will be other guests of honour.
TSKK in collaboration with Mandd Sobhann, Mangalore has published 3 volumes of devotional songs audio cassettes and CDs entitled ‘Bhakti Sobhann’. Lyrics for these devotional songs in these cassettes were written by Fr. Pratap Naik, S.J. The book of these lyrics will be published by TSKK in collaboration with Michael Gracias of Queenie Productions, Velsão. Eric Ozario will release this book during the function.
The Konknni Martir Floriano Vaz Puroskar for the year 2007 will be conferred on Daniel F. de Souza for his Konknni book in Roman script ‘Koslich Malis Nastana’ by Wilson Mazarello. The award consists of a memento and cash Rs. 5,000/-.
As a part of rendering service and working for the promotion of Konknni Language TSKK has never missed an opportunity, to help the needy and efficient students a few years back TSKK started giving scholarships. TSKK benefactors has sponsored a scholarship of Rs. 1,800/- in the name of ‘Lourenço Umbelina Scholarship’ which goes to Miss Concy Fernandes from Vasco this year. This scholarship will be given to her on 28 March at the hands of Premanand Lotlikar.
Young Chico and his group will sing Konknni Film Songs. The function will start sharp at 5. 25 pm at TSKK premises and it is open for the public.