<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014</id><updated>2012-02-16T18:45:39.352-08:00</updated><category term='Thomas Stephens Konknni Kendr'/><category term='Yusuf Sheikh'/><category term='Antonio Pereira'/><category term='konknni'/><category term='Puroskar'/><category term='Konkani'/><category term='APKP award'/><title type='text'>KONKANIvinchar-zabab</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>47</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-9005267078628370768</id><published>2010-11-24T06:45:00.000-08:00</published><updated>2010-11-24T06:45:15.405-08:00</updated><title type='text'>DALGADO KONKNNI AKADEMI'S NOVEL WRITING COMPETITION</title><content type='html'>DALGADO KONKNNI AKADEMI'S NOVEL WRITING COMPETITION&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;In order to provide possible opportunities to writers in Konknni in Roman Script and develop their literary talesnts, Dalgado Konknni Akademi (DKA), an organization working for the promotion and development of Konknni in Roman Script has organised Novel Writing Competition.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Compulsorily written in Konknni Romi Script, the novel manuscript should be typed on A4 size paper (single side) and it should be of minimum 50 pages. The best three novels will be awarded cash prizes - Rs. 15,000/- and 10,000/- and Rs.5,000/- respectively.  &lt;br /&gt;The last date of submitting the script is 31st January, 2011.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The manuscripts in triplicate may be sent to The Secretary, Dalgado Konknni Akademi, AF-6, First Floor, Campal Trade Centre, Campal, Panjim, Goa - 403001. &lt;br /&gt;For more details contact DKA’s office on  + 91 832-2221688 or 9881810832&lt;br /&gt;or email &lt; dkakademi at gmail.com &gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jose Salvador Fernandes&lt;br /&gt;Sekretar&lt;br /&gt;Dalgado Konknni Akademi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Konkani_language&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Forwarded by www.goa-world.com &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Goa,India&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-9005267078628370768?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/9005267078628370768/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=9005267078628370768' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/9005267078628370768'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/9005267078628370768'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2010/11/dalgado-konknni-akademis-novel-writing.html' title='DALGADO KONKNNI AKADEMI&apos;S NOVEL WRITING COMPETITION'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-3989569345475961412</id><published>2009-09-28T03:07:00.000-07:00</published><updated>2009-09-28T03:09:31.116-07:00</updated><title type='text'>Sankistanv   - Lyrics:  Remmie Colaco</title><content type='html'>Gaum bhavani him utram mojim sadoitam tumchea kanar,&lt;br /&gt;Sounsarant hea assat munis zannar ani toxech nennar,&lt;br /&gt;Sogle ekuch, ghorib guirest, xinkot tor burgeach ponnar,&lt;br /&gt;Mouza marxi, tem xinkop soddxi, tor roddtoloi matarponnar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ch.&lt;br /&gt;Utrancho heam, bhava ugddas dhor,&lt;br /&gt;Xinknnar uxear, nennarak zaina sor,&lt;br /&gt;Xinknnar ghanva passot vavurta, taka ghanvcho vhoddil korit tor,&lt;br /&gt;Nennarak tea, kelear kunvor,&lt;br /&gt;Hatan tachea dilear pavor.&lt;br /&gt;Somzonchem to, te razvoddkecho, jerul kortolo mhonn dunvor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;II&lt;br /&gt;Eka ghanvan, eke igorjen ekloch khuim padri also,&lt;br /&gt;Eka Aitara to duent zalo, mis sangonk zaina tosso,&lt;br /&gt;Igroz bhor lokh, mis aikonk also, to babddo mis sangtolo kosso,&lt;br /&gt;Dekhun Sankistavank apoun haddun tanne sanglem, ki lokak sermau sang munon oxo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ch.&lt;br /&gt;Vigar boro na, aiz mis aschena tachem,&lt;br /&gt;Mis aikona tor patok nhoi tumchem,&lt;br /&gt;Konnachem Bag sanddlam tem Sankistin dhorlam, choukoxi korun eun vorchem,&lt;br /&gt;Porvam Munglaradis, Fest Sampedr Sampaulachem&lt;br /&gt;Ervam Budvaradis, kazar Ladru Mariche,&lt;br /&gt;Tachea Kazarak kitem, haddkol assa zalear, vigarak eun sangchem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utram aikon Padvigarachim, khuxeal zalo sankistaum&lt;br /&gt;Munno laglo, sankistaum aslolom, aiz thaun padri zalom munn aum,&lt;br /&gt;Chintlem tanne, sermau sangtoch, ojaptolo munn apleak ghaum,&lt;br /&gt;Nettan ghelo, lokak poun bielo, ani aikat kosso sanglo sermau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ch&lt;br /&gt;Vigar boro na, aiz patok nhuim tumchem,&lt;br /&gt;Porvam Munglaradis, fest Ladru Marichem,&lt;br /&gt;Tachea festak kitem, haddkoll aslear, Sanksitin eun sangchem&lt;br /&gt;Ervam Budvaradis, Kazar Sampedr Sampauluchem,&lt;br /&gt;Vigaran sanglam tumi kazakarak eunchem,&lt;br /&gt;Kiteak eta to Berestar, mhoineacho poilo Sunkar, sogleani kumsar zaun kominheaum ghenvchem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Remmie Colaco&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-3989569345475961412?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/3989569345475961412/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=3989569345475961412' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/3989569345475961412'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/3989569345475961412'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/09/sankistanv-lyrics-remmie-colaco.html' title='Sankistanv   - Lyrics:  Remmie Colaco'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-8314835682150004265</id><published>2009-08-09T09:19:00.001-07:00</published><updated>2009-08-09T09:20:20.877-07:00</updated><title type='text'>Romi ani Devnagrik Eksarki Sovlot</title><content type='html'>Romi ani Devnagrik Eksarki Sovlot: Mukhel Montri&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konknniche Romi lipyeche udorgoti khatir sorkar zai titlo duddvancho tenko ani sovloteo ditolo, oxem Mukhel Montri Digambar Kamat-an utor dilem.&lt;br /&gt;‘ Jivit’ masikachea vorsavollichea dobajea vellar to uloitalo. Konknni bhaxechi udorgot kortanam sorkar devnagri ani romi oso bhed-bav korinam. Zoxi Gõychi udorgot zata toxi Konknni bhaxechi udorgot zavnk zai, oxem sorkarak dista. Dekhun devnagrik jeo sovloteo melltat teo romi lipyek-ui divpak sorkar zababdar asa, oxem Xri Kamatan sanglem.&lt;br /&gt;Fuddlea don tin mhoineam bhitor Tiatr Akademi ghoddun haddpacho vavr suru zatolo, oxem-i Mukhel Montrean sanglem. Devnagri ani romi lipincheam vavurpeamnim ekttaim yeun vavr kelo zalear Konknnichi udorgot nettan zateli, oxem amdar Mauvin Godinhon sanglem. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;15/9/2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mhapxeam bazarachi durdoxea&lt;br /&gt;M.S; Eka kallar Mhapxem xar sobit ani nivoll aslem. Hangasorlo bazar thoddim vorsam Gõyche suttke adim bore manddavollin bandlolo, bazarachim gottoram bore toren vhanvtalim, tim kednach upott bhoron uronaslim. Punn atam ho bazar pollevnkuch zainam, jiv sarkoch vitteta, pavsachea kallar paim ghali sarki khuinch svatuch nam; gottoram udkant bhorun ot’tat. Nustem, mas ani bhaji-palo viktoleam svatan-cher ghann poddta. Bosim-manddar dhanvtereancho bazar bhorlole porim dista. Khuinchea vellar bosi tuka apttot tem sangunk zainam. Angod vattarant UTI benki lagchea rostea degecho vhall matyen purovla ani udok rostear yevn tollem zalam. Hem soglem Mhapxenche nogorsevok polletat tori durusti korunk fuddem soronant. Tannim kel’leo bhasavnneo te pallinant. Atam tori upay ghetit kai mhunn lok ravta.&lt;br /&gt;Diogo M. Fernandes,&lt;br /&gt;Mhapxem&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;V.Ixtt-ak porzollit boroinnar&lt;br /&gt;M.S; Pri. Ubaldo Fernandes, V.Ixtt-acho sompadpi zait porian hem satollem, mhaka kednam- kednam-i rag haddta, dusre pavtti huskeant ghalta. Chodd korun mhojem mon uzvaddayta, mhaka hansoyta ani kednam-i dongrar vhorta ani uprant sorgar pavoyta ani kupantlean sorgachi vatt ani uzvadd dakhoyta.&lt;br /&gt;Hi chitt chodd lamboinam, “Romeo, tujem borovp short kor mhunn fadar mhaka sangot aila. Aiz fattlea donuch ankam vixim sangtam: 18/8/07 tarkechea V.Ixtt-ar Leon Bent baban “Freeway to Healing and Health” ho itlo ruchik ani uzvaddik lekh boroyla to hanvem zaite pavtti vachunk zai mhunn mezaruch dovorla. Osle lekh mhojem jivit fuloytat ani follaytat. Dusro 25/8/07 tarkecho, V.Ixtt-ar Ramkrishna Zuarkar-baban “ha-ha-ha Amdar baban-cho khell tiatr” mhunn boroylo. Hanv hans-hans hanslom. Hanspak mhonn kednam-i tiatr pollevnk vetam, 60 rupya moddun tikett ghetam. Zaite pavtti zaito hanstam, kednam-i vajetam ani ordo tiatr pollevn ghora yetam, kaim tiatristank churchurtam. Kola ani sonskrutay aiz itli sokol pavlea? &lt;br /&gt;Hansoun-hansoun amgelea “sovai vo ordea xanneam” amdarancher chabuk marpant ho huxar R. Zuarkar bab, No.1. Fattim hanvem oxench kitem V.Ixtt-ar boroilelem: Amgele amdar ani montri amcheam tiatristam von odik fanki zaleat. Rajki machier te Gõykarank funkott tiatr dakhovn, bhorpur hansoytat. Hea tanchea tiatra udexim te lakamnim rupia apleak zomoytat hi gozal veglli. Jevonn naslear Gõykar mortolo. Lakh naslear montri mortolo! Dispottim funkott tiatr pollevnk mhaka atam Ponnje Kala Akademint vochpak naka. Gõycheam motdaramnim mhaka je amdar dileat, tanchem nattok tiatr, tomax zagor, khell-tiatr pollevn hansunk vo roddunk amger T.V. ghorant asa.&lt;br /&gt;Romeo Almeida,&lt;br /&gt;Alto Porvore. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Khuneank sampddaytat, Pulisank xabaski&lt;br /&gt;M.S; Adlem Gõy atam amkam urunk nam oxem zaiteam Gõykaranchea tonddantlem aikunk yeta. Veta thoimsor maramari ani khun zatat. Punn amche pulis guneanv-kareank sampddaunk vavurtat mhonn tankam xabaski. Halinch Samir Mapari tornnateak marun uddoilelea khuneank nitik ube kortat mhonn aikolam. Tor hi nit favo toxi zavchi mhonn lok magta. Nitichea kamant onit bhitor sorunk favonam. Avoik put mellchonam, torui astanam tika bhorpay (compensation) divpachi khast formailear upkarot? &lt;br /&gt;Rosario Carvalho,&lt;br /&gt;Aldona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mandrem-Keri rosto durust korcho&lt;br /&gt;M.S; Mandremcho ani Kericho lok PWD-chea Montri Churchill Alemao-ak ani Mandrenchea motdarsonghachea amdar Xri Laxmikant Parsekarak vinonti kortat; Mandrem tem Keri rosteachi poristhiti borich padd zalea tachi durusti korchi. Tera rosteavelean vetanam provaxeank kalliz hatant dhorun vechem poddta. Konn-ui piddevontak hospitalant vhortanam kosle halaval zatat tem pollevn piddevontache churchure distat. Atam pavs somptanch PWD rosteanchi durusti korunk lagtole tednam hea-i rosteacho ugddas tannim monant dhorcho mhonn lokachi magnni asa. Thoddeam zageancher ho rosto oxir asa thoim rundaunk vo rund korunk zainam zalear-ui to sarko korcho ani hea ganvanchea lokache tras unne korche. Amcho Montri Churchill bab ani Amdar Lxmikant bab amchem magnnem bherea kanar ghalche nant mhonn amkam khatri asa.&lt;br /&gt;Danzil D’Souza,&lt;br /&gt;Keri- Peddnem&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konkan relveche bhognnar&lt;br /&gt;M.S; Konkan Reil-gaddi bogor-bogor ‘sick’ poddta; Setembrache poileruch, pavsak lagon, Ratnagiri vattarant, dongor kosllolo reil-rostear mati poddli, ani reil-gaddi bond dovorchi poddli; reil-gaddeo Londachean dhaddcheo poddleo. Oxem zaite pavttim ghoddlam. Veg-veglleam vattaramnim oxem ghoddtlem mhonn, adim-fuddench, zannaramnim sangun dilolem, chollvoll suru kel’li, ho khottlo korttant porian pavlolo. Poromporik Kormollechea Tolleachi durdoxa zateli mhonn gazoilolem. Sanglolem toxem atam zata. Tolleantlem nistem somplem, bokim uddun gelim, dusrem pik gelem.&lt;br /&gt;Zannaramnim sanglo-lem: Konkan Kinareveli mati mov xetam ibaddun vetolim, zaite pul bandche poddtole, bobdam kantovchim poddtolim, dekhun hi Konkan Reil Nove Kabizadintlean (Novas Conquistas) dongran-velean vhorchi, thoim-sorleam lokak yeradari khatir titleo bosi nant. Aiz sanglolem toxem ghoddta. Minerank team dongravelean reil-gaddi naka asli. Podvi mineran-chi, durdoxea porjechi.&lt;br /&gt;Moren de Souza, S.J.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mottve lekh odik ruchtat&lt;br /&gt;M.S; V.Ixtt-ar borovpi onek toreche asat ani veg-veglleo gozali te amkam sangtat. Tomazi-nho bab Adim ani Atam chitarta zalear, Zuarkar bab dukhoinastanam sui topta. Pri. Moreno veg-veglle ugddas kaddta, purvilem sangata, khub amkam zagoita. Pri. Nevel Vell’lekar oparin-chim bhanddaram sonspota, Pio bab aplea monantlim mannkam ugoddta, Romeo bab potinik tasun pottbhor hansoita. Bonaventure bab itihasik goxtteo sangta. Xabaski amchea dhanvteam penancheam boroinnarank. Itlich mhoji suchnna: mottve lekh, sadeam utramnim sanglear tem vachpeank odik ruchta.&lt;br /&gt;Fatima Barreto, Divchole&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-8314835682150004265?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/8314835682150004265/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=8314835682150004265' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8314835682150004265'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8314835682150004265'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/08/romi-ani-devnagrik-eksarki-sovlot.html' title='Romi ani Devnagrik Eksarki Sovlot'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-6900084843174764164</id><published>2009-08-09T09:13:00.000-07:00</published><updated>2009-08-09T09:15:22.307-07:00</updated><title type='text'>To amkam visorlo - tiatr vimorso</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/Sn72Awl_wYI/AAAAAAAAIJo/5Xd4kiNWHas/s1600-h/to-amkam-visorlo.gif"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/Sn72Awl_wYI/AAAAAAAAIJo/5Xd4kiNWHas/s400/to-amkam-visorlo.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367998298776912258" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;'To amkam visorlo' &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mon’xache axecher bhor ghalta &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Duddvam ani girestkayeche axen, bhurgeam khuxe add avoy-bapui zobordosten logn' kortat tednam, nhoich tea ghorabeant punn tanchea bhurgeanche jinnent-ui porinnam’ vaitt ani bhoimkhor zata mhonn 'To Amkam Visorlo' hea sorgest Jacinto Vaz-achea tiatrant spoxtt zata. Sabar tiatramni dorjedar vinodhi bhumika kortalo dekun sorgest Jacint Vaz-ak Konknni machier 'Gõycho Charlie Chaplin' mhonn nanv favo zalem. Taka machier polletoch, lok pottbhor hanstalo. Ponchvis vorsam fattim tannem boroilolo tiatr 'To Amkam Visorlo' Ben Evangelisto-n novean machier haddlolo asa. Edwin (Joe) rajkaronnant bhitor sorpachi toyari kortana, to eka gorib kuttumbantlea Nancy (Roma)-chea mogant poddta. Edwin bhovmotan nivddun yeunk, ganvcho George bhattkar (Cyriaco Dias) taka sogllo tenko bhasaita. Xevttim, ganvchea lokachea adaran to nivddun yeta. Mhoineak apnnak fokot 60 rupia pogar dekun, apnnacho pogar vaddoun 200 rupia korunk sankristanv (John D'Silva) Edwin-a thaim upkar magta. &lt;br /&gt;Nancy sangata Edwin apli lognachi toyari kortana, George aple dhuvek Edwin-a lagim logn' korunk sodta. Ek dis tache avoyk Joanit (Fatima)-k bhettun, to tika 35 hozaranchi dot, tea bhair bhattacho kuddko ani ek gaddi bhasaita. Edwinachi avoy girestkayek bhulon, Nancy-ik apli sun mhonn mandun gheunk nhoikar dakoita. Logna disa, Edwinak aple avoycho axirvad mellona. Avoycho axirvad nastona gharantlo bhair sortana, Nancy thaim logn zalear apunn jiv ditoli mhonn tachi avoy taka benkddaita. Te bhirantin, Edwin gharantuch bosta. Dusre vatten, apnnak fottoilo mhonn Nancy igorjent logna nhesonn ghalun, niraxi zata. Padr vigar (Xavier) Nancy ani tache avoy (Jessy)-ik buzvonn dita. Gharant niraxiponnan jiyetana, Milton (Aniceto) Nancy thaim logn' zaunk khuxi dakoita tednam apnnak khuxi na mhonn tem taka zobab dita. Ganvcho Pasku titiu (Ben Evangelisto) tancho ekvott korunk bharim vavurta. Sorv-xevttim tim dogaim logn zatat. Edwin George-ache dhuve Diana (Jessica) thaim logn zatoch, tachi avoy khoxechea nador udd’nnam marta. Punn sun gharant yetoch, sogllo duspott. Diana aplea ghovacher ani sasumaimcher odhikar choloita. Xevottak Edwin-achea ghorabeant porinnam’ koso ani koslo zata? Konnacho ghorabo sasnnak togta ani konnacho kuttumb nisonntonak pavta tem nimannea kaim podd'deancher polleunk mellta.&lt;br /&gt;Aniceto ani Roma-n gailolem 'Bribe,' Rosario de Benaulim-chem 'Bhavarthan Mag,' Fatima-chem 'Konnachi Chuk?,' Pri. Neville Gracias-achem 'Apovnnem,' ani Ben/Marcelin de Betim-chem 'CRZ' duet kantar boro sondex ditat. &lt;br /&gt;P Agxekar&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-6900084843174764164?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/6900084843174764164/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=6900084843174764164' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6900084843174764164'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6900084843174764164'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/08/to-amkam-visorlo-tiatr-vimorso.html' title='To amkam visorlo - tiatr vimorso'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/Sn72Awl_wYI/AAAAAAAAIJo/5Xd4kiNWHas/s72-c/to-amkam-visorlo.gif' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1016134474272516984</id><published>2009-08-09T09:12:00.001-07:00</published><updated>2009-08-09T09:12:32.861-07:00</updated><title type='text'>Konkani Kotha - Shiralaa</title><content type='html'>Shiralaa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maharaxttrachea Sangli zil'leant Shiralaa nanvacho nogor asa. Hea nograk Nag Panchami disa ek vegllich zag ani umed yeta. Hea disa tornnate matieche kollxe gheun urponji modem bhonvtana distat. Lhan kollso vhoddlea kollxeacher dovrun tachem tondd dhamptat. Tambddea kopddean ani barik dorien don-ui kollxe bandlele asat. Okosmat tanche modlo eklo urponjintlean kuxin sorun ghoram asat te vatten cholunk lagta. Tantuntlo eklo susegad aplea hatantlo kollso sokol dovorta. Kollxeachem tondd ugoddta ani tem zomnir portita ani tantuntlean vhoddlo nag bhair sorta. Itle mhonnosor ghorantleo ostoreo pujecheo vostu eke talent ghalun bhair yetat. Uprant ek-ek ostori Nagachea ful'lolea fonnacher holddicho ani her pitto xinvraitat. Tea uprant tim ponnteo gheun tache mukhar arti kortat. Xevttim tim tea Nagacher duddvancheo notti xivraitat. Tea uprant ailole to Nag porot tea kollxeant bhitor sorta ani tea kollxeachem porot tondd dhampun te kollxe gheun bhovpi dusrea ghoraxim veta ani tich gozal porot ghoddta. Hem sogllem Nag Panchami disa ghoddta. Nag Panchamichea tin satollim adim, Kotwal somudayantle tornnate Shiralaa aslolea Mata Ambechea mondiraxim zomtat ani devik narl bhettoitat. Ani tea uprantuch, te nag dhorpachea vavrak bhair sortat. Vetana ek sak, boddi, ani kudoll gheun vetat ani kitle-i pois vochun nag dhorun haddtat. Dhorun haddtoch nagank te povitr soirea porim vagoitat ani dor disa tankam matxe suttka-i ditat. Tankam bebe ani undir khavoitat. Nag Panchami disa he soglle nag Mata Ambechea devllant vhortat ani thoimsor lhanxi dhormik rit kortoch te ghora ghoramni bhonvunk lagtat. Hea nagank mar lagcho nhoi mhunn tanchi bhouch kallji ghetat ani tea uprant tankam soimbant meklle soddun vochunk ditat. Shiralaa hangasor Naganchi bhokti kiteak kortat? R. C. Dere, hannem boroilolea ‘Shrinath Leela Amruth’ pustokant boroyloli he vixinchi gozal vachunk mellta. Ek pavtt Gorashanath, zo sant aslo tannem Shiralaa nogrant Nag Panchami disa bhikek bhonvpachem dhorlem. To eka Bamonn Mahajanachea ghoraxin pavtoch, tea ghorachi ghorkarnn matiechea nagak puztana polleli. Tinnem Gorashanatak apli puja zaun porian rav mhunn sanglem tednam tannem tika mhonnlem- “matiechea nagak puzche bodlek jiveak kiteak pujina?” Tannem aplea hatantli xinnani vazoili ani goddientuch ganvant kitlech nag zoma zale. Tea nagank ghora vhorunk tannem lokak vinoilem ani loka vangdda vochun dor vorsa dischem mhunn tannem nagank-ui sanglem. Nagamni Gorashanthachea utrak pallo dilo. P. Y. Gaikwadan Padam Puran boroilam tantum anik ek gozal vachunk mellta. Tem boroup sangta tea pormannem, gonnim pasun apunn vattounche khatir nag Laxmi devichea paimaxim aile ani mon'xank apunn mal poddona zaunk apnnak vikha meklle korche mhunn magounk-ui lagle. Laxmin tankam Shiralaayant ravpak sanglem ani thoincho lok tanchi puja kortole ani tankam meklleponnan bhonvonk-ui melltolem mhunn sanglem. AIz meren hangasor Nagank dukoinant ani Shiralaaiantleo ostoreo tankamNag Panchami disa puztat. &lt;br /&gt;Pantaleao Fernandes&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MANNKULEM DIVAR&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kaim vorsamni hanv amchea mannkulea Divaddechea ganvant gelom ani doria zal'lo ganv polleun mhaka roddunk ailem. Feribott utrun poltoddi gelom punn ghora vochpak kaim na tem polleun mhojer akant ailo. Eka iskutarvalea lagim upkar maglo mhaka `lift' diunk, karann sanz zal'li, pavs poddtalo ani uprant ghora vochpak kitem mellot xem naslem. To sodancho choloupi zaun-ui bhorlolea udkant rosto khoim ani nod khoim asa tem gomonaslem; apunn sumaran choloitam karann rosto disona mhonn mhaka to sangunk laglo. Kaim zann udkan poddleat mhonn sanglem. Xekim ami ganvant pavtoch hanvem tache upkar attoile ani ho ugddas mhaka sodanch urtolo. Hanv Divadde zolmolam, vaddlam ani zaitim vorsam mhojea jivitachim Divaddech sarleant. Divaddecho ganv hanv boro zannom. Amchea ganvant zaitim xetam aslint ani ganvcho lok tim vompun pott bhor jevun kumbamni bhat vikit. Sor bhonvtim varvim roitalo (konganchi vall, mirsanganche rompe, piau, tenleanche mattou ani dusreo vostu) punn atam kitem pollettoloi; nodicho band moddun kharea udkant xetam buddun doria dista ani vhoddlim, vhoddlim zhaddam zaleant. Xetam koxe roitolet? (Sorkar kitem polleta kai). Zaite pavtti pul bandunk yeuzonn aili punn kaim amche Divaddkar bab zankam lhan xikpi bhurgim, natram ponturam nant ani `retire' zaun te volterar bosun sigaram tonddant dhorun ur'rakachem kop gheun sangtat tankam pulachi goroz nam, pul bandtoch ganvant chor yetole mhonntat. Chor ieun ganv nagoilo mhonn te nokllot. Dusreanchem tankam kiteak poddlam? Mhonn'nni asa bhikareak bhikareachi nosai. Ami dusro voir sorot mhunn bhietanv. Ami kul'leo zaleanv. Xembhoreamni bhurgim ani lok dispottim xallek, kollejik ani pois, pois kamank vetat mhonntoch sokallim fuddem uttunk goroz. Bhurgeank nidpak, xikpak ani khellunk porian vell mellona. Kitlim zannam aplem ghor-dar asun aplea xikpi bhurgeank lagun pois flettamni ravtat. Konnui duent poddleari odik korun ratcho hospitlant vhorunk bhov marekar. Feribottvaleak uttoita ani to feribott haddta mhunnlear jiv vochot mhunn akant ieta. Kitlech pautti feribott moddta ani pavsachea kallar bhirant dista feribott lottun veta ti polleun. Kitlech pavtti feribottichea kamdaramni somp kela ani piddestank hospitalant vhorunk, konnak bhailea ganvank vochpachem vimanachi tikett asli punn feribott nam zaun koso vetolo? Aiz kal zaiteam zannam lagim mottoram, isskutori aslolean pul aslear sompem zata . Amchea xikpeank nidpak, xikpak ani khellpak toxench kamdarank aplea bail bhurgeam sangata sarunk zaito vell melltolo aslo. Kiteak amche Divaddkar kudd'dde zaleat kai? &lt;br /&gt;A.Divaddkar. Divar.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1016134474272516984?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1016134474272516984/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1016134474272516984' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1016134474272516984'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1016134474272516984'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/08/konkani-kotha-shiralaa.html' title='Konkani Kotha - Shiralaa'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-14377055298118235</id><published>2009-08-09T09:11:00.001-07:00</published><updated>2009-08-09T09:16:43.503-07:00</updated><title type='text'>Vachpi Boroitat v-ixtt potr-ar</title><content type='html'>Vachpi Boroitat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xetkareak xetant puroilo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sorkar xetkaream vixim eke vatten vhoddleo-vhoddleo yeuzonno ankta teo polleun khorench xetkareanchea mogan lasta koso dista, punn dusre vatten Gõyant boreo-boreo xetancheo zomni bilddingam bandunk sorkar aplea tabeant gheta tem polleun amkam sontap martat. Moddganvchea Kadamba bosim mandda lagim xetanche zomnicher `District Hospital’ bandtat tem polleun sorkar don tonddamni uloilolea porim dista. Lok tea xetant pavsachea kallar xet vompun bhat pikoitalo ani aplem udarposonn kortalo. Hi zomin sorkaran bollan xetkaream koddchi kaddun ghetlea mhonn sangtat. Sorkarachi kitlich zomin asa thoim tem hospital bandlear zatalem. Xetanchi zomin kiteak mhonn bandavollink vapurtat zalear pik koxi zatoli? Osleo lokach khatir kel’lea yeuzonneancher somajik mon’xanchem mot ghetlear borem zaunchem naslem?. &lt;br /&gt;Francis Costa, Sanguem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Chikungunya ximpoddta chotray dhorat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Disallea potrancher khobro yetat tea pormannem Gõyant noveo pidda lokak lagot asat. Sanguem talukentlea lokak chikungunya pidda laglea mhonn sangtat. Her lokan chotray dhorchi ani koslim piddechim lokxonnam (symptoms) zatoch rokddench laginchea voizak topasunk lavchem ani vokhdi ilaz gheuncho. Bholaike Sevechea odhikareamni Sanguem talukent voizuki seva rokddich chalu keli mhonn tankam xabaski. Bholaike Montri Vishwajeet Rane bab apli zababdari bore toren pallta mhonn taka-i xabaski favo. Torui zaitea suvatancher kochro dovorlolo asa, udok dhoron kuslam, hacher-ui nodor dovrun upay kelear borem. Heo pidda mon’xancher uprastat tachi zababdari dor nagrikacher poddta. Mhellakuch lagun pidda ganvamni ximpoddta. Adim Gõy nitoll aslem, kiteak Gõyant lok bhov thoddo aslo, atam Gõyam bhailo lok chodd bhorla, bilddingam bandun septik tenkam vaddun zomnint mhellem udok jirun lokacheo bayom kusleo. Hem ek odruxtt amchem Gõykaranchem. Septik tenkanchem jitlem udok zomnint jirta tem ek torecho atom bomb koso, tache vorvim mon’xancher slow death koxem moronn yetolem ani tem moronn mhonnlear vaitt piddam vorvinch yetolem; tem amchea darar pavlem. Odhikareamni hacher lokx ghalchem.&lt;br /&gt;Rosario Rodrigues, Agasaim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Igorjechea zomnicher sorkaracho dollo kiteak?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fattlea V.Ixtt-acher ‘Igorjeche zomnicher sorkaracho dollo’ hea mathallea khal khobor vachli. Sorkar xetkareancheo zomni kaim pavtti zobordosten kaddun gheta ani atam Igorjechea zomnicher sorkar aplo dollo marta mhonn tumchea potrar hanvem vachlem. Dekun heo don volli boroin disleo. Igorjechea bhattam-bensam samballunk sorkar kaide korunk sodta tem borem asa mhonn konnench oslim pil’lam gillchim nhoi. Ghoddie him pil’lam fuddarak vaittak poddot. Tem amkam bhov korun Gõykarank yeta tea vellar kollot. Amche Gõykar poile sust nhident bhormetat ani sogllem xizun khotkhotlem mhonntoch zage zata. Igorzanchea bhattam bensancher Gonvlli-Bapan aplea Mondollak gheun hea proxnacher bhasabhas korunk favo. Zaitim bhattam-bensam lokanuch Igorjek dileant, tancho boro upyog korunk, ditoleanchea monam pormannem Igorz tancho upyog korta. Tancho samball korunk Igorjechem Fabrika vo Konfrari asa ani tanche voir Arsebisp asa. &lt;br /&gt;Igorjechea odhikareamni atam tori zagrut zaunchem titlench nhoi, kaide kortoleamni bhasabhas korunk Igorjechea vhoddilank-ui visvasant ghetlear kamak sufollay melltoli. Khoim subeij oglli zomin asa mhonn sorkaran dhanvlam marpache proyotn korunk favona. &lt;br /&gt;Benjamim Miranda, Aldona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bosimni gorddi zata, odik bosinchi goroz&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vasku thavn hanv sodanch sokallcho kolejik veta ani sanjecho ghora portotam itli khett zata ki lokak bosint ubo ravunk poryan zago asonam. Lokak ap-aplea kamak pavunk zai vo kolejik iskolak pavunk zai mhonn bosimni lok choddta ponn hem oxem zaunk favonam. Hem vattavpak sokallim ani sanje vellar Vasku tem Ponnje toxench Moddganv - Ponnje odik bosi ghalear ho proxn suttavo zatolo. Hacher amchea ieradari khatean lokx ghalunk zai. &lt;br /&gt;Oxench Goychea herui nogramni choltoleam bosim vixim zata mhonn sangtat. Kadamba bosim Mhamondollan Goyant choltole yeradaricher nodor dovorchi. Provaxanche tras unnem korunk upay gheunche. Thodde bosivale moddiche poixe porte dhina zaun odik poixe ghetat. Hacherui lokx ghalear borem oxem mhaka dista. Lokak koxe-i toren aplea kamak pavunk goroz aslolean kondaktorachim utram aikunkui poddtat; oxem zaunk favonam. &lt;br /&gt;Leo Fernandes, Vasku&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;  &lt;br /&gt; Voros 75 Ank 40 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mhotvacheo Khobro &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Her Khobro&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Rongit pan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Nil&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Nil &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nil&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No Issue &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Katolk Pan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Aitarachem Vachop &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Katolk Khobro&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Tumcho Vichar&lt;br /&gt;  V. Ixtt-achi Zap &lt;br /&gt;Chirputt&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Dispott'ttim&lt;br /&gt;  Vachpam&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;CFCI-chea Gõy bhagachi somarombhnni&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Taleigao: Bharotachea Kristi Zoddeanchea (CFCI) ‘Goa District Servant's Conference 2009' Taleiganv ghoddun haddli. He porixodent Gõychea firgozantlea 1,000 protinidhimni bhag ghetlo. Tea bhair Patna, Nasik, Pune, Mumboi, Belganv, Karvar, Mongllur ani Sinddhurgachea lokamni bhag ghetlo. Hi porixod tin bhagamni vanttli. Nach, songit ani uloupa udexim hi porixod yesesvi korunk hea vavrant misoll asloleamni khub thokos ghetlolo dislo. “Devak axetam,” “Mhaka khursaxim vhor” ani “Povitr Atmo zoddop” oxea tin vixoyancher he porixodent uloupam zalim ani sabar zannamni aple onnbhov ucharle. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ghoravi kamdaram khatir Bailancho Sad kaido magta&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ponnje: Chalu Vidhan Sobhen Gõychea ghoravi kamdaranchea boreponnam khatir Maharaxttrant aslolea sarko kaido korun pas korcho mhonn Bailanchea Sad-an sorkarak ulo marla. Halinch ghoravea kamdarank lok piddapidd ditat ani vollvollaitat toxench kamdarancho goir-vapor kortat tache add Gõyant kaido asunkuch zai mhonn tannim maglam. Kamdaranchi nondi vo registration, tanchea pogarachem tharavop, sutti ani tankam sovloteo ani vavrachea zagear surokxa mellchi. Ghorant kamdarak tras dile vo tacho goir-vapor kelo zalear khast favo korunk tea kaideant provisanv aschem mhonn magnni kelea. Vidhan Sobhechea vangddeamni hea proxnacher bhasabhas kelea bogor ravchem nhoi mhonn Bailancho Sad-an maglam. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ganvamni udkacheo bayom kustat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mhapxem: Khobor mell’lolea pormannem Moiddechea ganvant tin odik piyeupacheo udkacheo bayom vikhall zaleat mhonn gomlam. Haka lagun Bholaike Sevechea odhikareamni tea bayanchem udok lokan khaunchem nhoi mhonn sanglam. Bholaike Khatechea odhikareamni bayanchem udok topaslam ani tantum ‘Coliform Organisms’ mell’leat mhonn sanglam. Coliform Organism zontu mon’xachea guvant melltat. Hache vorvim hea bayanchea udkant lokachea sondasanchem udok jirun veta mhonn somzum yeta. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kinarer nistem marunk addvarunk magnnim&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kannkonn: Gõychea poramporik ramponn-karamni sorkarak magnnim korun zagoila ani Gõyche kinare lagim bottimni nistem marchem nhoi mhonn kaido asa to favo te ritin cholouncho mhonn maglam. Doria kinarer thaun 5 kilometram nistem marpi bottimni nistem pagchem nhoi mhonn sorkaran ghal’lo kaido nitin pallcho mhonn Akhil Gõy Kshetrya Pagi Somazan maglam. Agostache 2rer tanchi zomat zali. Xemboreamni ttroler kinare laginch nistem pagtana tannim pollelam mhonn te sangtat. Ttroler vo nistem pagpi bottimni kinareruch ravun nistem marlem zalear poramporik ramponnkarank kainch nistem mellchem na. Hea bottinchean bhair khol doriant vochun odik borem nistem pagum yeta. Sorkaran ghala to kaido promannikponnan samballcho mhunn maglam&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Muthalika vixim sorkaran chotrai dhorchi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ponnje: Adim Pramod Muthalik Sri Ram Senechi yatra Gõyant bhitor kaddunk sodtalo tednam Gõychea sorkaran tachim kortubam zanno zaun tacher bondi ghal’li. Itlo kall tachi zag nasli; punn atam portun apli yatra Gõyant haddunk sodta. Tacher Gõychea Ghor Montri Xri Ravi Naik-an chotrai dhorchi Gõyant kosloch dhormvad uprasun Gõychea Hindu, Kristanv, Muslim somazam modem futti poddunk diunchem nhoi. Sorkaran ji bondi Muthalikacher ghalea ti chaluch dovorchi mhonn lokacho sorkarak ulo asa. Tannem tin satollim zalim Ut’tor Gõychea Kolektorak chitt dhaddloli, te chittik azun zabab yeunk na mhonn apnnacher koslich bondi na mhonn apunn somzota oxem Muthalika sangta khoim. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nustem marpachem mousomak survat&lt;br /&gt;KUTBONA: Agostache Poiler thaun hea vorsacho nustem marpacho kall suru zala. Ttroler doriant nustem marunk vochpache vattek lagleat. Poilech pavtt mottim sungttam ani vagiyeo pagun haddleo. Sumar 80 tton sungttam Kuttbona nusteachea dokear haddlim ani wholesale bazarant 72 te 80 rupia kil viklim. Hea disamni chodd sungttam poddleant dekun tanchi kimot 95 rupianchi asli ti 72 rupiancher haddlea mhonn nistea bottinchea dhonian sanglam. Gõyam bhaile kamdar yeunk naslolean sumar 30 bottink doriant vochunk mellunk na mhonntat. He kamdar Orissa, Chhattishgarh ani Jharkhand rajyantle asle.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ela Farmant vokhdi zhaddancher xibir&lt;br /&gt;PORNNEM GOY: Hangachea ICAR Xon’sodan Komplexachea Krixi Vigyan Kendran Agostache 18ver sokallchim 10.00 tim sanjechim 5.00 vaztam porian eka disachem vokhdi zhaddam vixim fukott proxikxonn diunk xibir ghoddun haddta. Ghoravi vapor korpachea vokhdi zhaddanchi vollokh ditole. Vinchun kaddlolea sumar 20 mhotvachea vokhdi zhaddanchi mahiti ditole, him zhaddam porsamni launk zatat. Tancho vokhdi gunn, tanchi lagvodd, pidde vellar tancho vapor koso korcho te vixim xikxonn ditole.Khuxi asloleamni Krixi Vigyan Kendrant 2285475 vo 9422643739 hea fonacher kollounchem ani nanv nond korchem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalangutt physiotheraphy xibir &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalangutt: ‘Sports &amp; Fitness Training Federation of India’ hannim don disanchem ‘National Physiotherapy’ Xibir poilech pavtt ghoddun haddlem. Hea xibirachi ugtavnni Aldonchea amdar Xri Dayanand Narvekaran keli. Zaitim xikpi ani lok hajir aslo. Hea xibirak Bharoti Krikett pongddacho adlo ‘Physio’ Dr. Ali Irani, yezman aslo. Dr. Ali Irani hannem "Physiotherapy" hacho orth sanglo ani konn porim amchean amche kuddicho samball korunk zai tem dakoll kelem. Tannem mhonnlem: Gõychea bhurgeank sovloteo ani ek kolej favo zaunk zai. Apunn xiktalo tednam Gõyant ‘Physiotherapy’-cho xikpi koso ailolo punn atam hi kolej Gõyant na dekun Gõychea sorkaran tosli kolej ghalunk upay ghetlea puro mhonnlem. Dusrea zageancher noveo-noveo koleji suru kortat. Gõyant suru korunk na mhonn khontt dakoili. Xri Dayanand Narvekaran tosli kolej ugddunk proyotn kortolo mhonn bhas dili. Dr. Ali Iranin fuddem sanglem, ami Gõychea sorkara lagim ‘Physio’ xikop korpachi kolej Gõyant suru korchi ani ‘postgraduate’ ddigri sadde-chear vorsanchi aschi mhunn magtanv. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Petrol chor Ponnjent &lt;br /&gt;PONNJE: Aiz-kal Ponnjen novech torecheo choreo zaunk suru zaleat ani tevui zalear disa-uzvadda. Zaitech pavtt ami konachem bhangar, mobail gaddientle chorle mhonn aikolam, punn atam gaddientlem petrol-ui choriek vochpak laglam mhollear hanspachi gozal. Amkam ghoddie hem fokann disot, punn ami ani chodd korun motorsaikol choloitole apnnak zago mellta mhonn 'park' kortoleank chotur ravpachi gozal hi, na zalear tujem petrol choriek vochonk xokta. Halinchea disamni osoch ek battli gheun 'petrol' chortolea eka mon’xak dhorlo, punn to tachea borea noxiban tachea hatantlo suttlo. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xetkaream Khatir ‘Central Benkin Karyakrom’ Ghoddun Haddlo &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Valpoi: Julayache 29ver, Central Bankin, Valpoi-Sattari hanga Xetkaream khatir ek karyakrom’ ghoddun haddlo. Hea karyakromacho mukhel vixoy, xetkareamni rinnacho ani ‘subsidy’-cho koso faido kaddcho hacher adarlolo aslo. Hea karyakromant ‘Zonal Agricultural’ Odhikari Xri Shirodkar, Gõycho Krixi Samrat Pri. Inacio Almeida,s.f.x, Thane ganvcho xetkar Xri Baburao Dessai, ‘Central Benk’-icho Karbhari Xri Rodrigues ani tanche her vangddi hajir asle. Hea karyakromant sumar 120 xetkareamni vantto ghetlo. Xetkareamni rinn kaddunk bhiyeunchem nhoi ani tankam melltole ‘subsidy’-cho boro vapor korcho mhunn Xri Shirodkar hannem sanglem. Rinnacho ani ‘subsidy’-cho adar gheun xetkareamni aplim xetam utpon’n korchim mhunn Xri Shirodkaran xetkaream lagim maglem. Ami amcheo zomni vikunk diuncheo nhoi, punn svota teo samballcheo ani folladik korcheo mhunn tannem sanglem. Xetacho vavr fuddem vhorunk&lt;br /&gt;xetkaream khatir zaiteo ‘subsidy’ asat hem tannem bariksannen xetkareanchea kanar sadoilem. Xetant sorbhonvtonnim voim (fencing) korunk legit xetkareank ‘subsidy’ mellta mhunn tannem sanglem. Central&lt;br /&gt;Benkicho Karbhari Xri Rodrigues (Valpoi Branch) hannem xetkareamni koslea-i xetachea kamak lagun Central Benkintlean Rinn kaddunk fattim sorchem nhoi mhunn maglem. Pri. Inacio Almeida, s.f.x hannem, amchi pikall zomin folladik korunk xetkareanchea hatant asa mhunn vichar ugte kele. Amchea Valpoichea vattarant boreo suvida mell’lleo zalear, xet&lt;br /&gt;rovun legit xetkar milionar zaunk xoktat mhunn tannem sanglem. Valpoichea ganvantlean vhanvteli amchi Mhadei nod minachea produxonna&lt;br /&gt;pasun samballun dovrunk Pri. Almeidan lokam lagim maglem. Minacho dhondo ami amchea vattarant fuddem vochunk diunk zaina, na tor amchea vattarant zaitem vaitt yetelem hacher tannem vichar ugte kele. Amchea xetkareank , xetamni utpon’n kortat tem pik bazarant haddunk ‘Mobile Van’ gheunk ‘subsidy’ diunchi mhunn tannem maglem. Karyakromachea xevottak xetkareamni aple proxn manddle ani rinn koso-kitem gheuncho hem vicharlem. Eka xetkarean aplem dukh ugtem kortana, kaim vorsam fattim apunn benkint rinn kaddunk gel’lo tednam apnnak benkvaleamni dhanvddaun ghalo mhunn sanglem. Haka zobab diun Central Benkichea karbharean xetkareamni dusre khuinche-i Benkint nhoi punn Central Benkint rinn kaddunk yeuchem mhunn maglem. Nansa ganvcho tornnato xetkar Xri Laxman hannem, apnnem Central Benkintlean rinn kaddun xet utpon’n kelam mhunn lokak sanglem. Central Benk fokot xetacheach kamak nhoi punn, bhurgeanchea xikxonna khatir legit rinn ditat mhunn Benkicho Karbharean sanglem. Oslea karyakro-mantlean xetkareanchea monak zag yeuchi ani rinnacho ani ‘subsidy’-cho tannim boro faido kaddcho mhunn tannem xevottak maglem.&lt;br /&gt;Milton&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;LOKXAYECHO CHOUTO KHAMBO VO DUDDVANCHO DOBO?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Atanchea kallar khobram-potramni jahiratichea utpon’nacher chodd bhor dila. Fuddem vochun oso vell yetolo, sompadpeacho ogrlekh (editorial) boroupacho asa to zago legit duddvam khatir dhondekarank viktole, oxem Unchle Kortticho Advogad Cleofato Coutinho hannem Moddganv Potrkar Disachea Dobajea vellar uloup korun xittkavnni dili.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Man rakhunk khun korpeam add novo kaido&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Delhi: Halinchea kallar desantlea veg-vegllea rajeamni nodor marlear oxem dista ki aplea dhorma add logn korop mhonnllear ek pap ani haka lagon kitlech ghorabeanchea vhoddilamni aplea dhuvank vo aplea putank jivexim marleant vo tanche khun keleat.Ani hachem ek udharonn mhonnllear Noida-nt gazlolem Aarushi prokronn. &lt;br /&gt;Zori-i hea Aarushi prokrannant ozun meren nikal lagonk nam tori-i punn hem prokronn ek "Honarary Killing" mhonn zannkaranchem mot. Hea prokronnant Aarush-acho bapui ani avoi misoll asat mhonn zori-i pulisank sidh zalolem tori-i punn pulisam ani neailoie kodden favo te purave naslolean xevttak avoi-bapui niropradhi mhonn suttlim. Aarushi hi tanchi ekttich lhan piraiechi dhuv aplea sirvidorachea mogant asloli pollovnk nozo axil'lean hea avoi- bapain hea dogui mogeancho jiv ghetlo oxem mhonnttat. Ani hem korun tannim aplea zaticho man rakhlo oxem aikonk ieta. Hea oslea prosonghi vellar tannim aple dhuvek sud'dam sodlli nam. &lt;br /&gt;Oslech torechi ek gozal poiruch Uttar Pradesh-antlea Meerut xharant ghoddlli thoim eka Dalit cheddeak ani eka Musolman cheddvak jivexim marlim karonn anik kitench nhoi boghor tim dogaim eka-mekachea mogan aslim mhonn.Anik hem ghoddlem fokot ap-aplea somazacho vo dhormancho man rakhonk. Thoddea vorsam fattim osleo ghoddnneo khud amchea Goeant pasun ghoddloleo asat ani zatincho bhed-bhav korun kitleo sorikho moddlleat vo kitlech ghorabe kabar zaleat.&lt;br /&gt;Haryanachea eka jil'leant ek ghov aple ghorkan'nik ghora haddunk mhonn tichea ganvant gel'lo punn to jivo aplea ghora pavlo nam karonn aple khoxen logn zalole dhuvechea ghorkarak tachea avoi-bapain aplo man rakhonk tacho khun kelo. Amchea Bharotant hea torecheo ghoddnneo hea 21vea xekddeant legit ghoddttat tem pollovn monak bhirbhiri marta oxem Kendri Ghor Montri P.Chidambaram hannem mhonnllem. &lt;br /&gt;Sogllea Bharoteank hi ek motthi loz oxem mhonnttana tannim fuddem sanglem ki hea oslea toreche khun korun aplo man rakhunk sodhtat tanche add karvai korpa vixim veginch ek kaido Bharoti sorkarant aspavpachi ievzonn vevharant ietoli ani hea guneanv korpeank koddok khast favo zatoli oxem Kendri Ghor Montrean xevttak sanglem.&lt;br /&gt;Aurelio Viegas &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Azossim ganvant Gonvlleancho Dis Somarombhlo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Azoxe: Azoxe firgojent Agostache 4ter Gonvlleancho Dis soma-rombhlo. Sanjechea 5 vaztam Sant Matheus-ache Igorjent dobajik Misachem bolidan bhettoilem. Hea Misak Goa–Velha Varadache (deanery) padri, madri ani toxench Pilar Sonvstheche padri ani bradar hajir asle. Survatek, ganvchea kaim tornnatteamni Bharoti Sonvskrutik pod’dhotin, Bharoti songitachea sur-talar nach korun soglleam iadnikank igorjent bhitor kaddle. Pri. Hillary Fernandes-an hea Misa bolidanachem mukhel iezmanponn choloilem. “Jezu Borea Gonvllea porim amche iadnik boro vaur kortat ani aplea xelliank rakhtat ani samballtat, tednam, tumi xelliamni tankam borem utor diun, tanchea utrak pallo diun ani Povitr Sobhent ietoleo noveo chali riti mandun gheun tumchea gonvlleank tumcho adhar ani sohokar tumi diuncho”, oxem Pri. Hillary-n aplea provochonant sanglem. Misachea xevottak soglleam iadnikank, madrink ani bradar-ank hea suvalleachea ugddasak ek mogachi bhett dili. Ganvchea Gayon monddoll-an khas Gonvlleanchea disa khatir ghoddlolem git gailem. Teach borobor Azoxe-chea Padr Vigaran, Pri. Miguel Pereira-n soglleank hajir asloleam firgozkarank, iadnikank, madrink ani bradarank dhin’vaslet. Misa uprant padri, madri ani bradaranchi ek lhanxi zomat zali. He zomatik Xri Eric Correia-n ‘Lok Padrim koddlean kitem anvddeta’, hache voir ulovp kelem. Tea uprant sogllea hajir aslolea Padri, madri ani bradaramni ekvottachea jevnnant vantto ghetlo. &lt;br /&gt;Senon S. De Souza&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Rostad Gorvank Mell’le Vostad Xetkar”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xirodem: Hea ganvant hallinch gorvanni ani mhoximni xet khavpacheo ghoddnnuko ghoddleat. Hea pasot Xiroddechea sumar 100 odik xetkareamni ganvantlea gorvank ani mhoxink bandun ghalpacho nirnnoi ghetla oxi khobor mell’lea. Hea kamam pasot xetkareank Xiroddeche ponchayatichi Sarpanch Bharati Naikan tenko ani adhar divpachem utor dilam mhunn xetkareamni dili. Fattllea Julayant Xiroddechea ganvchea xetanchi naxadi gorvamni kelli Him xetam mhonnlear ganvantlea xetkaranchem udarposonn. Heach xetanchi sumar 30 voir gorvamni naxadhi kelea.purai xetancho tanno torvo khella. Dekun tiddkovlleam xetkareamni sumar 20 voir gorvank ani mhoxink dhorun bandun ghalim ani gorvancheam dhoniam 'koddlean 5 te 10 hozar rupia xetanchi luskonn bhorpai divpachi magnni kelea. Magnni mandun ghenan zalear gorvam vikpachi xiddkavnni dili. Uprant gorvancheam dhoniamni luskonn bhorpai divn gorvam ghora vhelim. Oxe toren xetkareamni purai Gõyant “Rostad Gorvank Vostad Xetkar” mhonn novi dekh dili.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-14377055298118235?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/14377055298118235/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=14377055298118235' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/14377055298118235'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/14377055298118235'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/08/vachpi-boroitat-v-ixtt-potr-ar.html' title='Vachpi Boroitat v-ixtt potr-ar'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-6886136691509005713</id><published>2009-08-09T09:09:00.000-07:00</published><updated>2009-08-09T09:10:56.713-07:00</updated><title type='text'>Konknnicho zannkar ontorlo</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/Sn71Bt9hUHI/AAAAAAAAIJg/RsLK-stPZuU/s1600-h/Dr_-Olivinho_Gomes.gif"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 313px; height: 400px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/Sn71Bt9hUHI/AAAAAAAAIJg/RsLK-stPZuU/s400/Dr_-Olivinho_Gomes.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367997215738515570" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Konknnicho zannkar ontorlo &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konknni bhaxecho zannar ani sevok Prof. Dr. Olivinho J. F. Gomes Julayache 30ver Vintage Hospitalant ontorlo. 31ver sanje tachea mornnachi vidi Taliganvche Igorjent zali. Pri. Antimo Gomes-an provochon korun tachem jivit kitlem dekhichem ani bhavarthachem aslem tem sanglem, gineanan to huxar ani thir bhavarthacho monis aslo mhonn sanglem.&lt;br /&gt;V. Ixtt sorgest Olivinho Gomesak xrod'dhanjoli vompta ani aplo boreantlo sangati ixtt unno zalo mhonn dukh porgott'ta. Tachea kuttumbak buzvonn dita.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-6886136691509005713?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/6886136691509005713/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=6886136691509005713' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6886136691509005713'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6886136691509005713'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/08/konknnicho-zannkar-ontorlo.html' title='Konknnicho zannkar ontorlo'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/Sn71Bt9hUHI/AAAAAAAAIJg/RsLK-stPZuU/s72-c/Dr_-Olivinho_Gomes.gif' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-5825880881364139921</id><published>2009-08-09T09:08:00.000-07:00</published><updated>2009-08-09T09:18:34.566-07:00</updated><title type='text'>Konknnicho Fuddar Kitlo Porzollit?</title><content type='html'>Konknnicho Fuddar Kitlo Porzollit?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sodeak, ek-ek korun Konknniche mhalgodde ho sonvsar soddun vetat. Hea mhalgoddeamni Konknni mollar goroz aslolo tola-molacho vavr korun bhaxechi udorgot korta-korta tichim pallam-mullam legit ghott korpacho vavr kelo. Thodde mhalgodde ho vavr, aple kuddint urlele kuvetin azun-ui korit asat. Punn Konknnichea mollar aiz nodor bhonvddailear, Konknni mhalgoddeanchea panvlamni novi pillgi cholot fuddem yeta kai kitem te vixim sabar zannanchea monant dubav uprasunk lagleat.&lt;br /&gt;“Mhaka-i hoch husko zala. Aiz amche mhalgodde piklole pirayer pavleat ani tannim kela toslo vavr korunk fuddem sorloli novi pillgi khuinch disona,” oxem Goa Konknni Akademicho (GKA) odheokx N. Shivdas-an V.Ixtt-ak sanglem.Ghoddie, Konknni mollar mhalgoddeanchea panvlamni cholpi lok asa zait, punn to omkoch mhunn adim melltalem toxem atam bottam dakoun sangunk mellona, Xri Shivdasan fuddem sanglem. &lt;br /&gt;Khorem mhonnlear, hem unneponn bhorun kaddunk, Konknnichi 'commercial line'-icher 'salesmanship' amkam korchi poddtoli, oxea utramni Xri Shivdasan Konknniche udorgoti khatir upay suchoilo.&lt;br /&gt;“Aiz Gõyant Konknni mollacher mhaka koslich gombhirtay (seriousness) disona. Bhaxik mollacher hem 'seriousness' khorem mhollear iskolamni, kolejimni Konknni xikoitoleanchea creative boroupantlean yeunk zai aslem, punn tanche koddchean oxe torechem boroup yena,” oxem Porvorechea Thomas Stephens Konknni Kendracho (TSKK) Direktor Pri. Pratap Naik s.j. hannem V. Ixtt-ak sanglem. &lt;br /&gt;He poristhiti fattlem karonn taka vicharlem tednam tannem veg-vegllim karonnam asat oxem sanglem. Punn he poristhitint, Gõyant uloupachi bhas mhunn Konknni urtoli oxem apnnak dista mhunnlem.&lt;br /&gt;“Konknnicho moladik vavr korpi mhalgodde je morun vetat tancho zago gheupi dusre nant oxem mhonnunk zaunchem na,” oxem Gõy Tiatr Akademicho odheokx Tomazinho Cardozan sanglem. &lt;br /&gt;“Aichea kallar, Konknni mollar je nove-nove boroupi toyar zatat te ghoddie ekech pavttin mhalgoddeam porim unchlea panvddear pavchenant. Mhalgoddeank legit zoso vell laglo, toso tea-tea mollar te fixal zaunk tankam vell lagtolo, oxem Xri Cardozan fuddem sanglem. Konknni mollar tea-tea prokarant tankam soeg mell’lo zalear te jerul mhalgoddeancho zago bhorun kaddtele, oxem Xri Cardozachem mot asa. “Aiz fokot Konknni mollar nhoi, punn her-ui bhasanchea mollancher ek sukti ailoli asa, ani ek dis taka bhorti yetoli, oxem Konknni Bhaxe Mondollacho odheokx Prashant Naikan V. Ixtt-ak sanglem. Tache sangnne pormannem, Konknnicho mhalgoddo Konknni chollvollintlean toyar zalo. Aiz tosli chollvoll na mhonntoch, nove pillgechem mon vhoddlemxem aple bhaxecher vochona. “Torui novea boroupeanchea boroupant Konknnichea porzollit fuddarachi khuim tori kitt (spark) dista, dekun vhoddlo husko korpachi goroz na.” &lt;br /&gt;“Konknni mhalgoddeanchea panvlamni cholun tea-tea mollar Konknnichi udorgot korpi novi pillgi na oxem amchean mhonnunk zaina. Punn tankam favo te soeg mell’lear dubava viret amchea mhalgoddeam poros-ui Konknnichi novi pillgi udorgotiche nodrentlean khub pois pavunk xokta”, oxem Dalgado Konknni Akademicho (DKA) odheokx Premanand A. Lotlikaran sanglem. &lt;br /&gt;Xri Lotlikarache sangnne pormannem, aiz Konknni kodde veg-veglle sahitik prokar khelloupi nove pillgent bore-bore monis asat ani tankam tor favo to tenko dilear te jerul Konknni bhaxecho fuddar porzollit kortele.&lt;br /&gt;Halinchea kallar Gõyam bhailo lok hangasor Konknni xikunk ani ulounk lagla dekun Konknnicho fuddar konn porzollit kortolo tem fokot kall sangtolo. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;www.v-ixtt.com&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setembracho Niall:&lt;br /&gt;Soimbik Vatavoronn:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amchea Gõyant Setembracho mhoino eke vichitr sobitayecho mhoino: Pavsalleache tin mhoine somplea uprant ami Gimant bhitor sorpak suru kortanv. Eke bhaxen tin mhoine kallokant, Suryachim kirnnam pollenastanam, thodde pavtt disanche-dis sartoch, atam, sokallim uttonam fuddem, Surya amkam khoxalkayen dis sarunk apoita kai-so dista.&lt;br /&gt;Setembrant pavs yenam oxem nhoi punn ailoi zalear matxea vellan to vetolo ani vot yetelem oxi amkam khatri asta. Ani pavs yet ravot zalear ‘ho pavs kitem re disandis novro zata’ oxem legun mhonnlelem ami aikotanv. (Hea vorsa zalam tem matxe vegllem, ghoddie vatavoronn bodolta tacho porinnam bi zait.)&lt;br /&gt;Tin mhoine amcheam xetamnim pondak tokli ghalun xetkaramnim kam’ kelea uprant atam tinch xetkaram apleo tokleo voir ubarun apleam xetank konnsam aileant vo yetat tem pollevn khoxal zatat.&lt;br /&gt;Tin mhoine aple pattik ‘bagam’ lambovn, thodde pavtt pavsant bhizon, xallek vetoch atam amchim bhurgim suttyeancho ek satollo yeta tem chintun murgott’tat…&lt;br /&gt;Setembracho mhoino amkam, Gõykarank, ek kherit khoxalkayecho mhoino: Hirvea rongan bhorlelim ranam-xetam-bhattam amche dolle xant kortat. Tea bhair amcheam bhagimnim fulam fulonk suru zatat ani amcheam porsamnim jitrob-follam him-ui amkam sukhi-dhados kortat.&lt;br /&gt;Devan amkam kai borem hirvea rongachem Gõy dilam tem pollevn ojap zaum-ia, fuddleam pillgank tem hirvem samballunk zata te proytn korum-ia ani amchea apleponnan bhorlele axek lagon tacho ibadd korcho nhoi. Xekim hem sogllem ditelea borea Devak dhin’vasum-ia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sevadhormik Vatavoronn:&lt;br /&gt;Setembrak Sevadhormant ami don orthabhorit porbo somorombhtanv:Mariechea Zolmachi Porob (8ver) ani Povitr Khursachem Zoit (14ver).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mariechea Zolmachi Porob: &lt;br /&gt;Mhoino suru zatanch amchim bhurgim apleam hatamnim fulam ghevn Igorzamnim yetat ani ‘Devache Maye, pav tum amkam’ hem purvilem git gavun tim fulam Saibinnik ghaltat.&lt;br /&gt;Amchim bhurgim mhonnlear amcheam ghorabeanchim ani firgozanchim sobit, jivim fulam. Je porim fulank jinsam-toranche rong ani pormoll asat tech bhaxen amcheam bhurgeank Devan jinosvar rupam dileant ani gunnamnim bhorleant. Amcheam bhurgeanchea dennea khatir Bapak dhin’vasum-ia. Fulanch nhoi punn odik korun amcheam bhurgeank tech Mayek bhettoum-ia. &lt;br /&gt;Amcheam bhurgeanchea gunnanchi tust korun tankam odik hurben bhorum-ia ani tanche gunn peleache sevek vaprunk tankam bhurgeachponnar thaun xikoum-ia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Povitr Khursachem Zoit:&lt;br /&gt;Amchea Povitr Snana somoyar Devmondirant vo Igorjent amkam bhitor kaddchea adim zaum Iadnik, zaum avoi-bapui ani podon-modon, amchea kopolar ek khuris kaddtat. Ho khuris ek khunna. Amchea jivitant Jezu astolo punn khursar marlolo Jezu. Aplo pattlav korunk sodteleank Jezu ap-aplo khuris ghevn Aple pattlean yeiat mhonn sangta. (Polle Mk.8,34)&lt;br /&gt;Kristanv zavop mhonnlear khuris aschenant, pidda ascheonant, koxtt aschenant oxem nhoi punn amcheam koxttank ek novo orth astolo, amche khuris ami nove nodren polleteleanv. Apunn amche koxtt pois korchonam oxem Jezu bhasainam punn amcheam koxttamnim Apnnaxim yeiat ani Apunn somadan ditolom oxem Jezu bhasaita. (Polle Mt.11,28)&lt;br /&gt;Ami bexttich Khursachi Porob korinanv punn Khursachem Zoit somarombhtanv. Amche khuris ghevn ami niraxi zainanv karonn Jezun Khursar moron mornnacher zoit vhelem. Amcheam khursam bhonvtonnim ami Punorjivontponnacho porzoll polletanv. Osle nodren Marien aple khuris vhele dekhunuch ami, Khursachea Zoitachi Porob zatoch, dusrea disa, 15ver, Dukhest Maiechi Porob kortanv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ganesh Chaturti&lt;br /&gt;Setembrachea mhoineant amchim Hindu bhav-bhoinnam apli ek mhotvachi Porob somarombhtat: Ganesh Chaturti.&lt;br /&gt;Hi Porob, amchea Gõyant amchea Hindu bhav-bhoinnank, ek vhodd dobazo. Dezembrachea mhoineant Natalank lagon Kristi somazak sogllem vatavoronn khoxalkayechem dista toxench Setembrachea mhoineant, amchea Gõyant, Hindu somazak Ganesh Chaturtik lagon sogllem vatavoronn khup khoxalkayen bhorlelem zata.&lt;br /&gt;He porbe somoyar tim Pormesvorachem udarponn somarombhtat, Pikecho Utsov somarombhtat, dekhunuch tim Ganeshache murtek follamnim – apleam porsamnim pikleleam follamnim – nettoytat. &lt;br /&gt;Amchea Hindu bhavam-bhoinnam borabor ami-i Devak vakhannunk-dhin’vasunk zanno zaum-ia. Tanche khoxalkayent ami-i vantto ghevum-ia ani zata thoim borem korunk proytn korum-ia, nett korum-ia. Kherit bhaxen amchi xristi pachvi ani amche sombond xant ani moipaxi samballunk hatak-hat divun varum-ia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Almir de Sousa&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-5825880881364139921?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/5825880881364139921/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=5825880881364139921' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5825880881364139921'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5825880881364139921'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/08/konknnicho-fuddar-kitlo-porzollit.html' title='Konknnicho Fuddar Kitlo Porzollit?'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1780176412048853819</id><published>2009-07-28T02:30:00.000-07:00</published><updated>2009-08-09T09:22:20.999-07:00</updated><title type='text'>V-Ixtt hanchea vachpi boroitat</title><content type='html'>Vachpi Boroitat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõyche Igorjecher add boroitat, zabab ditole konn nant?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Zaite pavtti amche zannar Gõyche Igorjecher ani tichea vhoddilancher add uloitat, ghoddie tannim itihasik khup sod kela zait, ani jem kitem te boroitat tache tanche kodde purave asot. Sogllem khorem vo fott tem hanv mhonninam, punn tea boroupank konnem tori dusrean onek sod korun sotacho zabab diunk zai. Oxem kelear zoboruch borem zatolem-xem dista. Na tor ekloch boroita titlem-i vachtoleanchea monant goir-somoz zaunk xokta. Aplo rag kaddunk mhelle kopdde ugtear dhuvop kitlem borem tem polleunchem. Purvilea kallar jem kitem ghoddlam tem itihasant urlam, tacho guneanv atam voir kaddun, koir-kochro portun ximpddaun kosloch faido asot-so mhaka disona. Jem kitem adim zalam ani ghoddlam tem tednachea mona pormannem zalam. Itihasachim ghodditam tim. Atam ami, dor eklean borem vistarunk vavurlear soglleam sonvskrutayank ani somazank mezunk-mapunk zaina titlem boreponn yetolem. Ragachim, dvesachim chintnam nopoit zatoleo mhonn bhorvanso asa. Son’vadam vorvim amchean ekvott bandun vistarum yeta.&lt;br /&gt;A. Miranda, Aldona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Udok dhoron urta chotray dhorchi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pavsachem toxench her mhellem udok veta thoimsor dhoron urlolem disti poddta. Atam pavs unno zatoch thoimsor zollareo zolmotoleo. Hache vixim nhoich Bholaike Sevechea ani Bholaike Khatechea mon’xamni, bogor dor eka nagrikan chotray dhorpachi goroz asa. Agxe mukhel rosteache bazun ek vhall asa to eka kallar doriant vetalo mhonn sangtat; to atam fuddem xetam modem bond poddla, tantum mati fator poddun to vhall purovla. Dekun rostea lagim udok dhoron kuslam mhonnum yeta. Konn tachi porva korina. Chodd pavs poddtoch vhall bhoron udok rosteavelean vhanvta. Agxeche panchayatin to vhall doria lagim poryan nitoll kel’lo zalear udok vhanvun vhall nitoll astolo astolo. He vixim amchea amdar Silveira-baban fikir gheunchi. Tea vhalla degeruch ek ghor asa tannim tori aplo tallo ubarunk zai. Toxench zaitea bosim- manddancher-ui pavsant udok dhoron paim ghalunk zaina. Titlench nhoi, kitloch lok thoim mutunk-ui veta. Udok kustoch marekar pidda uprasta mhonn soglleanchea monant asa, punn porva thoddi. Zonn eklo apnnak, Dev somestank oxi mhonn’nni asa nhoi?&lt;br /&gt;Francis Fernandes, Kutt’tthalle.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bholaike Sevek Xiddkavnni&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõyant veta thoim mhellsann ani hollxig disti poddta, bhov korun pavsachea disamni kochro kusta ani zollari mus kimsam vaddun vetat. Malaria zor lokak lagot asa, swine flu hi anek pidda lagta. Amchea Bholaike Sevechea odhikareamni hacher lokx ghalun nitollkai samballunk panchayatink ani nogor-palikank formaunchem. Ponnje bosi-manddar udok dhorta toxench heram-i nogramni zaina mhonn somzunk favona. Lok aplo kochro potyamni bhorun hanga thoim uddoitat. Hem kortana konn-ui sampoddlear tankam xiddkavnni diunk favo. Bholaike Sevechea unchlea odhikareamni ganvamni bhonvun pollevnni korunk goroz. Hem kam ekuch pavtt kelem mhonnlear zaina, tem korit ravunk zai. Zollarincher, musancher niontronn dovorpache upay gheunche. Zaitea svatancher udok dhorlolem asta tantum zollareo zolmotat. Dekun udkacheo vatto ugteo korcheo. Bazaramni nitollkai dovorchi. &lt;br /&gt;Denzil Rocha, Navele&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Musolmanachea Kabrastanak virodh kiteak?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kaim dis zale, disallea-potrancher Musolman lokak kabrastan, mhonnche tankam ximiter bandunk dinant mhonn khobrô yetat, teo vachun mhaka vegllench dislem. Horxim, Gõyant oslo virodh kednach zaunk na, zalear atanch kiteak, oso mhojea monant proxn ailo. Gõyant adim thavn somudayamni vegllozar disti poddunk na; sogllo lok vaitt-boreak ekttaim zata. Atanch koxem hem add-mhellem upraslem? Konn tori bhailo dusman ekvott foddpachim kamam choloita hantum dubav na. Sonvsarant akantvad zata tachem noxtteponn koxem somazant addkholleo rochun mon’xanchim monam doxim korta tem ugddapem disun yeta. Oslim add-mhellim uprastat tea vellar xant ravchem, xantikayen son’vad korche. Son’vadam vorvim zaitech proxn ixttagotin soddoum yetat. Kabrastanacho-i proxn xantikayen vavurlear suttavo zatoloch. Bhavponn ibaddunk egdomuch sompem, ixttagotin jiyeunk zobor augodd. Torui son’vadam vorvim dusmankai nopoit zatach.&lt;br /&gt;Carlos Fernandes, Old Goa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;www.v-ixtt.com&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xanneponnam ani pixeponnam&lt;br /&gt;“ Hi Rakxinn Bail Tugeli”?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Romeo Almeida&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalche rati&lt;br /&gt;Ghova lagim zhogoddli&lt;br /&gt;Aiz sokallim&lt;br /&gt;Ghovak sangonastanam&lt;br /&gt;Misak vochun aili.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalche rati&lt;br /&gt;Ghova kodde zhogoddli&lt;br /&gt;Aiz disbhor&lt;br /&gt;Taka zap dinastanam&lt;br /&gt;Ogi-ogi ravli.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sotavpak &lt;br /&gt;Tapovpak&lt;br /&gt;Aiz tika ghov nam&lt;br /&gt;Dekhun char Ters&lt;br /&gt;Rozar korit asli.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“... Ami amcher&lt;br /&gt;chukloleank&lt;br /&gt;Bhogxitanv”&lt;br /&gt;Char Tersant&lt;br /&gt;20 pavtti&lt;br /&gt;Amchea Bapa&lt;br /&gt;Vhoddlean mhonntali&lt;br /&gt;Ghorantlea ghorkaraxim&lt;br /&gt;Sarki moni ravli.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalche rati&lt;br /&gt;Ghova kodde&lt;br /&gt;Aichea disa Sune kodde&lt;br /&gt;Falchea disa xezaream kodde&lt;br /&gt;Padr Vigara kodde&lt;br /&gt;Borich zhogoddli&lt;br /&gt;Punn Pap Saiba khatir&lt;br /&gt;Ek A. B. N. Mori&lt;br /&gt;Rozar korunk&lt;br /&gt;Kednach, aiz legun&lt;br /&gt;Nam visorli.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalche rati&lt;br /&gt;Derepent meli&lt;br /&gt;Sam Pedru kodde &lt;br /&gt;Zhogddim kortanam &lt;br /&gt;Mhaka avchit&lt;br /&gt;Disti poddli.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hi rakxinn bail&lt;br /&gt;Tugeli re???”&lt;br /&gt;Sant Pedrun &lt;br /&gt;Mhaka vicharlem&lt;br /&gt;“ Nam Saiba &lt;br /&gt;Nam Saiba”&lt;br /&gt;Hanvem vhoddlean&lt;br /&gt;Ani nettan gazoilem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Romeo, sopnetai re?”&lt;br /&gt;Fanteaparar&lt;br /&gt;Gopant yeun &lt;br /&gt;Bailen muzgailem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fouz Moriechi, Gõyant Fankli&lt;br /&gt;(Legion of Mary)&lt;br /&gt;Setembrache 7ver 1921 vorsa zolmant aili&lt;br /&gt;Poili zolmant Dublin Ireland xarant aili&lt;br /&gt;15 bailo ek Atmik Guru, ek dadlo hannim keli.&lt;br /&gt;Aiz soglea sonvsarak Mariechi Fouz pavli.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Novembrant 1952 vorsa Gõyant suru zali&lt;br /&gt;Asaganv Mhapxeam, Norman ani Cecilian kelem&lt;br /&gt;Tanchea udexim Mariechi Fouz iesvont zali&lt;br /&gt;Devachi vhoddvik-mhoima zaundi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Legionar vangddi, Dhoniachi dakhoitat vatt&lt;br /&gt;Kitlench dukh ani tras zalearui fattim ravonant &lt;br /&gt;Bori budh dinvcheak chintat dis, rat&lt;br /&gt;Peleachi seva korunk korinant kedinch fatt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sogllea mhojea bhav- bhoinnank maie mogacho ulo&lt;br /&gt;Marieche Fouzecho vangddi tunvem zauncho&lt;br /&gt;Saibinnicho axirvad tumcher astolo&lt;br /&gt;Hem mhojem magnnem, mhozo anvddo.&lt;br /&gt;Anthony Barbosa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pri. Nascimento Mascarenhas-ak Ontor’raxttrik Puroskar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amcho boro ixtt ani sangati boroinnar Pri. Nascimento Mascarenhas-ak International Confederation of Christian Family Movement he Songhott-nnecho Ontor’raxttrik Puroskar favo zala. Pri. Nascimento hannem kuttumbam thaim kherit opurbai dakhoilea. Kristi Kuttumbanche Songhottnne khatir tannem zaito vavr kela. Aple bholaikechi porian porva korunk nam. 1975 vorsa Manila zalole Kuttumbanche zomatik toxench 1980 vorsa Romak zalele zomatik to hajir aslo. &lt;br /&gt;Kuttumbanche Ontor’raxttrik Songhottnnechea nanvan Gõyant aslolim odheokx Cyril ani Carmen D’Souzan Porvore “Clergy Home” hantum vochun Pri. Nascimento Mascarenhasak puroskar dilo. “Ho man mhaka favo kelo mhonn ojap zalom, kainch khobor nastanam hanga pavlom”, oxem Pri. Nascimento hannem puroskar mandun ghetanam mhonnlem. Puroskaracher Ontor’raxttrik Songhottnnecho odheokx Nappoddon ani Elma Muangkroots hannim ani Kapelanv Msgr.Charles Vella hanchi asinad asa.&lt;br /&gt;Pri. Nascimentan kuttumbam pasot ogeponnan zaito vavr kela. To atam aplim borovpam korit asa. Tache tin moladik pustokam uzvadda aileant. Sod’deak to anik 2 pustokam toyar korta. Amchea Pri.Nascimentak V.Ixtt-achim kherit porbim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;‘Odruxtti Jivit’ tiatrachim 50 vorsam&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kandollechim Kola Mogi “Odruxtt Jivit” tiatrachim 50 vorsam monoilim. Setembra-che 12ver, sanjechim 6.30 vaztam, Ponnje Kala Akademint “Odruxtti Jivit” ho tiatr machier haddlo. Ho dobazo Goa Konknni Akademichea sohokaran ghoddun haddlo. Ho tiatr fattlea kallachea kolakarancheam gitamnim xrungaila. Aleixinho de Kandolle, Minguel Rod, Young Menezes, Jacinto Vaz, C Alvares, Alfred Rose ani her-ui hea taitrant asle. &lt;br /&gt;Ho tiatr Joao bab Cardozan borovn ani digdorxit korun poilech pavtt 1957 vorsa, Fevrerache 7ver Kandolle Saipem vaddeantlea Kapelachea festa dis machier haddlo. Uprant dor vorsa vaddeantle bhurge novo-novo tiatr machier haddunk lagle. 1974 vorsa Kala Akademin poilo tiatr utsov kelo, tednam teach bhurgeamnim tantum vantto ghetlo. Dor vorsa zalelea spordheant tannim zaitim inamam ghetlim. Tanchi umed vaddun tannim Kala Mogi, Kandolle songhottnna ghoddli. Joao Cardozo bab amchea ixttak porbim. To amchea V.Ixtt potrak lhanso, punn mhotvacho adar dita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Air France Komponi Gõyant-ui seva suru korunk yevjita&lt;br /&gt;Air France viman-komponi aplea vimanacheo kareri Gõyant-ui suru korpachem chinta. 2005 vorsa Air France vimanacheo uddnneo (flights) Bengllur ani 2006 vorsa Chennai suru keleleo teo atam Mumboi sarkilea panvddear pavleat mhonn karbharacho up-odheokx Xri Bruno Mathew sangta. Evropak thaun Gõyant viman seva suru korcheo mhonn chodd magnneo yetat mhonn tannem sanglem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vaddem tollem vikhallem zavn nistem morta&lt;br /&gt;Vaskuntlea Vaddem vaddeantlea tolleantlem nistem morta mhonn sangtat. Tollea bhonvtonncho lok aplea ghorantlo kochro ani vikhalleo vostu tolleant uddovn teo kustat. Monisponn naslolim kortubam kortoch soglea somazak vaitt porinnam’ bhogcho poddta. Nogorpalikecheam odhikareamnim hacher lokx ghalunk zai ani nogorsevokamnim ap-aplea vattarant nitollkai samballunk vavrunk zai. Sabar lokan komplenam keleant astanam odhikari porva korinant mhonn lok sangtat. Hakach lagun pidda nirmann zata. fattlea vorsa Gonnesacheo ani Sarasvaticheo murteo tolleant buddoyleat, tea uprant tollem nitoll korunk nam mhonntat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Novim rexen karddam divpachi survat&lt;br /&gt;Nagrik Purvonn Khateacho Montri Xri Jose Philipe D’Souzan Vasku xarant novim rexen karddam vanttpachi survat kelea. Gõyantlea 518 rexen ditoleam lozancher sumar 3.48 lak rexen karddam vantt’tole mhonnlam. Karddam vanttpachi kariavoll Vaskuntlea Nagri Purvonn Kocherint zali. Murmuganvcho Mamlatdar Xri Pundalik Khorjuenkar, Nagrik Purvonn Khateacho Inspektor Xri Ravishankar ani her hajir asle. Montri Jose Philipe D’Souzache sangnne pormannem 1000 milhanv tton gonv ani 500 milhanv tton tandull rexena khatir haddtole. Hem rexenachem vanttop heam disamnim zatolem mhonnlam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Novi VCD “Axirvad Devacho” &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Agnelo Fernan-desan toyar keleli “Axirvad Devacho” - hi VCD Pri. Eremito Rebello ugtavnni kortanam dista. Tea xivai Pri. Alfredo Almeida ani Pri. J. Roque Gonsalves distat.Pri.Rebellon tankam xabaski dili.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mariapolis vangddeanchi Pallotti ghorant zomat&lt;br /&gt;Chiklechea Pallotti Home hantum Setembrache 15ver tem 17ver meren Mariapolis songhottnnechi 3 disanchi zomat zatoli. Zanntim toxim tornnatim ekttaim yeun kuttumbik vatavoronn rochun haddtat. Thoim sogleank ekamekacho yeukar ani mog-moipas mellta. Setembrache 15ver sokallim 10.00 vaztam zomatichi survat ani 17ver sanje 5.00 vaztam sompteli. Zannteank rumachem bhaddem 600/- rupya ani 12 vorsam sokoileam bhurgeank zannteam borabor 300/- rupia farik korche poddtele.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xikpeam khatir Somaz Kolyan khateacheo yevzonneo&lt;br /&gt;Xikpeank “under-graduate” ani “post-graduate” panvddear vevsayeche (professional) kurs korpak olpsonkecheam somudayank (Kristanv, Muslim,Sikh, Parsi, Jain) scholarship mellpak Somaz Kolyann Khatean xikpeam khatir yevzonn kelea. He yevzonnek Kendr Sorkaran duddu dileat ani rajyo sorkaramni ti yevzonn chalik lailea. He yevzonnecho faido kaddunk soddtoleamnim Directorate of Social Welfare, 18th June Road, Ponnje hantum vochun orzpotram ghevchim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sardinhachi 5 hozar tornnateank nokrechi khatri&lt;br /&gt;Gõy Prodex Kongres Somitichea odheokx Xri Francisco Sardinhan Gõycheam tornnateank ulo marla ani tannim Youth Congresant bhitor sorunk maglam. Don vorsam modem 5 hozar tornnateank nokreo divnk Kongres Pokx vavurtolo mhonn sanglem. Kongres Pokxachi odheokx Sonia Gandhichea ani Prodhan Montri Dr. Manmohan Singhachea fuddariponna khal Bharotantleam tornnateancho fuddar sugar astolo. National Rural Employment Guarantee Act hache khal nokreo mellovpacho tornnateank hok’k koso zala. Fattleam 25 mhoineam pottim Kongresache razvottkent 5000 tornnateank nokreo mell’lea mhonn Sardinha-baban sanglam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Canara Benki udexim xikovpeancho bhouman&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Chandorchim bhurgim sonskrutik kariakromant bhag ghetat. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Chandorchea St.Joseph’s Education Institute-an Setembrache 5ver Xikovpeancho Dis monoilo. Kanara Benkiche Ponnjeche Prantik Kochericho sorv Adhari Karbhari Xri Prakash Sadekar mukhel soiro aslo. Tannem ulovp kelem ani Kanara benkin xikxokam kodde borem sohokaria samball’lem. Benkin Xikxokank adar divpachim panvlam ubarleant mhonn tannem ugddas kelo ani xikpeank ‘canchamp accounts’ Kanara benkint ugoddche ani baravechem xikop zatoch vevsaik panvddeavelea unchlea xikpak vochunk apxinch benkichem rinn ghevnk mellta mhonn tannem sanglem. Benkichea nanvan tannem xikovpeank ‘gift’ divpak chek bhettoili. Karbhari Xri Agnelo Fernandes ani Adhari Karbhari Xmt. Shoba Kamat hea vellar hajir aslim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Avoi-bapaincho sohokar xikxokank-karbhareank zai&lt;br /&gt;Halinch Sanguemchea Miracles High School-ant xikpeanchea avoi-bapainchi ani xikxokanchi boska ghoddun haddli. Xikpeamnim magnnem korun boska suru zali ani Prinsipal Pri. Michael Rebello-n sogleank yevkar dilo. Profesor Martin Barbosa mukhel ulovpi aslo, tannem xikpeam modem avoi-bapaichi ani xikxokanchi soirigot bhurgeanche akarnnen asunk kitlem gorjechem tacher uzvadd ghalo. Toxench iskolantleam xikxokam ani iskolacheam karbhaream kodde avoi-bapaichem sohokaria chodd mhotvachem mhonn tannem sanglem. Apleam bhurgeanchem sudarop zavche pasot avoi-bapain neamit xikxokank bhetton khobor ghevchi mhonn tannem sanglem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Purtugalacho Gõyant novo Konsul&lt;br /&gt;Purtugalacho Gõyant novo Konsul Dr. Paulo Neves Pacinho Gõyant pavlo. Taka yeukar divnk Dabolle vimantollar Joao Xavier Miranda Condon Hermani Viman Komponeche torfen (on behalf) hajir aslo. Gõyant aslolo Konsul Dr Silvano Moreira Rebeiro vimantollar aslo.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1780176412048853819?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1780176412048853819/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1780176412048853819' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1780176412048853819'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1780176412048853819'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/07/v-ixtt-hanchea-vachpi-boroitat.html' title='V-Ixtt hanchea vachpi boroitat'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-4145528379250168293</id><published>2009-02-10T00:39:00.000-08:00</published><updated>2009-02-10T00:40:29.706-08:00</updated><title type='text'>Mathew Araujo-chi novi Konkani VCD “Bad Boys”</title><content type='html'>“Bad Boys” &lt;br /&gt;‘Good’ vostunchi khobor mellta&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Bad Boys” hem nanvuch aikun kampero sutt'ta-so dista, karonn 'bad' hem utor mon’xachea unnem molacho dorzo dakoita. Mathew-bab Araujon apli poili VCD heach nanvan uzvaddailea. He VCD-int Araujo bab adhunik kallar ghoddtat tosleo ghoddnneo uzvadda haddta. Ghorchim usko dhortat, ghorchea vhoddilacho punn tancheo xiddkavnneo to bherea kanar ghalta. Thoddim, ghoracho vhoddil koslem kam’ korta tem pollenastana, tacher dubav ghaltat, kimtiche vostunche axek lagun hacho porinnam’ koslo zata tem he VCD-int soroll spoxtt kela. Dor eka kantaran hi VCD nettoilea. Dha-i kantaram molachi xikovnn (value based) dilea. Monisponnachea totvancher attaplelim asat ani mon’xak apli zababdari visvaxiponnan samballunk, zagoitat, dekik kanknnam, moladik vostu, zomin, ekuch Dev. Toxench supurlo Maythan amchea dolleantlim dukham vhanvoilea bogor ravona. Onath bhurgeachi churchureanchi poristhiti spoxtt korta. Bab Eldair aplea komik kantaran amkam hansoit, nachoit urber dovorta ani margayen amchi ghot kitem zalea hem chitarun raj choloiteleanchea tonddant koddu pil'lam ghalea bogor ravona. He VCD-int favo titlem hanspachem pixem lavunk Selvy ani Agostinho hajir asat.&lt;br /&gt;“Bad Boys” he VCD-int jem dakoll kelam tem hea adhunik kallar ekdom gorjechem ani dekichem. “Vaitt vaittanuch mellta” ho sondex amkam he VCD-intlean porgott zata. Bhag ghetlolea dor eklean apli bhumika bes bori kelea. Aplea suvadik tallean gitantlim bhavnam ugddapim korun, ek-eklea gavpean xembhor tok’ke diun dor eka gitak nit kel'li amkam thavi zata. He VCD-int mon dipkaita toslem soimbik chitr favo te porim manddun haddlam. Araujo baban aplea boroupant ani digdorxonant, apunn-ui unchlea panvddear asa mhunn xik'ko marla.&lt;br /&gt;He VCD-intlea dor eklea kolakorak, gayonak, komik kortoleak amchi xabaski pattoitana, Bapacho axirvad tumcher ani tumchea kolecher ami magtanv. Boro sondex tuvem sodanch diunk tuzo vavr machier chalu dovorcho mhunn amchem magnnem. Kherit porbim Bab Maythan ani Eldair-ak, hanv mhonntolom aslom “Tumkam lamb auk asa, Devachea axirvadan fuddem chantt marat….” Mathew Araujo xabaski tuka, amcho ani amchea soglleancho axirvad tuka. Ghoddta titleamni hi VCD gheun pollet zalear mhojean khatren mhonnum ieta borem xikop tumi gheunk pavtole. Somazache goticho thav tumi ghetole.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-4145528379250168293?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/4145528379250168293/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=4145528379250168293' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/4145528379250168293'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/4145528379250168293'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/02/mathew-araujo-chi-novi-konkani-vcd-bad.html' title='Mathew Araujo-chi novi Konkani VCD “Bad Boys”'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-8261917557139817536</id><published>2009-02-10T00:38:00.001-08:00</published><updated>2009-08-09T09:13:11.290-07:00</updated><title type='text'>Vachpi Boroitat  - V-Ixtt Potrar</title><content type='html'>Vachpi Boroitat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Familimni Ekvott gorjecho&lt;br /&gt;Atanchem jivit sarkench vegllem zalam, amche modlem bhokti jivit adle porim atam disona. Bhurgeam lagim vell sarunk avoi-bapaik fursot mellona. Kiteak avoi-bapui aplea kamak vetat zalear bhurgim aplea iskolak vo kolejik vetat. Dekun bhurgim magir hache-tache lagim vochun vaitt margar pavtat. Hachem karonn, ghorant ekvott ghott asunk gorjechem. Avoi-bapain apnnak tankona porian zalear khoinchean-ui vell kuxin dovrun aplea bhurgeank diunk zai. Tankam gorjecheo vostuch dilear zaina, tankam borem xist xikovpachem asta. Hem atanchea kallar unnem zait veta. Tanchem xikop koxem zata, tim kitem kortat, koxim vagtat hem sogllem polleunk avoi-bapaichi vhoddli zababdari. Hi zababdari avoi- bapain bhov fikirin pallunk zai. Tednach bhurgim borim zaunk pavtolim mhonn bhorvanso asa.&lt;br /&gt;Natividade de Sa, Kankona&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kochreachea proxnak konn zababdar? &lt;br /&gt;Gõyant aiz kochreacho proxn boreach nettan cholta. Aiz lok kochreachea proxnak lagun sorkaracho guneanv kortat, tache add uloitat ani morcha kaddun rostear ietat. Punn ho aplo kochro koso poisauncho, tacho vilo koso launcho hacher mat ek zomat ghevn vichar korpak kednach chintinant. Apnna udexim toyar zalolea kochreak fokot sorkaruch zababdar zalolea pormannem vagtat. Aiz tor dor eka mon’xan, ani kherit bhaxen kochreachea prox-nachi oddchonn zatoleamni ekttaim yeun kochrea vixim aplea hatant aslolo upai ghetlolo zalear kai borem zatolem aslem! Utt’ta-bosta sorkarak bottam dakoun guneanvkar korop hem sarkem nhoi. Barik ami ievjilear, Gõykarank nitollsannichem mon ani mhotv na mhunn kollun ieta. Amche sorbhonvtim pollelear, bhou korun mukhel xaramni ami koso-kat kochro kortanv tem ugteponnim disun ieta. Ami ugtea zagear kitem-i khatanv, ani kochro khuimsor-ui birkaun martanv, ani ami amchench vatavoronn mhellem kortanv. &lt;br /&gt;Delfina Dias, Verna&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõyant gunddagiri vaddta&lt;br /&gt;Gõyant amchea gunddagirinchem raj vaddot asa. Sotak ani nitik zago zago na oxem dista. Je monis sotan cholunk sodinant te monis danddea-gunddeanchem boll vaprun aplem khorem korunk vavurtat. Halinchea vorsamni ghatki kortubam ani marop chodd zata. Chuki zatat mhonn marun boddoun ghatkeponn korun sot ani nit kednach mellum nozo. Oslim kortubam amche rajkoronnantlea mon’xamni suru keleant mhonnlear hanv chukchonam. Chuki zatat teo nittayer ghalpak zaite bore upai asat. Atanchea kallar svatank lagun pachayatincheo zomati zatat tednam kitli zobordosti cholta tem ami pollelam. Somjikai gheun vostu tharear ghalpak zainaslolea porim vagtat. Dekun ganvamni zhogddim ani dusmankayo vaddot asat. Oslem kitem vankddem ubzota tednam ganvantlea somjikayechea mon’xamni fuddem sorun xanti-somadan korunk vavurlear motte proxn mhonn somzotat te legun suttave zaunk xoktole. &lt;br /&gt;Xavier Fernandes,&lt;br /&gt;Navele &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nanvachem odhivexon?&lt;br /&gt;Fattlea satolleant Gõy Vidhan Sobhechem bhou thoddea disank odhivexon (session) zalem tem vichitruch dislem. Tem odhivexon korunk zai mhunn kelam oxem dista. Tantum koslich gombhirtai disunk na. Hachevelean, sorkarak porjechea boreponnachem kitlem poddlam, ani porjechea boreponna vixim chgintunk tankam kitlo vell asa tem disun ieta. Amche udorgoti khatir ami amchim moladik motam ghalun sorkarak vinchun kaddtanv, ani jea kama khatir ami sorkarak vinchun kaddla to amche hetu visorla. &lt;br /&gt;Caetano Fernandes, Tilamol&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kochro, plastik poteo udkant kiteak?&lt;br /&gt;Gõycho lok adim khup nitollkai samballtalo, punn atam jivituch veglle vatten-tlean cholta mhonnchem poddta. Lokan atam flettamni ravpachem kelam ani aplea ghoramni kochro zata to haddun vhallamni ani mellot tea zageancher uddoitat. Kaim zagear udkachea vhallamni ko-chro xirkun udok santtun urta ani udok kusta. Hantum magir zollari zolmotat. Heo zollari malaria ani pidda xim-pddaitat. Oxi malaria zora-chi pidda Gõyant lagot asa. Toxench dengue ani chi-kungunya porian laglolea-chi fattlea disamni khobro ail’leo. Ami nitollkai samball’li zalear bholaiki amchi bori urtoli.&lt;br /&gt;Sebastiao F., Batim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;kovita &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuji Vatt Polletana&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuji vatt pollet&lt;br /&gt;Suria zaun ravlom hanv&lt;br /&gt;Punn jednam tum ailem&lt;br /&gt;Kupanchea pottant sanddlo hanv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuji vatt pollet&lt;br /&gt;Chondrim zaun chok-choklom hanv&lt;br /&gt;Punn jednam tum ailem&lt;br /&gt;Lojen kupamni liplom hanv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuji vatt pollet&lt;br /&gt;Lhar zaun boslom hanv&lt;br /&gt;Punn jednam tum ailem&lt;br /&gt;Udok xinvraunk visorlom hanv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuji vatt pollet&lt;br /&gt;Ful zaun boslom hanv&lt;br /&gt;Punn jednam tum ailem&lt;br /&gt;Pormolluch diunk visorlom hanv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuji vatt pollet&lt;br /&gt;Pisollem zaun uddlom hanv&lt;br /&gt;Punn jednam tum ailem&lt;br /&gt;Bhagechi vattuch visorlom hanv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuzo mog jikhunk&lt;br /&gt;Sogllem zalom hanv&lt;br /&gt;Punn kitem faido?&lt;br /&gt;Xekim ‘hanvuch zaunk visorlom hanv’.&lt;br /&gt;Milton Rodrigues&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“ I Remember You…”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;School days, though over, yet afresh in my mind,&lt;br /&gt;All you cheerful guys, hardly to find.&lt;br /&gt;Cherished each pretty moments of togetherness,&lt;br /&gt;And blossomed our life to the fullness!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Though afar, yet closer to my sight,&lt;br /&gt;Never to be forgotten, the days we shared by.&lt;br /&gt;The special touch of loving, caring and unity,&lt;br /&gt;Spared out all the evil and enmity.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On the benches, right under the teacher's nose,&lt;br /&gt;Enjoyed Bio, Chemistry, Physics &amp; Maths as it goes.&lt;br /&gt;Eagerly waiting, the echoing electric bell to be heard,&lt;br /&gt;Bid the lecturer and then for the fun we would disperse.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The gone by laboratory days of cutting and wiring,&lt;br /&gt;Played with the current, Anions &amp; Cations.&lt;br /&gt;Fright by the skull, continued to work hard,&lt;br /&gt;Dissected the leaves and experimented its parts.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Although Teachers' often onboard,&lt;br /&gt;Sometimes behind the benches all the fun.&lt;br /&gt;Turned the class into rock club, eventually graveyard,&lt;br /&gt;All these memories, to be deleted very hard.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Special friends leaves an imprint in our hear,&lt;br /&gt;That brightens each seconds in the dark.&lt;br /&gt;Wonderful creation, God's powerful imagination,&lt;br /&gt;A friendly world to experience, all free of tension.&lt;br /&gt;All that I want to let you know guys&lt;br /&gt;How much I remember you Agnelites!!!&lt;br /&gt;Darrell Fernandes,&lt;br /&gt;Pre-Novice, Pilar&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-8261917557139817536?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/8261917557139817536/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=8261917557139817536' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8261917557139817536'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8261917557139817536'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/02/vachpi-boroitat-v-ixtt-potrar.html' title='Vachpi Boroitat  - V-Ixtt Potrar'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-5955077240885917327</id><published>2009-02-10T00:32:00.000-08:00</published><updated>2009-02-10T00:35:30.515-08:00</updated><title type='text'>Yusuf Shaikh bags Antonio Pereira Konkani Puroskar 2008</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/SZE8SywDIeI/AAAAAAAAEKQ/3KHNKHKhjQ8/s1600-h/SheikhYusuf.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 107px; height: 200px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/SZE8SywDIeI/AAAAAAAAEKQ/3KHNKHKhjQ8/s320/SheikhYusuf.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5301084529950400994" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;pratap naik &lt;pnaiksj@yahoo.co.in&gt; wrote:&lt;br /&gt;THOMAS STEPHENS KONKNNI KENDR B. B. Borkar Road ,Alto Porvorimâ€“ 403 521, GOA, India&lt;br /&gt;( (0832) 2415857, 2415864&lt;br /&gt;e-mail:tskk@sancharnet.in&lt;br /&gt;February 06, 2008&lt;br /&gt;REF.NO.PRESS/03/2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;AUDIOVISUAL MEDIA PERSONNEL BAGS ANTONIO PEREIRA KONKNNI PUROSKAR &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For the first time in the last 18 years of the prestigious Antonio Pereira Konknni Puroskar (APKP) a person from the audiovisual media, and from the Muslim community of Goa has been selected by Thomas Stephens Konknni Kendr (TSKK). Mr. Yusuf Sheikh, the former Station Director of Doordarshan, Shillong bags APKP of 2008. He has been selected for this award for his contribution to Konknni through audiovisual media and for Konknni literature especially poetry. &lt;br /&gt;Born on 01 August 1948, Mr Yusuf Sheikh hails from the Muslim community of Goa. He has done his M.Sc. from University of Bombay in 1973. He started to serve Konknni in 1966 with the composition of poems and writing short stories. During his college days he aggressively participated in the Konknni language movement and started Konknni Sonvskrutik Mandal in 1968. Yusuf was one of those who lit the Konknni torch and led the movement initiated in mid seventies by Gurunath Kelekar with an inspiring slogan: "Konknni Uloy, Konknni Boroy, Konknnintlean Sorkar Choloy." He started contributing Konknni articles to Devanagari and Roman script periodicals. Later, during his posting at All India Radio, Mangalore from 1984 to 1991 he learnt the Kannada script and contributed to Konknni periodicals in Kannada script.&lt;br /&gt;He has the experience of working in different capacities like Casual Announcer, Production Assistant, Transmission Executive, Programme Executive and in various linguistic zones in different parts of our country like Karnataka, Meghalaya, Assam and Goa. He has worked as an Assistant Station Director at All India Radio, and Doordarshan Kendra, Panaji.&lt;br /&gt;He has two books to his credit, besides he has done Konknni translation of 30th chapter of the Koran. Two of his books will be published in the near future namely, ˜Basics of Television Journalism" and ˜Amcheo Porbo ani Mhotvache Dis" (Feasts and festivals). Some of his literary works are included in anthologies published by National Sahitya Akademi. Some of his poems are also included in Konknni textbooks. Besides this he has contributed articles, short stories, poems, literary criticism, etc to various leading periodicals in Goa irrespective of their language and script. He also contributed Konknni articles to Kannada script periodicals. His poems, short stories, talks, etc are broadcast from All India Radio, Panaji, Mumbai, and Mangalore, and also telecast from Doordarshan Kendra, Panaji. &lt;br /&gt;He was associated with several institutions and bodies such as Sahitya Akademi, New Delhi; Akhil Bharatiya Konkani Parishad; and Goan Poet Circle in different important designations.&lt;br /&gt;He has received Akashwani Award for his documentary in Konknni "Poder". He is recipient of Goa Kala Akademi's Sahitya Puroskar, Konkani Bhasha Mandal award for his book ˜Gantthi" and he was awarded by Goa Writers' Circle for his short story "Uzvatintlea Dhunvrantlean".&lt;br /&gt;He has actively participated in various seminars and workshops in Goa, and outside Goa. He was the first Goan to be appointed by UPSC in 1980 as the Programme Executive for Konknni in All India Radio and of being the first Goan to occupy the rank of Station Director of Doordarshan.&lt;br /&gt;Apart from these contributions and achievements, a number of his songs have been set to music and regularly broadcast by All India Radio Panaji, Mangalore, and Mumbai. A few songs have been attractively illustrated and telecast. &lt;br /&gt;This multi-faceted Konknni man, and the pride of the Muslim community of Goa, will receive APKP award from the Archbishop of Goa, Filipe Neri Ferrao on March 28, 2008 at the closing function of TSKK Silver Jubilee Year to be held at Thomas Stephens Konknni Kendr, Porvorim. This function is open to the public.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pratap Naik, sj&lt;br /&gt;Director&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;TSKK SILVER JUBILEE CLOSING CEREMONY&lt;br /&gt;PORVORIM: The closing ceremony of the Silver Jubilee Year of Thomas Stephens Konknni Kendr (TSKK) will be held during a public function at TSKK premises on 28 March at 5.25 sharp. During this function Fr Antonio Pereira Konknni Puroskar will be conferred on Mr. Yusuf Sheikh the 18th recipient of this puroskar at the hands of Archbishop Felipe Neri Ferrão, who will also felicitation of Eric Ozario. Eric Ozario is the Gurkar of Mandd Sobhann and the President of Karnataka Konkani Sahitya Academy. He was responsible to introduce Konknni in Kannada script as one of the subjects in Karnataka schools and recently lead Konknni to enter the Guinness Book of World Records.&lt;br /&gt;Premanand Lotlikar, President of Dalgado Konknni Akademi, Purnanand Chari, President of Konknni Bhasha Mandal, Margão and Wilson Mazarello convenor of Roman Lipi Action Front and Fr Anthony da Silva, S.J.the Jesuit Provincial of Goa Province, will be other guests of honour.&lt;br /&gt;TSKK in collaboration with Mandd Sobhann, Mangalore has published 3 volumes of devotional songs audio cassettes and CDs entitled ‘Bhakti Sobhann’. Lyrics for these devotional songs in these cassettes were written by Fr. Pratap Naik, S.J. The book of these lyrics will be published by TSKK in collaboration with Michael Gracias of Queenie Productions, Velsão. Eric Ozario will release this book during the function.&lt;br /&gt;The Konknni Martir Floriano Vaz Puroskar for the year 2007 will be conferred on Daniel F. de Souza for his Konknni book in Roman script ‘Koslich Malis Nastana’ by Wilson Mazarello. The award consists of a memento and cash Rs. 5,000/-.&lt;br /&gt;As a part of rendering service and working for the promotion of Konknni Language TSKK has never missed an opportunity, to help the needy and efficient students a few years back TSKK started giving scholarships. TSKK benefactors has sponsored a scholarship of Rs. 1,800/- in the name of ‘Lourenço Umbelina Scholarship’ which goes to Miss Concy Fernandes from Vasco this year. This scholarship will be given to her on 28 March at the hands of Premanand Lotlikar.&lt;br /&gt;Young Chico and his group will sing Konknni Film Songs. The function will start sharp at 5. 25 pm at TSKK premises and it is open for the public.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-5955077240885917327?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/5955077240885917327/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=5955077240885917327' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5955077240885917327'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5955077240885917327'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2009/02/yusuf-shaikh-bags-antonio-pereira.html' title='Yusuf Shaikh bags Antonio Pereira Konkani Puroskar 2008'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/SZE8SywDIeI/AAAAAAAAEKQ/3KHNKHKhjQ8/s72-c/SheikhYusuf.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-7979817951634958447</id><published>2008-08-02T00:28:00.001-07:00</published><updated>2008-08-02T00:34:48.557-07:00</updated><title type='text'>Vachpi Boroitat  (V-Ixtt potrar)</title><content type='html'>Vachpi Boroitat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gram Sobhent Onit&lt;br /&gt;M.S; Gujrati ani bhailo lok amchea Saloichea gan-vant aileat. Te apunn sot’ten uloitat, punn ganvchea lokak gram sobhek hajir zavnk sotea na. Hem gel’le gram sobhent spoxtt zalem. Panchayat chitnnis ani her panchamni amchea eka ganv-bhavak gram sobhek hajir zavnk nakarlo. Itlench nhoi, taka zobordosten bhair dovorlo. Saloi ganvant ‘Mega Projects’ ietat tantum kitlo bhroxttachar cholta to dakoit mhunn panchayati-che vangddi bhiyele.&lt;br /&gt;73rd ani 74th Amendments to the Constitution panchayatink soglli podvi dita, punn sorkar hi podvi panchayatink favo korina. Ganvchi Ievzonn (Village Plan) panchayatin suru zavnk zai, sogllea ganvchea lokak hajir dovrun ani tanchea sohokaran ticho vichar zavnk zai. Hi ganvchi ievzonn uprant sorkarak dhaddunk zai, District Plan korche khatir. Punn oxem ghoddona. Town and Country Planning (TCP) khatem atam nopoit na dekhun TCP mega projects-ank man-eotai dita, ani porvan-gi divnk ani mandun ghevnk panchayatink dhadd-ta.Hanvem chov-koxi kelea tacher mhaka oxi mahiti mell’lea - TCP kha-tean mega projects man-dun ghetoch pancha-yatin kainch korunk zaina. Panchayat Raj nitin cholunk Gõyche porjen sorkara mukhar gombhir-tayen avaz ubarcho. &lt;br /&gt;Ayres Sequeira, Salvador do Mundo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mega Projektank lagun uchambollai&lt;br /&gt;M.S;Gõyant veta thoim-sor mega project vo ievzonno korun vhoddleo- vhoddleo imaroti bandunk vavurtat. Ganvchea lokak naka zalear kiteak mhunn tosleo ievzonno cho-loitat? Kolva-Ban’navle lokan vhodde khorayen virodh kela astana-i abuzponnam kiteak? Sarpanchamni bilddaran-che ani kontradoranche lakamni duddu ghetleat zait, ani atam tankam te portun divn teo ievzonno bond korunk kalliz zaina zatolem. Hantum kosloch dubav na mhonnum ieta. Ganvchea lokak gomoi-nastana bexttinch vhoddlim ghoram bandunk porvangeo dileat. Gan-vamni asat teach lokacho hanche kodde samball korunk ani goroz teo vostu mellovn divnk ghoddona. Torui, anik bhailea lokak Gõyant bhorunk sodtat. ‘Mega Projects’ khorench nakarunk zai.&lt;br /&gt;Vincent Carvalho, &lt;br /&gt;Aldona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõy Vidyapittak Kendrio dorzo divpachi ievzonn&lt;br /&gt;M.S;Bharotantlea kaim Vidyapittank ‘Central’ dorzo divpachi ievzonn ubi zalea. Punn Gõychea Vidyapittak ‘Central’ dorzo dilear kitlem faideachem zatolem, koslo faido vo boreponn melltolem, Gõychea xikpeank khoinche vatten boreponn ietolem hem sogllem bariksannen topasun pollevop gorje-chem. Gõyantlea Kolejin-chea prinsipalamni boska ghevn hacher boro khol niyall korcho mhunn amchi vinonti.&lt;br /&gt;Jeremias Fernandes,&lt;br /&gt;Navele&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõyant pulisen chotur ravchem&lt;br /&gt;M.S; Fattlea disamni Bengllurant bomb ghalun kitleach lokacho jiv gelo ani kitloch lok zokhmi zalo. Gõyant-ui osleo vaitt ghoddnneo zavnk vell naka. Dekhun amchea pulis odhikareamni zata titli chotrai dhorun surokxeche upai ghevche mhunn lokachem sangnnem asa. Azun amchea Gõyant xanti vosta, punn xantiche dusman Gõyant-ui asat mhonnlear fott nhoi. Khoinchea-i vellar dusman aplem boll vaprit tem sangunk zaina. Loka modem veta thoim dusman-kayechem bim vompunk lagleat. Gõyant adim soglleam somudayam modem kosloch vegllozar disti poddunk naslo, punn atanch nattkayecho devchar somudayam modem futti ghalunk lagla. Chotrai dhorchi, devcharak zoitivont zavnk divchem nhoi.&lt;br /&gt;John Serrao,&lt;br /&gt;Goa Velha.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ponnjent udok bhorta, kitem kortat?&lt;br /&gt;M.S; Atam polle pavsa-chea kallar Ponnjechea xarant ghoddta toxem adlea kallar kednach zalolem ami pollevnk na. Ponnje Pattear vechea rostear bosi-mandda lagim chodd pavs poddtoch itlem udok bhorta ki tevxilean cholunk zaina, motoram ani motorsaikuleo sarkeoch udkan buddtat ani injinant udok bhitor sorta. Ponnjent vhoddleo- vhoddleo imaroti bandleat ani bandit asat, punn udakacheo vatto dovrunk zai mhunn atanchea izneranche toklent vochona. Udkak adleo vatto vo kanal dovorlole te porian puroileat vo tantum kochreacheo raxi bhoron udkak vhanvun vochunk vatt mellona. Dekhun Ponnjentuch nhoi, heram-i xaramni pavsachea kallar tosloch proxn asa. Hacher konnuch upai ghevnk fuddem soro-na.Ghoram bandtana udkachi vatt poili dovrunk xiddkayat.&lt;br /&gt;Joao Fernandes,&lt;br /&gt;Agxe. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõyant borea-vaittank asro mellta&lt;br /&gt;M.S; Gõyant disandis khup vaitt zait veta, hachem karonn ekuch - nitiche kaide sarke vevharant ienant. Zaite pavtti kaide kel’le asat punn te favo te ritin chalik laitana rajki monis aplem boll vapurtat ani aplea faideak poddta toxem kortat. 2006 vorsa Moddganvam Keralachea eka kontradoran 14 vorsanchea kiriadak marun kuddiche kuddke korun Mollem vhorun purlem. Mhonntoch hea darun mon’xachem kalliz kedem tem polle, hachi amchea pulisank khobor asli kai? Tosleo kitleoch ghoddnneo Gõyant zatat,ani zait kitleo mhunn sangtolo? Atam bhirantuch. Dekhun, kaideachea odhika-reamni kaide sarke choltat vo tancho goir-vapor zata zalear pollevchem.&lt;br /&gt;Noel da Costa,&lt;br /&gt;Moddganv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Udok dhoron urta, upai korat&lt;br /&gt;M.S; Hea disamni pavsachem udok zaitea vhallamni ani her-ui zageancher dhoron urlam. Tem udok chodd dis toxench urot zalear kusunk pavtolem ani tantum zollari utpon’n zatoleo. Agxe ganvant bazara laginch ek vhall asa tantum kitlech dis zale udok dhorlolem asa ani pavsachem chodd udok rosteacher bhorta. Amdar Francis Silveira-baban tem pollevchem. Tachem ghor dusre vatten urta mhonntoch to ghoddie mukhel rostear pavona zait. Ganvchea lokan tori vo tea vhalla kuxik aslolea ghoramni ravpi lokan fuddem sorun Pancha-yatik vo Amdarak kolloun-chem. Tea rosteavelean ieta-vetana kitlech dis zale hem disti poddta. Dusrem mhonn-lear tea vhallant plastika-cheo battleo potyeo ani her kitloch kochro ufeta.Vhall nitoll korcho.&lt;br /&gt;Sebastiao Fernandes,&lt;br /&gt;Vhoddlem Gõy.&lt;br /&gt;Vachpi Boroitat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Festam amchim tim, khup pokim!&lt;br /&gt;M.S; Felix P. da Cruz-ak mhoji xabaski. Ami Gõykar Festamkar - ho bes-boro niyall tannem V.Ixtt-ar amkam dilo. Orthabhorit festam korunk boreo suchovnneo tan-nem keleo. Aldonchea, Quitula Irmitint ghoddloli khobor tannem amkam ugoddli. Armosanv ani fogotteo thoddeo korun ani poixe samballun kopelant somestam khatir gayonanchim pustokam ghetlim. Hem khorench XABAS TUMKAM mhonnpachem. Fozne, armosanv, muzgacho ghonnghonn ani foren battli ugoddlear umed ieta, punn ti bhaili umed. Nizachem fest mhonnxi amchem bhavponn vadd-chem, kuskeponn-dhongiponn nittovchem, Jezu nanvan ani Tache xokten kalliz amchem ekamekak ugoddchem. Tednach fest amchem orthaborit zatelem, Borea Bapak tem mantolem. Jivitachea pustokar oslem fest somarombhlem mhunn bhangarachea okxoramni tem borovn urtolem.&lt;br /&gt;Socoro Fernandes,&lt;br /&gt;Vhodlem Gõy&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mandovi Pulachi bhirant, kitem kortat?&lt;br /&gt;M.S; Gõychea disa-lleamni Mandovi Pula-chea khambeak 7 metram futt gelea mhunn sanglam tem aikun jivak bhirant aili, ani dor disa don pavtti amkam tea pulavlean provas korcho poddta, to moddot zalear kitem zatolem kai, oso husko rokddoch amchea monant ailo. Sorkaran atam te vixim bhov fikirin nirnnoi gheuncho poddtolo. Mandovi nodintlean minache barjeo vetat mhunn sogottuch zannot astana tachi poilich bondabost korunk zai asli. Hea pulachi poristhiti vaitt doxer pavche adim durusti korunk zata title vegim upai ghevche.&lt;br /&gt;Nevil D’Souza,&lt;br /&gt;Aldona&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõy samballat&lt;br /&gt;M.S; Tumcho Ogr-lekh, ‘Gõyant Somajik Zome Tankam Amcho Tenko,’ V.Ixtt, Julai 12, mhaka avoddlo. Amchem xantichem Gõy atam uchambollayechem zata. Ami vinchun kaddlolo sorkar amkam fottoita. &lt;br /&gt;Dusrim kortat ami-i korum-ia, hem mon amchem zalam. Gõy samballche boldek Gõychem ami nisonnton kortanv. Duddvanche axek amchea purvileamni amkam kitem samballun dovorlam tem vikun kabar kortanv, ani amchea Gõyant ami niraxi zatanv. Amchim xetam-bhattam ani dongor atam il’le-il’le nopoit zatat. Gõy atam bhaileanchem zata, punn nhoi Gõykaranchem. Amchem mon ami ek korun ekvott ghott dovrunk zai ani jitlem vait, onit, bhroxttachar Gõyant bhitor sorta tacher ami zoit vhorunk zai. Oxem ami kelear amkanch nhoi, punn amche fuddle pinddkek amchem Gõy samballunk pavteleanv.&lt;br /&gt;Ayres Sequeira, &lt;br /&gt;Salvador do Mundo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bizlecheo soryeo lambtat&lt;br /&gt;M.S; Gõyant kaim ganvamni bizlechea khambeancher soryeo dhil zal’leo dixtti poddtat, ani kaim zageancher transformar-anchim boksam asat thoimsor-ui soryeo lambloleo melltat. Hachi chotrai amchea disalleamni fottu ghalun dakoilea. Koslo-i obghat ghoddum ieta. Ghoddlo zalearuch Bizle Khatem upai ghetolem oxem dista vo mhonnchem poddta. Bezababdarechea mon’xank lagun osleo vostu amche modem zatat. Teo vattaunk lagu zatolea odhikareanchem kam’. Bizleche kamdar vavurtat tankanch hi zababdari dilear borem zait. Torui Panchayatin tacher fikir ghevnk zai ani vostu tharear ghalunk vavurchem. Ho amchea borea nagrikancho husko.&lt;br /&gt;Antonio Fernandes, &lt;br /&gt;Majorda&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;V.Ixtt-achea borovpeank xabaski&lt;br /&gt;M.S; Tumchea V.Ixtt satolleacher adim boroi-tale te Pri. Antonio Pereira, Pri. Moren de Souza, Pri. Nicolau Pereira, Pri. Antonio Francisco Souza hanche sarke bore ani fanki borovpi sompun gele, punn tanchea borovpan-cho azun amkam ugddas ieta. Zannvayechim borovpam te boroitale. Atanche borovpi Bona-venture D’Pietro, Toma-zinho Cardozo, Pri. Nevel Gracias, Felix P. da Cruz Ubaldo hanchim borov-pam bhouch ruchichim ani xikovnn divpa sarkim, tannim sodanch aplim borovpam V.Ixtt sato-lleacher borounche mhunn amchi vinonti. Pri. Almir de Souza boroitalo tem atam kiteak tannem bond kelam? Tachim-i borov-pam vachun Kristi xikovnn amkam melltali. Amchea ghorant zaitim potram-masikam ietat tim konn ruchin vachina, punn V.lxtt iena fuddem vachunk bostat. Tumchea borov-peank xabaski ditam.&lt;br /&gt;Conception Lobo,&lt;br /&gt;Saliganv&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malaria lagta chotrai dhorat&lt;br /&gt;M.S; Gõyant malariachi pidda lokak lagot asa. Bholaike Seve Khatechea voizamni hacher vegim voizki upai ghevche mhonn amchi magnni asa. Adim ghoramni vokhdache fovare - spray martale, toxe atam marlole zoborxem gomo-na. Ganvamni mhellsann chodd zalea ani zollari vaddot asa. Heo zollari malaria zor ximpddaitat. Haka lagun amchea lokacher bhirant upraslea. Hea vorsamni Gõyant xembhoreamni lokak malaria zor lagot asa ani kitleach zannank falciparum zor lagla mhonn sangtat. Lokan-ui aplea ghora bhonvtim nitollkai samballunk zai. Udkachea vhallamni ani mellot tea zageancher kochro uddoitoleank xiddkavnni dilear bori. Osli zagrutai lokanuch aple modem haddpachi goroz asa.&lt;br /&gt;Pedro Fernandes,&lt;br /&gt;Kormolle&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rosteavele toktte kaddunkuch zai &lt;br /&gt;M.S; Unchle Nitiso-bhechea margdorxona pormannem rosteamvele toktte kaddun uddoile tem borem zalem. Zaite pavtti hea toktteancher bemoria-dichim chitram ani nhesnnam ghalun jahirati ghaltat. Dadlea-ostorean-che bhitorlea kopddean-cheo jahirati sobhemazar ghalpachi choddxi goroz na. Bhitorle kopdde koxe ghalunk zai tem sogottuch zanno. Bemo-riadichea toktteank virodh korunkuch zai.&lt;br /&gt;Joaquina Fernandes,&lt;br /&gt;Kellxe&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõyant onek vimantoll kiteak?&lt;br /&gt;M.S; Gõyant lokak sarki bizli, udok na, tantuntlea tantum kochreacho proxn azun suttavo zaina, oxe torechim kitlinch gorje-chim kamam zainastana urleant. Gõyant anek vimantoll kiteak zai? Novem vimantoll bandunk 3000 krutt rupiancho khorch asa. Mopa ganvantli zomin dusre ievzonne khatir vaporchi. Dabollechem vimantoll Gõykarank puro, Mopa-chem vimantoll Gõykaram poros Maha-raxttrak odik faideachem zatolem. &lt;br /&gt;Caridade Pereira &lt;br /&gt;Ponnje.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;GMC-icho kanttalo Sorkar lojek poddlo!&lt;br /&gt;M.S; Goychim tinui Sorkari hospitalam ani dusrim Bolaike Kendram-(Health Centres) khup mellim astat ani lokanche bolaikek hem chodd vaitt mhunnon Prakash Sar-dessain Niti Sobhek ulo marlolo ani choukoxi korunk maglelem. Favo te voiz nant, kaim pavtti norsi piddevontanchi sud ge-nant, mixinam moddleant konnank poddlelem nam oso tannem xinn kelolo.&lt;br /&gt;Ghelea Marsa mhoineant Mumboiche Niti Sobhen hacher choukoxi korunk lailli ani atam vako vo report jahir kela to vachlear, Sorkari fuddareank mottich loz.&lt;br /&gt;Khorem GMC ek vhodd hospital amchem, punn thoim veta thoim melle-ponn dista. Kottinim Sorkar poixe korchita motte-motte voiz thoim asat, tor favo ti nitollkai kiteak nam.&lt;br /&gt;V. Rane, novea Bolaike Montrean poilim-poilim ili sod’pus kel’li ani amchi sorkari hospitalam sudor-tat oxem dislelem. Punn atam mesma licao, adlean chalu mhonn ugtem kollon ieta.&lt;br /&gt;Aam admi Sorkar, loka khatir bhesbore upai ghetolo mhunn bhas dita, punn topasunk gelear somestanchea kannank vaingim bandta. Xi, xi .. loz hi motti, osli ollxik Goychea lokak kiteak favo zaunchi.&lt;br /&gt;Socorro Fernandes&lt;br /&gt;Vhoddlem Goy &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;‘Fuddareanchim Festam’ ogrlekh manlo&lt;br /&gt;M.S; Fattle pavtt tumi ‘Fuddareanchim Festam’ hea vixoya voir tumi boroilolo ogrlekh ami ruchin vachlo ani tache vixim don utram boroin-xim dislim. Khorench ami Gõyant vhoddlea doba-jean ani ghonnghonnan igorzanchim ani Kape-lanchim festam kortanv. He dobaje fokot amche bhaile, atmik faideachem kainch disti poddona. Zor amkam atmik mon naslear ami kortanv tea festank kosloch orth aschona. Dor ganvchea vo vaddeachea askarea-chi vo askarinnichi porob ami kortanv ti zavnk zai amkam atmik faideachi. Punn azun amkam bhailoch dobazo odik manta ani ami toxem korunk axetanv. Festam ietat tednam ami fest-achea Misak zaitea padrink apoitanv, fokot amkam nanv zoddunk. Halinch Sam Pedr ani Sam Paul ani Sam Juanv him festam kelim, porom-porik mouza keli ani kitem kelem? Tea disa tin-char tori obghatachim morn-nam zalim. Konnak sukh ani konnak dukh.&lt;br /&gt;Jeremias Fernandes,&lt;br /&gt;Sant Cruz&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Minacho Udyog konnachea faideak?&lt;br /&gt;M. S; Junache 28ver, V.Ixtt-achea ankar tumi Gõyant choltolea mina-cho udyog konnachea faideacho zata te vixim bariksannen khobor dilea ti khorench gorjechi. Gõyant 60 vorsam fattim minacho udyog suru kelolo tednam Gõychea lokak bhov faideacho zalo. Zaitea lokak thoim nokreo mell’leo; kitleach lokan aplem udarposonn tea udyogantlean kelem. Punn jitlim vorsam bolan-ddun gelim ani sonvsarant novim-novim tontrik iontram toyar zalim tednam thavn minachea komponeamni kamda-rank nikllaun tim iontram haddlim, komponechim kamam soddsoddit zavnk laglim. Disandis khupuch vegllem disunk laglem. Atam ho dhondo soglloch poriavoronnacher vaitt haddta, mon’xache bholaikecher-ui mar gha-lta. Poriavoronn mon’xak chodd gorjechem, tem ibadd zalear mon’xa-chean anik jiyeunk zaunchem na. Tumi osleo khobro divn odhikarean-che dolle ugoddche. Hem kortana tumcher-ui ghod-die mar poddtolo, punn porva korchi nhoi.&lt;br /&gt;Nicholas Fernandes, &lt;br /&gt;Dil’li.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;‘Sam Juanv-ak okman’ lekh avoddlo&lt;br /&gt;M.S; Tomazinho Cardozo hannem ‘Polloilam Tem Boroilam’ hea mathallea khal veg-vegllea vixoyan-cher lekh boroita tem amkam khup avoddta. Fattle pavtt tannem ‘Sam Joao-ak Okman’ hacher boroila. Koxe porim bhurge ani mouz kortole lok bayamni uddkeo marun piyevpachem udok mhellem kortat, Sao Joao-achem fest lagim pavtana disallim potram kitlech ‘advertisement’ uzvaddaitat tem polleyat mhunn Tomazinho baban aplea lekhant suchoilam. Khorench, hea festachea nanvan dhondekar duddu kortat. “Mrs. Sao Joao ani Mr.Sao Joao” osle toktte ghalun jahirateo potran-cher distat. Oslem pollevn ami Kristanvam ogim ravtanv, konnuch hacher nixedh marina. Oslea vostuncher ami rokddoch nixedh marunk zai. Hem sogllem cholta Gõyant, bhaileam bhonvddekarank oddun haddchea hetun. Mr. ani Mrs. Sao Joao oxem mhonnpacher Krist-anv borovpeamni nixedh marcho.&lt;br /&gt;Tome Carvalho,&lt;br /&gt;Navele&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iskolamni lingi xikxonn gorjechem&lt;br /&gt;M. S; Halinchea vorsamni amchi tornni pillgi khuinche-i dixen veta tem pollelear akant ieta. Atam sonvsar sudorla mhonn-tat. Hea sudarlolea sonv-sarant mon’xachem mon odik korun tornna-tea chedde cheddvanchem jivitacher vaitt probhav vo ‘influence’ poddpacheo vostu hatant poddot asat. Kompiutor ani ‘internet’ itlem faideachem ani sevechem asa, tache vorvim kitlinch kamam suddsuddayen korum ietat. Punn dusre vatten internet-ar pozoddponna-chim chitram ani fottu disti poddtat, tanche vorvim bhurge ani bhurgim vaitt rostear pavunk xoktat. Dekhun iskolamni adinch tankam linga vixim borem xikxonn dilolem zalear borem zatolem aslem-xem amkam dista. Kitem vaitt ani kitem borem hachi tornnateank vollokh divop chodd gorjechem.&lt;br /&gt;Frederick Mendonsa,&lt;br /&gt;Kudd’ttore.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Moddganv akantacheo ghoddnneo&lt;br /&gt;M.S; Hea disamni Moddganv xarant chodd bhirankull ghoddnneo zavnk lagleat. Montir torsadi ani her hatiaram mell’leant mhonnlear chodd bhirantichi gozal. Haka lagun lokacher boroch akant aila. Amche pulisen mat chotrayen dolle dovorpachi goroz asa. Gõyant akantvadi ani ugrvadi bhitor sorlole asat. Te khoinchea-i vellar koslo abghat kortit tem sangunk zaina. Disandis Gõy amchem choranchea ani markoranchea hatamni poddot veta. Devanuch tem samballunk zai. Gundda Gõyant ievnk poile amche rajkoronni zababdar asat. Kiteak, sangtat te pormannem rajkornni mon’xamni apnnak rakhunk vo aplea add asa taka domaunk vo nattak korunk bhailea gunddank Gõyant haddleat mhunn sang-lolem aikolam. Hachi khatri konn sodta zalear rajkoronneanch kodde melltoli.&lt;br /&gt;Vincent Carvalho,&lt;br /&gt;Aldona &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dhormanchi vollokh diunchi&lt;br /&gt;M.S; Abrilache 26ver V. Ixtt-acher Pio Esteves baban “Amche Dhorm’ ani Xikovnn” mathallea khal boroilolem borovp hanvem vachlem . Musolman dhormachi vollokh diun, bhes-borem kam’ kelem. Ami Kristanv Hindu ani Musolman ekvottan jiyetanv, Gõyant xanti asa, dhormam modem kosloch vegllochar na. Mhonntoch, dor eka dhormache porbanchi, tanche poromporechi oxe toren borovn mahiti diunchi. Musolman dhormache Ramdana vellar koxe upas kortat, ostoreo mosjidant kiteak vochonant hache vixim tumi mahiti dilear borem zatelem aslem. &lt;br /&gt;Manuel Fernandes, Kutt’tthalle.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sigrettincher chodd kor ghalcho&lt;br /&gt;M.S; Dor vorsa sonvsa-rant ‘Anti-Tobacco Day’ monoitat, ani loka modem sigretti voddpacher vo fuskavpacher add zagru-tai nirmann kortat. Punn tancher bondi ghalpacher konnakuch xokti zaina. Sigrettint eka jin’sacho vikhar asa, to mon’xa-chem jivit sarkem mornnak pavoita. Hea vikhari podarthak lagun kitlo lok morta tem sangunk zaina. Jevnna-khannacheo vostu disandis mharog zait vetat; sigrettincher sorkaran chodd kor lagu kelear ghoddie il’lem boreponn iet kai?&lt;br /&gt;John Serrao,&lt;br /&gt;Navele.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konn laitat, konn katortat?&lt;br /&gt;M.S; Gõyant fattlea vorsamni vanamautsov monoitale ani zhaddan-cheo rompeo, follanchim garfam laitale, punn atam kaim zageancher zhaddam katrun uddovpa-cho utsov cholta mhonnlear fott zaunchi na. Zaiteam zageancher lokan lailolim zhaddam boltech monis yeun katrun uddoitat. Hem polleun dukh dista. Zhaddam katrun amkam kainch vaitt zainaxem dista, punn jem vaitt amkam zata tachi amkam khoboruch asona. Zhaddam ani nisorg mhonnlear mon’xa-che pulmanv. Zoxe pulmanv mon’xak jiyeunk adar ditat, favo titlem prann-vayu ditat toxim amchim zhaddam chodd molachem kam’ korit asat. Dekhun zata titlim zhaddam lavnchim.&lt;br /&gt;Nila Naik,&lt;br /&gt;Mandur&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adli GMC atam Sôd Kendr korchem&lt;br /&gt;M.S; Ponnje xarantli Gõy Voizki Kolejichi adli imarot aiz rikami zaloli asa. Hi Asientli poili voizki kolej, tantum kitle nanv voste voiz zaun bhair sorleat; aiz hi imarot Gõychea daizacho ek vantto, ti imarot rikami sanddunk favona. Tantum Xon’sodan Kendr (Research Centre) ugoddlear chodd faidea-chem zatolem aslem, oxem mhaka dista. Toxech, Gõy Vidyapitta-che kitlech toreche vibhag asat, tosle-i thoim ghalum ietale. Hi iedi vhoddli imarot ibadd zaunk diunchi nhoi, punn ticho boro upyog korcho. Oslench anik-ui itihasik daiz asa tacho-i faido kaddcho mhunn magnni.&lt;br /&gt;Noel D’Souza,&lt;br /&gt;Saliganv&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Goyant-ui Maramari, loka modem duspott&lt;br /&gt;M.S; Halinch Moddganv xarant don pongddam modem kizilam zaun chodd maramari zaleo ani akh’khem Moddganv xarant kollkollo suttlo. Kitlinch lozam foddlim, kitleach vostuncho ani mhalacho ibadd kelo. Lhanxim kestanvam korun zhuzam suru kortat. Somazache dusman hem kam’ nettan choloitat, borea mona-chea mon’xamni aplem borem utor ghalun uchambollai chodd zaun-che poilinch xanti haddpache upai vaprunk goroz. Punn oxem korunk konnuch kallji ghena. Hakach lagun amcher upraslole dusman aplem boll vapurtat tancher pulisen chotrai dhorchi. Loka modem futt ghalun boro vavr fattim uddovpa-cheo tanchi ievzonn hi.&lt;br /&gt;Joao Crasto,&lt;br /&gt;Saliganv&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sigrettink lagun kankr vaddta&lt;br /&gt;M.S; Vixv Bholaike Songhottnneche khobre pormannem, sonvsarant dor vorsa sigrettink lagun 5 milhanv odik lok morta.&lt;br /&gt;Sigretti voddtoleank chodd kankrachi pidda zaunk pavta mhunn voizamni kel’lea obheasa vorvim gomun ailam. Veta thoimsor kolejimni ani iskolamni porian lhan-lhan bhurge sigretti voddlole disti poddtat. Tankam avoi-bapain sigrettinchea vaittachi vollokh divpachi chodd goroz asa. Punn atanchea avoi-bapaik aplea bhurgeank dekh-rit xikovpak ani borea-vaittachi xikovnn divnk velluch na. Tim apleach sonvsari kamamni budd-lolim asat. Oxem zaunk favo naslem. Sigretti voddun kuddik kitleo pidda zatat tem sangun bhur-geank zagrut korchim. &lt;br /&gt;Denzil Rocha,&lt;br /&gt;Moddganv. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Teknikal xikxonn vaddounchem&lt;br /&gt;M.S; Amchea iskolamni xikxonn mellta tem nokreank upkarta toslem zalear sangunk kotthin lagta. Karonn amche bhurge xikun pas zatoch nokreo mellunk borench avgodd zata. Gõyant karkhanne asat tantum upkartat tosle kamdar amchea tornnateam modem tankam mellonant mhunn te sangit asat. Dekhun atam amchea iskolamni zata titlea udyogank vo kar-khanneank upkarta tos-lem xikxonn diunk vavur-chem. Mhonnge, teknikal xikop gorjechem. Aiz-kal tornnateank klarikal nokreo mellunk zobor avgodd. Torui astana amchea iskolamni chodd-xe klarikal nokrean-chech kamdar toyar zatat. Hangasor favo tosle kamdar mellonant mhunn karkhanneache dhoni Gõyam bhailea lokak Gõyant kamak haddtat. &lt;br /&gt;Haka konn guneanvkari?&lt;br /&gt;V. Fernandes,&lt;br /&gt;Agxe.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mandovi pulacher ieradari&lt;br /&gt;M.S; Mandovi pul don-ui vattanche ieradarik ugto kela tem odhikareamni chodd borem kelam. Pula kodde Ieradariche Pulise-chi Interceptor jip asloli disti poddta. Mhonntoch, vahanam choloitoleank xiddkavnni zata. Punn ek pavtt thoimsorli ‘Interceptor’ jip vetoch vahanam magir att-patt, dhor mhoji fatt korun rosten dhanvtat, konn-konn overtake korun vetat. Haka lagun obsoeg ghoddum ieta. Dekhun, pulachea don-ui bazumni ieradarichim sinalam (signals) ghalchim, speed limit dakounchi, pulacher overtake korunk addvarchem, toxench soglleam disalleam ani satolleam potrancher ieradariche kaide ani sinalanchi mahiti divpi jahirateo porgott korcheo. Konn-ui he kaide moddta tachem cholovpachem lisens kaddun gheunchem. Na tor konn porva korchona.&lt;br /&gt;Jose Damiao Costa,&lt;br /&gt;Karona. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sant Annachê Igorjêchea vavrak survat &lt;br /&gt;M.S; Fattlea vorsachea pavsan Sant Annachê Igorjêchi poristhiti borich perigachi asli ani soglleank ticho usko aslo. Itli nazuk 17vea xek-ddeantli igorz moddon vochot mhunn bhirant distali. Ti Igorz Gõychea purvilea daizacho ek vantto. Kamat sorkaran ti sarki korunk upai ghetle mhonn vhodd xabaski favo. Arkivak ani Arkiliojik toxench heru-i sonv-sthank zannim he purvile kolechi vorixtt imarot samballunk fuddem sorle mhonn amche vhodd upkar ani dhin’vas. Ho vavr veginch somptolo ani bore toren zatolo mhonn amkam khatri asa.&lt;br /&gt;Thomas Fernandes,&lt;br /&gt;Kuddka &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hospiciont meloleancheo kuddi bhair dovortat?&lt;br /&gt;M.S; Jivea mon’xak man asa titloch melolea mon’xache kuddik-ui ami man divpachi goroz asa. Hem sangtam kiteak Hospicioche ‘morgue’ bhoron tantum zago nam. Dekhun meloleo kuddi bolkanvant dovorloleo pollevnk borem disonk nam. Dekhun Hospitala-chea odhikareamnim upai ghevche. Zaite pavtti koslo-i marekar prosong uprasta ani oxem ghoddum yeta ti gozal veglli. Meloleancheo kuddi bhair dovrunk favonam. Chodd kall-ui dovrunk favonam. Morgint konnachi-i kudd chodd kall urlear te kuddi vixim nirnnoi ghevcho ani te kuddicher nim’nne sonvskar korche. &lt;br /&gt;Navis de Souza,&lt;br /&gt;Mhapxem&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Open schools gorjechim&lt;br /&gt;M.S; Dor vorsa hozara-mnim bhurgim barave-chea ani dhavechea porikxank bostat ani xemboreamnim bhurgim porikxa napas zatat ani magir niraxiponn ghevn iskolak anik vocho-nant. Osleam bhurgeank khorench ‘open school’ ek boro upai. Tankam vho-ddilamnim xikop soddi-nam zavnk adar divcho. Xikop nastanam aichea somazant kiteakuch upkaronam. SSC mhonn-lear kainch nhoi, ‘open school’-am bhurgeank pas zavnk khup adara-chim. Kerimchea-i ganvant oslem iskol asa tem Peddnnechea napas zaloleam bhurgeank khup faideachem. Heam isko-lamnim vochun bhurgean-chean nhoich SSC, punn 12vi legun korum yeta.&lt;br /&gt;Patrick Fernandes,&lt;br /&gt;Peddnne&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Udkachim tollim samballchim&lt;br /&gt;M.S; Gõyant zaiteam ganvamnim adlim udka-chim tollim asat. Adlea kallar Gõyant bhorpur pavs poddtalo ani tim tollim vorosbhor udkan bhorlolim astalim. Punn atam team tolleamnim udok nam zavn tim sukleant. Sukunk ek mottem karonn asa, tem mhonnlear team tollean-chi konnuch vaspus korinam. Tim matien purovleant ani taka kholai nam zavn tantum pavsa-chem udok dhoronam. Hanvem adim kitlech pavtti hacher lokx ghalchem mhonn borovn suchoilam, punn konnen-ch kan halounk nam. Hea tolleanchea udkan xim-pun amchea adlea lokan kitlem varvem, bhaji-palo, vaingonn lavn utpadon kelam. Aiz amkam sog-llem posreamvelem ani Belganvchem verdur ani her jinos yetat. Hem sogllem duddu asa mho-nntoch aitench mell’lem. Punn tem sogllem kal-porchem hachi konn porva korinam. Tollim uspun kholavchim. Hem kam’ Panchayatin korchem.&lt;br /&gt;William Rodrigues,&lt;br /&gt;Ponnji&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PTA-cho koslo faido?&lt;br /&gt;M.S; Iskolamnim Parents-Teachers Associations ghoddlolim asat. Heo songhottnna bhur-geanchea boreponnam khatir ghoddleat, avoy-bapain apleam bhur-geanchea xikpachi vavra-chi khobor ghevchea hetun. Punn kitlim avoy-bapui aplea bhurgean-chea xikpa vixim chotur asat zait? Aple bhurge vhoddle zaleat, tanchi kiteak ami khobor ghevchi, oslem mon bhitor sorlam. Hem sarkem nhoi, avoy-bapain apleam bhurgeanchi iskolamnim, kolejimnim vochun prinsipala vo xikovpeam kodde khobor ghevnkuch zai. Bhurgim vaddtat tednam tankam vhoddi-lanchi chodd goroz asa; hem monant dhorunk zai. Bhurgim porikxek napas zatoch dukhi zavn koslo faido? Hanv kednam kednam-i iskolant vochun khobor ghetam, toxem kelear sarkem gomta.&lt;br /&gt;Flavia Mendes,&lt;br /&gt;Aldona&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sigaram add dis&lt;br /&gt;M.S; Dor vorsa Ekvottit Raxttranchi Songhottnna Mayache 31ver tobacco vo sigaram add dis sonvsarbhor monoita. Bharotant 14 tok’ke xikpi sigaram fuskaitat mhonn odmas asa. Sonvsarant mortat tea loka modem 10 zann sigarank lagun mortat mhonn sangtat. Iskolak vetole lhan bhurge porian sigaram voddunk lagtat, tankam avoy-bapaichem ani xikov-peanchem margdorxon-achi goroz asa. Ekuch dis kariavolli keleo ani ulovpam kelim mhonn faideak poddpachem nam. Dekhun bhurgeank voros-uibhor tankam sigaram voir bariksannen somzonni divnk zai ani sigaram voddun kitlem vaitt zata tachi vollokh dilear borem zatolem.&lt;br /&gt;Guilherme Carvalho,&lt;br /&gt;Mumboi &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kazareanche proxn vaddtat&lt;br /&gt;M.S; Atanchea sudarlolea kallar kazari ghov-bailanchim kizilam vaddot asat, dogam-i modem somjikayen proxn suttave korunk upai ghenant. Somjikai ani sosnnikai nam zavn ghorabeamnim duspott zata. Ghoravi zhuzam 50-60 vorsanchi legun kuxin ravnk sodtat. Gõyant kuttumb seva kendr cholta, Pri. Socorro Mendes oslo vavr boro korta. Tacho adar ghevn somjikayen survatekuch proxn suttave korunk vavurchem. Oddchonnek sampoddloleamnim vo tankam adar ditoleamnim bori vatt dakounchi. Ganvamnim somudai asat.Hea somudayamnim aplea vaddeantlea ghorabeank adar dilear vaitt zavpachem bond zatolem aslem.&lt;br /&gt;Martha de souza,&lt;br /&gt;Saliganv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Koslem sudarop korchem?&lt;br /&gt;M.S; Gõyant ghoram imaroteo bandpacher ganv-ganvcho lok chodd tapla ani sorkaracher kolpola dekhun amcho mukhel montri Digambar Kamat sudarop korunk eke toren naka zalear dusre toren koxem korchem tem sanginant mhonnta. Punn lok anik kitem sangtolo? Gõyant amche dongor ani zhaddam katrun ximitta-cheo imaroti bandun kelolem sudarop naka. Amkam zai amchea tornnateank nokreo mell-pachem sudarop, porya-voronnacher add vocho-nant tosle karkhanne zai. Gõychi lok-vosti vaddta mhunn sangtat. Punn hi lokvosti bhailea lokachi hangasor yevn ravlolean-chi. Ganvam-ganvamnim ‘developers’ yevn amchea lokak fottoitat ani apunn girest zavn vetat. Oslem sudarop amkam naka.&lt;br /&gt;John Serrao,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gram Sobhank xabaski!&lt;br /&gt;M.S; Gõychea kaim ganvcheam Gram Sobhank hanv xabaski ditam; teo atam zagrut zaleat toxeo her-ui ganvcheam gram sobha-mnim zagrut zavchem mhunn ulo martam. Hoch vell, atanch ami koddok ravlear borem zatolem, nam tor bhaile yevn hangasor dada zatole. Amcheam bhurgeank te lekhchenant. Khorench, Gõykar-ui eka vellar bhailea ganvamnim gel’le punn tannim aplem kam’ korun sust ravle. Tannim kednach Gõyant cholta tosli dadagiri konna lagim thoim korunk nam. Dekunuch Gõykaramnim borem nanv zoddlam. Chotray dhorat, Gõyant ‘mega-projects’ yevnk dium nakat, nam zalear fostoleat.&lt;br /&gt;F. Fernandes,&lt;br /&gt;Divar &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Karvar Gõyak zoddpachi yevzonn&lt;br /&gt;M.S; Halinch potramnim khobor dilolea porma-nnem amcho Montri bab Churchill Alemaõ Karvaracho zil’lo amchea Gõyant vilin korunk yevzonn manddta ti kitlea faideachi zatoli tem amkam konn sangtolo? Karvarchea ani Gõychea lokachi sonskrutay ekuch mhunn to sangta. Punn pollevnk gelear Karvar-karam ani Gõykaram modem kitlo ekmell asa to ogllo unno disun yeta. Gõychench karbar sarkem cholonam ani fuddarak Karvar vilin kortoch kitem zatolem? Goroz tench korunk amdaramnim vavurchem.&lt;br /&gt;Patrick Fernandes,&lt;br /&gt;Querim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akantvad nivarunk zagrutay zay &lt;br /&gt;M.S; Bharotant veta thoimsor akantvadacheô ghoddnneô zatat. Halinch Jaipur bomb-sfott korun kitlech zann mele ani kitlech zann zokhmi zale mhunn ami potrancher tor vachlam. Atanchea kallar akantvadi chodd vaddleat, lokacho jiv kaddop tancho sontos zala. Gõyant-ui akantvadacheô ghoddnneô zait mhunn Gutpchar Khatean xidd-kavnni dilea. Dekhun pulisên he vixim il’li oglli fikir ghevnk zay. Modd-ganv relvê sthanar darvon-ttear lôk detective door asa tantlean vochonas-tanam dusrech vatten yeta-vetat. Oslea loka-cher pulisên chotray dovrop gorjêchi. Kosli-i vaitt ghoddnni zatoch magir upay ghetole mhunn ravtat gay? Gõyant yevn lipchoriam ravtat, pulisên chotrayên pollevchem.&lt;br /&gt;Luis Mascarenhas, &lt;br /&gt;Saliganv&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Renv kaddun dorya bhitor sorta&lt;br /&gt;M.S; Gõyant veta thoimsor gorje bhair imaroti bandpacho vavr cholta. Heam banda-vollink material zay to khoincho haddtole? Ho vichar ami korpacho. Ghoram bandunk ximi-ttuch puro mhonnlear zainam, taka renv-ui zay. Hi renv veta thoimsor dorya vellancher ti kaddun vhortat ani dorya vello kobar kortat, somdira-chem udok ganvant bhitor sorunk laglam; magir ganvant budd’tteô aileo mhunn bôbô martat. Soimban apleo ximo purvim kallar thavn tharailoleo asleo teo atam monis aplea moste-ponnan ani gorvan bhoron nisonnton korta dekhun atam soimb mon’xacher kolpolam ani kolpota. Tori amche dolle azun ugddo-nant. Bharotantleam zaiteam rajyamnim soimbacheo durgho-ttnnam uprastaleo punn Gõyant mat toslem kainch zavnk naslem. Punn kosli-i vaitt durghottnnam vo gho-ddnni zait zalear ti amcheach guneanvan zatoli mhunn ami monant dhorunk goroz. Peddnnem talukênt nodintli renv kaddpacho vavr mottea nettan cholta. Hacho porinnam’ atam disonam zalear kednam tori disti poddtoloch. Dekhun ho vavr bond korchoch poddtolo. Vaitt ghoddnneo zatat tednam nennar ani gorib lok luskonn bhogta, girest ani astig lok sust asta.&lt;br /&gt;Sabina Furtado,&lt;br /&gt;Chinchonneam&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imarotinchea sondasanchem udok bayamnim &lt;br /&gt;M.S; Gõyant ganvam- ganvamnim vhoddleo-vhoddleo imaroti bandtat tache sondas astat; heam itleam sonda-sanchem mhellem udok khoim vetolem? Dubava viret udok zomnint jirtolench. Dispott’tem udok zomnint jirta tem magir lokachea baya-mnim pazortolem ani lokacheo bayom kusto-leo. Bambolle foujechea sondasanchem udok jirun Merxeche zhorint pavun zhorichem udok ibadd zalam mhonntat toxem bayanchem-i udok kus-tolem. Hacher konnem tori chintlam zait? Jeo imaroti bandtat ani bhailea lokak haddun Gõyant bhortat tacho kitlo vaitt porinnam’ Gõychea lokacher kitlo zatolo tem zanno tumi? Oslim sabar torechim vaittam Gõykarancher uprastolim ani magir kosloch upay aschonam. Chintat.&lt;br /&gt;Joseph Fernandes,&lt;br /&gt;Raia &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Santanchi Igorz moddot vetoli&lt;br /&gt;M.S; Tisvaddêntlea Santana ganvchi vorixtt ani nazuk igorz moddon poddtoli ani purvili kola padd zatoli mhunn ugddas korcho poddta. Fattlea vorsa pavsan tiche fator konsllun poddlole tednam odhikari yevn pollelem ani durust korpacho potrancher il’lo boball kelo; punn uprant soglle jhemele ani nhidle. Atam hea vorsacho pavs suru zavpachê vattêr asatanam tannim te igorjechea kamak hat ghala. Itli nazuk kolên bandloli igorz moddon poddlear kitlem luskonn zatolem tem fokot itihas zanno tankanch somzota. Kiteak amchi itli besar-may zata tench chintunk avgodd. Konsllunk laglear ti sarki korpak kottin zatolem.Dekhun, tannim hatant ghetlolo vavr atam favo te torenuch korcho mhunn amchim magnnim. &lt;br /&gt;Thomas Fernandes Santana &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kochreak zago nam? &lt;br /&gt;M.S; Gõyant itlo lôk vaddla ani vaddot asa, titlo hea lokacho kochro-i vaddot veta. Punn aplo kochro kaddun rostean-cher ani vhallamnim uddovnk favonam. Kitloch lok aplo kochro haddun motoramnim vetanam rosteanchea degancher uddoytat. Hem ek mottem odruxtti kortub. Gõyant hea fuddem kochreacho proxn anik suttavo zaitso nam koso dista. Ami dor eklean ap-aplea kochreacho proxn suttavo korpachi goroz asa. &lt;br /&gt;Joaquim Correia,&lt;br /&gt;Pomburpa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõyant pulisecho unnav kiteak?&lt;br /&gt;M.S; Gõyant pulisancho unnav asa mhunn aikun amkam vegllench dislem. Oxem zalear nagrikanchi surokxa koxi zatoli? Disan-dis Gõyant kosle-kosle sobhavache monis bhitor sortat tem konnacheanuch sangunk zainam. Fattleam disa-mnim Ponnje, Moddganv xaramnim kitleoch chorio zaleo, anik zait kitleo tem konn zanno? Ratcho paro korunk pulis odhikareanchi goroz asa. Pulisamnim promannik-ponnan aplem kam’ korunk goroz. &lt;br /&gt;Peter Fernandes, &lt;br /&gt;Kolva&lt;br /&gt;Porbim ani Xabaski V.Ixtt-ak&lt;br /&gt;M. S; Fattlea V.Ixtt-ar fuddlea panar tumi, amchea mannkulea V. Ixtt potracho Omrut Utsov somarombhtat mhonn fuddlea panacher amontronn dhaddlam tem ami vachlem ani vhodd khoxalkay bhogli. Hanv bhurgeponnar thaun Vavraddeancho Ixtt vachit ailam. Khorench ek potr odik korun amchim Katolk toxench Konknni potram cholovnk borench kottin zata, tankam advertisement mellonant, te tor mell’lole zalear adar zatolo aslo. Amche Gõykar porian Konknni potram soddun Inglez potrancher aple advertisement porgott’tat. Tiatrist porian Inglez potrancher ghaltat; oxem kelear Konknni potr koxem jivem urum yeta. &lt;br /&gt;Xabaski tumkam ani Pilarche Sonvsthek, ti apleam vangddeam vorvim V.Ixtt potr samballta. Amchim tumkam porbim.&lt;br /&gt;Caridade de Souza, &lt;br /&gt;Saliganv&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lokak fottoun duddu ghetat&lt;br /&gt;M. S; Thodde chor daram foddun bhitor sortat ani chorun vhortat ani kaim chor ratche nam tor disache atak korun chortat. Punn atam onek toreche chor amche modem ubzoleat, te bore nhesun yetat ani apunn gorjek sampoddla vo anik kitem tori bhulovpacheo gozali sangun kitlech zannank nagoileat. Amchea lokan chotur ravnk zai. Heam disamnim ani osleo gozali ganvam-ganvamnim ghoddloleo aikoleat. Konnakuch lagim dhorcho nhoi. Zaiteam zannanche hozaramnim duddu vheleat. Onollkhi monis khoro, punn to boltech toren ollokh dakhoita. Apun omkea-cho soiro, apunn tujea omkea-omkea mon’xak ollkhotam mhonn sangun fottoitat. Osleam mon’xank pulise kodde divche, ani pulisamnim lokachi surokxa korunk zai.&lt;br /&gt;Santan Rodrigues,&lt;br /&gt;Siole&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keri-Tirakol Pul Bandcho&lt;br /&gt;M.S; Tirakol ganvantlea lokan Keri-Tirakol pul bandcho mhonn maglam. Ho ekuch vaddo Keriche Panchayaticho nodi poltoddi urta. He vatten bhovxik yeradari nam zavn lokak borech tras zatat. Hea lokak ekuch feribott asa. Tirakolchea lokak bazarak vochunk Peddnneam poros Maha-raxttrant odik lagim poddta. Sorkari kamam khatir ani bhurgeanchea xikxonna khatir Pedd-neam nam tor Mhapxeam yevchem poddta.&lt;br /&gt;Dekhun Keri-Tirakol pul bandunk chodd gorjechem ani amche odhikari hem kam’ veginch kortole ani Tirakolchea lokak ek dennem koxem ho pul zatolo mhonn axa ballgitam.&lt;br /&gt;Agnel de Souza,&lt;br /&gt;Keri&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;V.Ixtt-ak Omrut Utsovachim porbim&lt;br /&gt;M. S; V.Ixtt-achea fattlea ankar tumchem amon-tronn vachun ami chodd ani chodd khoxi zaleanv. Ek potr, odik korun Konknni potr 75 vorsam porian jivem urop mhollear ek vhoddlem ojapuch. Hanvuch zanno te pormannem Vavra-ddeancho Ixtt satollea vangdda ani tache uprant choltalim tim sogllim Konknni potram morot gelim; punn ho Vavra-ddeancho Ixtt aiz legit jivo urla. Nhoi anik kiteak bogor taka Povitr Sobhecheam Vhoddilan-cho axirvad asa ani atam itlim vorsam Pilar Sonvsthechea-i vhoddi-lamnim taka soglo tenko dila mhonn gomta. Devak argam ani tumkam sompadpeak ani adari vavurpeank toxench hanv mhojim porbim pattho-itam. Adlea kallar Gõychea Mha-Gonvlli Bapache-i sondex yetale mhonn mhaka ugddas asa; te Purtugez bhaxen astale punn tachem bhaxantor-ui ditale, konn Purtugez nokllo tankam vachunk sompem zata-lem. Atam oslem kaim yena zait ghoddie Diosezan Masik Renova-cao uzvadda yeta. Torui astanam Konknni potrak amchea Mha- Gonvlli Bapan kednam kednam-i aple sondex, Renovacao-cher porgott’tat te porian hea V.Ixtt-acher porgott korunk tannim dhaddlole zalear khup vachpean-chea faideak poddtolem aslem. Anik ek pavtt tumkam porbim ditam ani V. Ixtt sodanch jivo urcho mhunn mhojem nomr magnnem.&lt;br /&gt;Joaquim Sequeira,&lt;br /&gt;Mhapxem&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;V.Ixtt-ak Porbim ani dennim&lt;br /&gt;M. S; V.Ixtt-a vorvim amkam Omrut Utsovachem amontronn pavlem. Amchem opurbayechem V. Ixtt potr 1944 vorsa thaun Pilar suru zalam mhonn hanv somzotalim. Tednam hanv lhan aslim, punn mhoji maim Vavraddeancho Ixtt hem char pananchem potr ghetali, ami tem sodanch vachtaleanv. Tacher zaite motte padri zaum dotor artig boroitale. Ami tor Purtugez noklo asleanv mhonntoch tem vach-pachem soddun Konknni asat teo khobro ruchin vachtaleanv. Hem ekuch Katolk potr amkam mantalem. Dusrim potram aslim punn ami titlim tim ghenasleanv. &lt;br /&gt;Hea vorsa taka 75 vorsam bhortat mhonn aikun khoxalkai bhogli, kiteak fuddlea vorsa mhaka-i Devan dovorli zalear 75 vorsam bhortolim. Hem monant dhorun V.Ixtt-acho ani mhozo Omrut Utsov folladik zavnk 15 nove suskridor dhaddunk hanvem tharailam; nam tor mhoje thaim ghoddta te porim V.Ixtt-achea fundak mhajea hatantlean ful na paklli bhettoitolim. Tumkam borem magtam ani porbim ditam.&lt;br /&gt;Candida Mendonsa,&lt;br /&gt;Mumboi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuvem amkam adar bhasailoi mhonn tuka ami chodd ani chodd Dev Borem Korum mhonn-tanv. Khorench amkam tujeam osleam sohokareanchi chodd goroz. Tum Borem vachop vistarpi mhonnum yeta.- Sompadpi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Festam amchim tim, khup pokim!&lt;br /&gt;M.S; Felix P. da Cruz-ak mhoji xabaski. Ami Gõykar Festamkar - ho bes-boro niyall tannem V.Ixtt-ar amkam dilo. Orthabhorit festam korunk boreo suchovnneo tan-nem keleo. Aldonchea, Quitula Irmitint ghoddloli khobor tannem amkam ugoddli. Armosanv ani fogotteo thoddeo korun ani poixe samballun kopelant somestam khatir gayonanchim pustokam ghetlim. Hem khorench XABAS TUMKAM mhonnpachem. Fozne, armosanv, muzgacho ghonnghonn ani foren battli ugoddlear umed ieta, punn ti bhaili umed. Nizachem fest mhonnxi amchem bhavponn vadd-chem, kuskeponn-dhongiponn nittovchem, Jezu nanvan ani Tache xokten kalliz amchem ekamekak ugoddchem. Tednach fest amchem orthaborit zatelem, Borea Bapak tem mantolem. Jivitachea pustokar oslem fest somarombhlem mhunn bhangarachea okxoramni tem borovn urtolem.&lt;br /&gt;Socoro Fernandes,&lt;br /&gt;Vhodlem Gõy&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mandovi Pulachi bhirant, kitem kortat?&lt;br /&gt;M.S; Gõychea disa-lleamni Mandovi Pula-chea khambeak 7 metram futt gelea mhunn sanglam tem aikun jivak bhirant aili, ani dor disa don pavtti amkam tea pulavlean provas korcho poddta, to moddot zalear kitem zatolem kai, oso husko rokddoch amchea monant ailo. Sorkaran atam te vixim bhov fikirin nirnnoi gheuncho poddtolo. Mandovi nodintlean minache barjeo vetat mhunn sogottuch zannot astana tachi poilich bondabost korunk zai asli. Hea pulachi poristhiti vaitt doxer pavche adim durusti korunk zata title vegim upai ghevche.&lt;br /&gt;Nevil D’Souza,&lt;br /&gt;Aldona&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõy samballat&lt;br /&gt;M.S; Tumcho Ogr-lekh, ‘Gõyant Somajik Zome Tankam Amcho Tenko,’ V.Ixtt, Julai 12, mhaka avoddlo. Amchem xantichem Gõy atam uchambollayechem zata. Ami vinchun kaddlolo sorkar amkam fottoita. &lt;br /&gt;Dusrim kortat ami-i korum-ia, hem mon amchem zalam. Gõy samballche boldek Gõychem ami nisonnton kortanv. Duddvanche axek amchea purvileamni amkam kitem samballun dovorlam tem vikun kabar kortanv, ani amchea Gõyant ami niraxi zatanv. Amchim xetam-bhattam ani dongor atam il’le-il’le nopoit zatat. Gõy atam bhaileanchem zata, punn nhoi Gõykaranchem. Amchem mon ami ek korun ekvott ghott dovrunk zai ani jitlem vait, onit, bhroxttachar Gõyant bhitor sorta tacher ami zoit vhorunk zai. Oxem ami kelear amkanch nhoi, punn amche fuddle pinddkek amchem Gõy samballunk pavteleanv.&lt;br /&gt;Ayres Sequeira, &lt;br /&gt;Salvador do Mundo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bizlecheo soryeo lambtat&lt;br /&gt;M.S; Gõyant kaim ganvamni bizlechea khambeancher soryeo dhil zal’leo dixtti poddtat, ani kaim zageancher transformar-anchim boksam asat thoimsor-ui soryeo lambloleo melltat. Hachi chotrai amchea disalleamni fottu ghalun dakoilea. Koslo-i obghat ghoddum ieta. Ghoddlo zalearuch Bizle Khatem upai ghetolem oxem dista vo mhonnchem poddta. Bezababdarechea mon’xank lagun osleo vostu amche modem zatat. Teo vattaunk lagu zatolea odhikareanchem kam’. Bizleche kamdar vavurtat tankanch hi zababdari dilear borem zait. Torui Panchayatin tacher fikir ghevnk zai ani vostu tharear ghalunk vavurchem. Ho amchea borea nagrikancho husko.&lt;br /&gt;Antonio Fernandes, &lt;br /&gt;Majorda&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;V.Ixtt-achea borovpeank xabaski&lt;br /&gt;M.S; Tumchea V.Ixtt satolleacher adim boroi-tale te Pri. Antonio Pereira, Pri. Moren de Souza, Pri. Nicolau Pereira, Pri. Antonio Francisco Souza hanche sarke bore ani fanki borovpi sompun gele, punn tanchea borovpan-cho azun amkam ugddas ieta. Zannvayechim borovpam te boroitale. Atanche borovpi Bona-venture D’Pietro, Toma-zinho Cardozo, Pri. Nevel Gracias, Felix P. da Cruz Ubaldo hanchim borov-pam bhouch ruchichim ani xikovnn divpa sarkim, tannim sodanch aplim borovpam V.Ixtt sato-lleacher borounche mhunn amchi vinonti. Pri. Almir de Souza boroitalo tem atam kiteak tannem bond kelam? Tachim-i borov-pam vachun Kristi xikovnn amkam melltali. Amchea ghorant zaitim potram-masikam ietat tim konn ruchin vachina, punn V.lxtt iena fuddem vachunk bostat. Tumchea borov-peank xabaski ditam.&lt;br /&gt;Conception Lobo,&lt;br /&gt;Saliganv&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malaria lagta chotrai dhorat&lt;br /&gt;M.S; Gõyant malariachi pidda lokak lagot asa. Bholaike Seve Khatechea voizamni hacher vegim voizki upai ghevche mhonn amchi magnni asa. Adim ghoramni vokhdache fovare - spray martale, toxe atam marlole zoborxem gomo-na. Ganvamni mhellsann chodd zalea ani zollari vaddot asa. Heo zollari malaria zor ximpddaitat. Haka lagun amchea lokacher bhirant upraslea. Hea vorsamni Gõyant xembhoreamni lokak malaria zor lagot asa ani kitleach zannank falciparum zor lagla mhonn sangtat. Lokan-ui aplea ghora bhonvtim nitollkai samballunk zai. Udkachea vhallamni ani mellot tea zageancher kochro uddoitoleank xiddkavnni dilear bori. Osli zagrutai lokanuch aple modem haddpachi goroz asa.&lt;br /&gt;Pedro Fernandes,&lt;br /&gt;Kormolle&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rosteavele toktte kaddunkuch zai &lt;br /&gt;M.S; Unchle Nitiso-bhechea margdorxona pormannem rosteamvele toktte kaddun uddoile tem borem zalem. Zaite pavtti hea toktteancher bemoria-dichim chitram ani nhesnnam ghalun jahirati ghaltat. Dadlea-ostorean-che bhitorlea kopddean-cheo jahirati sobhemazar ghalpachi choddxi goroz na. Bhitorle kopdde koxe ghalunk zai tem sogottuch zanno. Bemo-riadichea toktteank virodh korunkuch zai.&lt;br /&gt;Joaquina Fernandes,&lt;br /&gt;Kellxe&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõyant onek vimantoll kiteak?&lt;br /&gt;M.S; Gõyant lokak sarki bizli, udok na, tantuntlea tantum kochreacho proxn azun suttavo zaina, oxe torechim kitlinch gorje-chim kamam zainastana urleant. Gõyant anek vimantoll kiteak zai? Novem vimantoll bandunk 3000 krutt rupiancho khorch asa. Mopa ganvantli zomin dusre ievzonne khatir vaporchi. Dabollechem vimantoll Gõykarank puro, Mopa-chem vimantoll Gõykaram poros Maha-raxttrak odik faideachem zatolem. &lt;br /&gt;Caridade Pereira &lt;br /&gt;Ponnje.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-7979817951634958447?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/7979817951634958447/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=7979817951634958447' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/7979817951634958447'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/7979817951634958447'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/08/vachpi-boroitat-v-ixtt-potrar.html' title='Vachpi Boroitat  (V-Ixtt potrar)'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-4557479587412054372</id><published>2008-02-21T02:25:00.000-08:00</published><updated>2008-02-21T02:26:13.197-08:00</updated><title type='text'>Seminar in Konkani at Zuarinagar</title><content type='html'>Seminar in Konkani at Zuarinagar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;VASCO, FEB 18 - The department of Konkani at MES College of Arts and&lt;br /&gt;Commerce, Zuarinagar, in association with Goa Konkani Academy will organize&lt;br /&gt;a state-level seminar in Konkani on 'Konkani Sahitya, Sanskrutai Ani Samaj'&lt;br /&gt;on February 21 in the college premises from 9 am to 5 pm.Noted Konkani&lt;br /&gt;writers, educationists, teachers and stage artistes will present papers on&lt;br /&gt;the seminar subjects - short story, novel, drama, tiatr, mando and folklore.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;http://www.oheraldo.in/pagedetails.asp?nid=8815&amp;cid=26&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;.....................................................&lt;br /&gt;Dears,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It is nice to note the revival of interest in Konkani. Fr.Agnelo's&lt;br /&gt;College, Pilar organised a similar meet too. The script is of little&lt;br /&gt;concern to me as long as the youth are getting familiar with the&lt;br /&gt;language in a way they understand. One can switch scripts at any time.&lt;br /&gt;Exposure to a language and culture must come at a younger age.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Unfortunately, the mix of untrained, non-Konkani reading teachers&lt;br /&gt;teaching Konkani in Devanagri to an increasingly Lamani and Bijapuri&lt;br /&gt;student population in the Diocesan schools, is not the best way of&lt;br /&gt;going about the job. Most Govt. primary schools do not teach&lt;br /&gt;the"Official Language". After 15 years of Konkani in schools, the&lt;br /&gt;circulation of the only Devanagri Konkani newspaper in Goa is not&lt;br /&gt;increasing as it should have.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Literacy is not equal to readership. Even applictions or petitions are&lt;br /&gt;not received by Govt. offices in Konkani written in Devanagri. The&lt;br /&gt;teaching of the Official language has been as effective as the&lt;br /&gt;teaching of French, Latin or Sanskrit in school. The post of "Director&lt;br /&gt;of Official Language" is considered as a punishment now.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;May be one day we will have our own Konkani Nirantari in Goa. At least&lt;br /&gt;the process can begin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mog asundi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Miguel&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-- &lt;br /&gt;-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.&lt;br /&gt;Miguel Braganza, S1 Gracinda Apts,&lt;br /&gt;Rajvaddo, Mhapsa 403507 Goa&lt;br /&gt;Ph 9822982676 miguelbraganza@yahoo.co.in&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-4557479587412054372?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/4557479587412054372/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=4557479587412054372' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/4557479587412054372'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/4557479587412054372'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/02/seminar-in-konkani-at-zuarinagar.html' title='Seminar in Konkani at Zuarinagar'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1427977803225567859</id><published>2008-02-11T04:36:00.000-08:00</published><updated>2008-02-11T04:52:27.990-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='konknni'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Antonio Pereira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Yusuf Sheikh'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Puroskar'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Konkani'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Thomas Stephens Konknni Kendr'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='APKP award'/><title type='text'>Yusuf Sheikh Bags Antonio Pereira Konknni Puroskar</title><content type='html'>AUDIOVISUAL MEDIA PERSONNEL BAGS ANTONIO PEREIRA KONKNNI PUROSKAR&lt;br /&gt;For the first time in the last 18 years of the prestigious Antonio Pereira Konknni Puroskar (APKP) a person from the audiovisual media, and from the Muslim community of Goa has been selected by Thomas Stephens Konknni Kendr (TSKK). Mr. Yusuf Sheikh, the former Station Director of Doordarshan, Shillong bags APKP of 2008. He has been selected for this award for his contribution to Konknni through audiovisual media and for Konknni literature especially poetry. &lt;br /&gt;Born on 01 August 1948, Mr Yusuf Sheikh hails from the Muslim community of Goa. He has done his M.Sc. from University of Bombay in 1973. He started to serve Konknni in 1966 with the composition of poems and writing short stories. During his college days he aggressively participated in the Konknni language movement and started Konknni Sonvskrutik Mandal in 1968. Yusuf was one of those who lit the Konknni torch and led the movement initiated in mid seventies by Gurunath Kelekar with an inspiring slogan: “Konknni Uloy, Konknni Boroy, Konknnintlean Sorkar Choloy.” He started contributing Konknni articles to Devanagari and Roman script periodicals. Later, during his posting at All India Radio, Mangalore from 1984 to 1991 he learnt the Kannada script and contributed to Konknni periodicals in Kannada script..&lt;br /&gt;He has the experience of working in different capacities like Casual Announcer, Production Assistant, Transmission Executive, Programme Executive and in various linguistic zones in different parts of our country like Karnataka, Meghalaya, Assam and Goa. He has worked as an Assistant Station Director at All India Radio, and Doordarshan Kendra, Panaji.&lt;br /&gt;He has two books to his credit, besides he has done Konknni translation of 30th chapter of the Koran. Two of his books will be published in the near future namely, ‘Basics of Television Journalism’ and ‘Amcheo Porbo ani Mhotvache Dis’ (Feasts and festivals). Some of his literary works are included in anthologies published by National Sahitya Akademi. Some of his poems are also included in Konknni textbooks. Besides this he has contributed articles, short stories, poems, literary criticism, etc to various leading periodicals in Goa irrespective of their language and script. He also contributed Konknni articles to Kannada script periodicals. His poems, short stories, talks, etc are broadcast from All India Radio, Panaji, Mumbai, and Mangalore, and also telecast from Doordarshan Kendra, Panaji. &lt;br /&gt;He was associated with several institutions and bodies such as Sahitya Akademi, New Delhi; Akhil Bharatiya Konkani Parishad; and Goan Poet Circle in different important designations.&lt;br /&gt;He has received Akashwani Award for his documentary in Konknni ‘Poder’. He is recipient of Goa Kala Akademi’s Sahitya Puroskar, Konkani Bhasha Mandal award for his book ‘Gantthi’ and he was awarded by Goa Writers’ Circle for his short story ‘Uzvatintlea Dhunvrantlean’.&lt;br /&gt;He has actively participated in various seminars and workshops in Goa, and outside Goa. He was the first Goan to be appointed by UPSC in 1980 as the Programme Executive for Konknni in All India Radio and of being the first Goan to occupy the rank of Station Director of Doordarshan.&lt;br /&gt;Apart from these contributions and achievements, a number of his songs have been set to music and regularly broadcast by All India Radio Panaji, Mangalore, and Mumbai. A few songs have been attractively illustrated and telecast. &lt;br /&gt;This multi-faceted Konknni man, and the pride of the Muslim community of Goa, will receive APKP award from the Archbishop of Goa, Filipe Neri Ferrão on March 28, 2008 at the closing function of TSKK Silver Jubilee Year to be held at Thomas Stephens Konknni Kendr, Porvorim. This function is open to the public.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pratap Naik SJ           pratap naik &lt;pnaiksj@yahoo.co.in&gt; &lt;br /&gt;THOMAS STEPHENS KONKNNI KENDR&lt;br /&gt;B. B. Borkar Road ,Alto Porvorim– 403 521, GOA, India&lt;br /&gt;( (0832) 2415857, 2415864&lt;br /&gt;e-mail:tskk@sancharnet.in&lt;br /&gt;February 06, 2008&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1427977803225567859?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1427977803225567859/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1427977803225567859' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1427977803225567859'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1427977803225567859'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/02/yusuf-sheikh-bags-antonio-pereira.html' title='Yusuf Sheikh Bags Antonio Pereira Konknni Puroskar'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-6392272558969686563</id><published>2008-01-27T21:30:00.001-08:00</published><updated>2008-01-27T21:30:43.817-08:00</updated><title type='text'>The Mhamai Kamat House....At Goa</title><content type='html'>The Mhamai Kamat House....At Goa  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;One of the oldest houses in Panjim is that of an important Hindu family in Goa, the Mhamai Kamats who had escaped from the Jesuits crusade in Chandor to convert people to Christianity as per the law enforced then by the Christian Missionaries. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Their house at Panjim is located just opposite the statue of Abbe Faria. Some members did get converted while the Hindu section of the family that remained established alliances with the Vijayanagar rulers and the Portuguese government sections thereby shifting to Panjim in the mid 18th century.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The reason for moving into this house was the close relationship of the Mhamai Kamats with the Raja of Sawantwadi who was a bitter enemy of the Portuguese government in Goa. Since the Kamat family had established diplomatic relations with the Vice regal circle of the Portuguese government, the Raja could have benefited from this. This prompted the shifting of the Mhamai Kamat family to Panjim just near the Idalcao palace which was the Viceroy’s official residence after he had left Old Goa and so have been there ever since.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Just along the waterfront is the famous jetty of the Mandovi river where ships would arrive and depart for Bombay. There was quite a lot of commotion during the arrival and departure of ships due to passengers trying to claim their positions on the ship. Opposite this jetty, one can still find the old public buildings.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Opposite the water creek at Betim, one can see the High Court building built in 1878 besides the famous Mandovi Hotel which offers a magnificent and picturesque view across the river. On the Betim hillside opposite the Panjim jetty is a white building or the Sikh Gurudwara which is the only one in Goa besides the one at Vasco, due to less Sikh population in Goa. The Chapel of Dom Lourenco built in the 18th century, is quite congested and crammed for space with an unusual combination roof of a plastered white dome and red tiled pyramid. Within the chapel are the remains of the altars and coat of arms of the Noronha family. A road to the left of the Mandovi hotel leads to the Azad Maidan.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-6392272558969686563?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/6392272558969686563/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=6392272558969686563' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6392272558969686563'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6392272558969686563'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/mhamai-kamat-houseat-goa.html' title='The Mhamai Kamat House....At Goa'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1652845316537114563</id><published>2008-01-27T21:29:00.000-08:00</published><updated>2008-01-27T21:30:02.814-08:00</updated><title type='text'>The Konkani Language...Language of Goa</title><content type='html'>The Konkani Language...Language of Goa  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Konkani language is the most widely spoken mother tongue of people in each and every part of Goa and is highly responsible for unification of the Goan population. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It is being made as the official language amidst a lot of disputes over its acceptance. Hindus use the Devnagri script while Roman Catholics add the Roman accent to the existing Devnagri script. Although it is widely spoken in Goa, it has a limited use in administration purposes, hence Marathi is made use of for such purposes. Its use as an official language is a major topic of discussion in debates, some favouring it while others going against it. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Konkani language was initially banned by the Portuguese who destroyed all literary works and books written in Konkani and insisted that Portuguese should be the medium of learning at educational level and used in administrative purposes. It was only in the mid 19th century that the restriction on the use of Portuguese language was lifted due to the extreme difficulty that the Goans faced in using Portuguese for communication as well as commercial purposes. Although Portuguese is not used recently, there are quite a handful of people who still tend to use some Portuguese accent in their conversation, although this is rapidly reducing and only a mere sprinkling of words here and there is observed. Constant debates have been fought over the language to make it official as opposed to Marathi, which is believed to be derived from the Konkani language. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The educational system in Goa follows the Marathi medium of instruction in 80% of the institutes, while only 0.25% follow the Konkani medium. But on a higher scale, English is the most preferred medium of instruction in schools and colleges where 96% of students are taught English. Steps are being taken to include Konkani in the 8th Schedule of the Indian Constitution. The use of English is by far the largest, justified by 3 of the local and national newspapers, which are printed in English.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1652845316537114563?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1652845316537114563/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1652845316537114563' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1652845316537114563'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1652845316537114563'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/konkani-languagelanguage-of-goa.html' title='The Konkani Language...Language of Goa'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1061931490376503029</id><published>2008-01-27T03:20:00.000-08:00</published><updated>2008-01-27T03:21:26.862-08:00</updated><title type='text'>Kala Academy closes door on Romi script writers</title><content type='html'>Kala Academy closes door on Romi script writers &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dear all &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;What a horrible stab in the back. Why this fear to give equal status for Roman Konkani? Is it because if that is given than Devanagri will die an untimely death? Or is there some agenda with the devanagris to kill Roman, which might never die? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;How many languages in India use Devanagri, There are many who don’t so why demand Devanagri only for Konkani? Is it to prove that we are Indians? So what about other states in India? What script is used by Malayalam, Tamil, Gujarati, and Assamese? Are all the eastern Indian states using Devanagri? What about Bengali? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Devanagri guys are behaving like Mafia, Tech kortat tem sarkem, urlolea tel lait gele, oxem num?  See a few people are using all skills like the mafia is using to deny any right for us poor speakers of Konkani to voice ourselves. What a pity. The power that these few use is sickening. All Tiatrists should boycott Kala Academy. Its these people who have made it an institution. Romans Konkani may use English as their second language but the Devanagris are total Marathi guys who take poroskar both ways. Isn’t it so?  If not who buys all Marathi papers that sell in Goa? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cheers &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jerry Fernandes &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kala Academy closes door on Romi script writers &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PANJIM: Dalgado Konknni Akademy president Tomazinho Cardozo has asked Kala Academy chairman Pratapsing Rane not to allow the institution fall victim to the manipulations of Devnagri Konkani protagonists, and become a party to the discrimination meted out to followers of Konkani in Romi script. Reacting to the Kala Academy's decision not to disburse literary awards to Konkani works written in the Roman script, and not to constitute a separate award on par with the Gomanta Sharda Puraskar to writers in Roman script, Cardozo said that Rane had "encouraged the fascist ideas of Uday Bhembre and a few others in their aim to destroy Konkani in the Roman script". &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gomantak Times/October 21, 2007&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1061931490376503029?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1061931490376503029/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1061931490376503029' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1061931490376503029'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1061931490376503029'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/kala-academy-closes-door-on-romi-script.html' title='Kala Academy closes door on Romi script writers'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-5255527637503938731</id><published>2008-01-27T03:18:00.000-08:00</published><updated>2008-01-27T03:19:10.871-08:00</updated><title type='text'>KONKANI Meant to Unite</title><content type='html'>KONKANI Meant to Unite &lt;br /&gt;By Damodar Mauzo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Every language has different dialects. Styles differ according to the region, caste and community. Even the vocabulary varies. Every trade has its own terminology. These dialects, styles and jargon enrich a language. This is true for any language, be it a vernacular like Tamil or Bengali or English, the international language. Konkani can be no different. Yet, of late, attempts are being made by certain quarters to misguide and divide the people in the name of styles and scripts. This is highly deplorable.&lt;br /&gt;All of us know the role of Goencho Saad and Sot in streamlining the composition and the orthography of Romi Konkani. It was its pioneering editor, Felicio Cardozo who laid the sound foundation of literary Romi Konkani. And who were the other contributors? Dr Manoharrai Sardesai, R V Pandit, Dr Bhikaji Ghanekar, Evagrio Jorge, Fr Moreno D’Souza, Fr Lactancio Almeida, Fr Alvaro Renato Mendes, Soter Barreto and a host of others who worked unitedly with zeal to develop literature in the language. It is true that the majority of Romi writers are Christians. But it is also true that many young Catholic writers are contributing to the Sunaparant. Therefore it is wrong to attribute a script to one particular community. Whether one writes in Devanagari or in Romi, all strive to serve their mother tongue.&lt;br /&gt;Konkani-speaking people are spread over Karnataka, Kerala, Maharashtra and Goa. We all know that due to historic reasons and for the sake of convenience different scripts were adopted for writing Konkani. In Kerala, the people wrote Konkani in the Malayalam script while in Karnataka the majority write in the Kannada script and the Navayat community in the Arabic script. In Goa, both the Roman and Devanagari script are in use. Yet we are all Konkani-speaking people and would love to remain united in the cause of Konkani.&lt;br /&gt;However, the recent views of Tomazinho Cardozo are lacking in balance. The demand for equal consideration for the literature produced in the Romi script is certainly justified. But asking for segregation of Romi from Devanagari is ridiculous. Holding Tiatr festival independent of drama festival is perfectly right, because Tiatr is an indigenous and independent form of drama and must be judged separately. However, when I write in the Romi script the language or the quality of writing cannot be different. It seems that Cardozo has some apprehension that Romi script writers are meted injustice while giving awards. If so, he should speak out and recommend names for a jury panel which he is comfortable with. The path he is taking could result in ‘Hundra Ragan Gharak Uzo’. The Kala Academy, Goa gives annual awards to literary works both in the Konkani and Marathi categories. Books in the Roman script are eligible and are considered for the award. These awards are treated as state awards. The academy also gives the Gomant Sharada Puroskar, a biennial lifetime achievement award, for a Goan writer of outstanding stature. Gomant Sharada Award can go to any writer of eminence irrespective of language as it is not given to the book but in consideration of the stature of the writer. Konkani writers writing in Roman script are certainly eligible for the award.&lt;br /&gt;The Kala Academy has different advisory committees for different faculties including one for literature. Any demand or recommendation with respect to literature has to be evaluated by the advisory committee for the consideration of the executive committee and policy decisions are then taken by the general council. This is a procedure followed by all such bodies. Tomazinho, as a member of the executive committee, had proposed that the Academy awards be given to Romi writers by creating a third category in addition to the ones for Marathi and Konkani. The executive committee should have referred this to the advisory board for their consideration. However, the executive committee approved this proposal. When it came before the advisory board for literature for implementation, the board realising the anomaly of having two prizes for one language did not concur with the decision and hence recorded their protest. The matter then came before the general council for ratification of the EC decision. After due deliberations the council rejected the demand and rightly so. Konkani and Marathi books cannot be treated on par as both are different languages. But giving awards to books by dividing Konkani as Romi Konkani and Devanagari Konkani is highly objectionable.&lt;br /&gt;Tomazinho has played yet another card that was unfair. He demanded that Gomant Sharada Award be given in three separate categories viz. Marathi, Konkani in Devanagari and Konkani in Roman script. His cynical game was to muster support for his demands from the Marathi camp as he had roped in Marathi too in this category. It seems he failed in his attempt. It is heartening to note that both these undesirable demands were rejected by the general council of the Kala Academy.&lt;br /&gt;I am a Konkani writer. I am more at home with Devanagari. I also write in the Roman script. If I write in Devanagari and also publish the same in Roman script then can I claim awards in both the categories? Olivinho Gomes, Jess Fernandes and many more write in both the scripts with equal fluency. Would it be fair to claim awards in both the scripts? If a writer submits his books in both the categories and gets an award in one category then will it mean his writing in one script is good and the other is not?&lt;br /&gt;Mr Cardozo certainly has every right to press for his demands. We live in a democracy. But Tomazinho seems to ignore democratic principles. He is a member of the general council of the Academy and when the decisions of the executive committee were placed before the council for ratification he had every opportunity to express himself. If Uday Bhembre has opposed the decision he has exercised his right of expression. How could one person influence the entire council? If the general council has rejected the move it is because it was convinced that the decision of the executive committee was not in the interest of the people. As a member of the council it was his duty to accept the verdict given in a democratic manner. Submitting a memorandum to the chairman of the Academy and terming the rejection as conspiracy amounts to questioning of the integrity and authority of the general council.&lt;br /&gt;There are certain people who take pleasure in hitting at Uday Bhembre. Uday Bhembre is regarded as one of the most revered leaders of the Konkani movement. His selflessness and love for the land is known to one and all. He has championed the cause of Konkani in the face of strong opposition. His tirade against the policies and designs of the Maharashtrawadis has helped Goans retain their identity. His forceful and persuasive arguments have contributed immensely to the recognition to Konkani at all levels. His rational way of thinking and secular approach to Goan issues has often saved Goa from falling prey to the expansionist and divisive designs of Goa’s enemies. Even his archrivals never question his honesty and integrity.&lt;br /&gt;Personally, I have a high regard for Udaybab because of his relentless efforts to selflessly serve the interests of Goan society. Until recently, I considered Tomazinho Cardozo as a champion of Konkani. But he seems to be reducing himself to being a champion of the Roman script Konkani. It is perfectly all right to be a protagonist of one script. But is it necessary to denigrate the others? Whom does he call the Devanagari fanatics? One thing has to be made clear. Devanagari has not been thrust upon Roman script writers. Tomazinho seems to be ignorant of history. Way back in 1962 when the Vijaya Muley Commission visited the just liberated Goa to study the language situation in Goa it received representations from different quarters. The most vocal opinion in favour of Konkani in Devanagari was a group of Catholic priests. Similarly the same year the first ever set of text books for Konkani was prepared by Dr Manoharrai Sardesai in both the scripts presuming that Catholic schools would prefer the Roman script. However, the move met with strong opposition in favour of Devanagari from the academicians and priests that included Fr Cruz Fernandes, Fr Carmo D’Silva and Fr Moreno D’Souza who believed that no attempt should be made to divide the people. Script has never been a dividing factor, though the protagonists of Marathi did try to segregate the two factions. We were fortunate that we had farsighted stalwarts to lead us. It is sad that the script issue is being blown out of proportion by some people for petty gains. The damage that is being done to the cause of Konkani is immense. Dividing the language in the name of the scripts is neither in the interests of the people nor will it serve Roman script writing. It will only lead to communal disharmony and hatred for one another.&lt;br /&gt;There is more than meets the eye in this mud-slinging tirade against upright persons of unimpeachable integrity. There is a sinister similarity to earlier campaigns by communal elements, which had unsuccessfully sought to destroy Konkani and the Goan identity. An old war stratagem is – What cannot be destroyed by external forces can be made to succumb by suborning it from inside. It would be proper if Tomazinho and his like-minded group pauses a while and not allow themselves to be used as cat’s paws. Otherwise, the fate of the language which countless Goans regard as sacred will be bleak.&lt;br /&gt;www.navhindtimes.com &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;- Forwarded by www.goa-world.com&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-5255527637503938731?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/5255527637503938731/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=5255527637503938731' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5255527637503938731'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5255527637503938731'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/konkani-meant-to-unite.html' title='KONKANI Meant to Unite'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-8796571489939135337</id><published>2008-01-21T01:46:00.001-08:00</published><updated>2008-01-21T01:46:28.239-08:00</updated><title type='text'>CHIRPUTT</title><content type='html'>Chirputt&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mhaka-i xiddkailolem zalear...&lt;br /&gt;Ghorabeant bhurgem-ball asot zalear soglleankuch sanvrona titli khoxalkai bhogta. Konnagerui logna uprant chodd kall bhurgem zolmona zait zalear, nhoich ghov-bailek bogor akhea ghorabeant khont-husko zata. Ghorchim magir hea ani tea santak angovnneo kortat, Devak, Saibinnik ulo martat. Ani bhurgem-ball zolmotoch keloleo angovnneo pallttat, cheddo zanv, cheddum zanv, vaddtta-vaddtta, gineanak pavta. Avoi-bapui tacho khub mog ani apurbai kortat. Magot titlem-i bhurgeak ditat, dhadoxi kortat, oslech gotir bhurgem vaddta vaddtana avoi-bapain oglli zotnai gheunk zai, taka xistin vaddounk, supurlench astana lhan chuki adarta ten’na, nittaier haddunk gorjechem. Ponn hem korunk avoi-bapui chuktat.&lt;br /&gt;Ek bhurgem iskolak vetana eka cheddeache ixttagotik poddlem tachi ixttagot vaddot geli vaddeantlea zanntteanche nodrek tim poddlim. Bhurgeachim vankddim kortubam, avoik gomoilim ponn avoin porva korunk na, voilean te zannttelek mhollem - “Mauxe, mhojem cheddum toxem korchem na” anik eklean avoik sanglem “polle cheddum omke kodden omkea sangata mouza kortalem”. Ponn cheddvache avoin aplea cheddvak xiddkaunche bodlek, tea mon’xak dhomkailo. Xekim cheddum gorbest zalem, ani magir kitem? Ghorabo lojek poddlo, avoi-bapaik khonticho dhoko, cheddvacher niraxiponn ailem ani hea niraxiponnachea bhesar cheddum avoik xinnlem:” tunvem mhaka poilench xiddkail’lem zalear hanv lojechea bhesar pavchim naslim”. &lt;br /&gt;_________________________&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-8796571489939135337?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/8796571489939135337/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=8796571489939135337' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8796571489939135337'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8796571489939135337'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/chirputt.html' title='CHIRPUTT'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-8971453355824295562</id><published>2008-01-21T01:38:00.000-08:00</published><updated>2008-01-21T01:39:07.032-08:00</updated><title type='text'>MYSTICAL SEPTEMBER!</title><content type='html'>MYSTICAL SEPTEMBER!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Come September the mystical spirit creeps over me like ink into blotting paper. In a thrice my attention goes off at a tangent, drawn by the rain cascading down my window panes. I look out on a dew-drop-decked meadow beyond. How much living theology is written in the book of nature.&lt;br /&gt;I see the glory and beauty of the universe with my third eye, the inner eye of the heart, the eye of wisdom, the eye of love.&lt;br /&gt;How verdant and sprightly the grass is! I relish the refreshing smell of damp soil. The air is crisp and clear. It caresses me gently and wraps itself around me like a silken cloak. The trees are washed clean and inviting. I see flowers dancing gaily in gusty monsoon wind. I join in the dancing.&lt;br /&gt;The fruit-laden, arching branches of trees creak and sing gaily as they sway rhythmically. I cannot resist the charm of nature. I enter sheepishly into God’s dance of exuberant joy and fullness of life.&lt;br /&gt;I see herds of cows and flocks of sheep grazing merrily, lazily in the vast expanse of juicy, green, green grass. They surely savour and ruminate the delicious spread. I cannot take my eyes off this relaxing scene. I am in a pensive mood as I walk down a moist, muddy path. I wonder if humble animals can enjoy nature’s bounty, why can I not feel cosy in its encircling arms? It welcomes me too. In fact, I am already enjoying its motherly ways.&lt;br /&gt;I sit silently, lovingly, mystically at the feet of Jesus, in this bracing, invigorating milieu.&lt;br /&gt;I listen to the symphony of chirping, twittering birds in hundreds of leafy trees. What tranquility! Like medicinal balm for the afflicted heart. The birds of the air do not seem to have a care in the world. No fears, no inhibitions, no worries, no stress. They whistle and flit about in glee. What a delight for the eye. A joy to behold! I say to myself. Look and listen and learn to be like the flowers of the field and the birds of the air.&lt;br /&gt;Joining the birds are the amazing, restless butterflies. These delicate fairy-like creatures catch my imagination. They settle down fleetingly, from one flower to the next, in search of delectable, divine nectar. They do not fret for their daily bread or store food for a rainy day. After all, Mother Earth is their home too.&lt;br /&gt;I am reminded of the empty tomb of the risen Lord in the serene garden. Pregnant stillness! Resurrection power! Nature is the womb of God that receives me in silence.&lt;br /&gt;I stand at the foot of an enchanting hillock. Rain water pours sown a steep fall, like a sheet of glass. I touch the icy-cold waterfall and feel a quickening of the spirit. I feel uplifted and empowered. I am at peace with myself, the surroundings and God. I somehow sense the Creator and His creation. This network has a warm centre called the heart, which is my habitation, my home. Ah! My pulse races. My heart gathers momentum.&lt;br /&gt;There is a universal feeling of oneness that envelops me like an encircling morning mist. A time to cry, “Abba, Father!”&lt;br /&gt;I enter an Ashram at the foothills. Thousands of bells chant sweet music. This coupled with the sonorously rich OM bring heaven down to earth. Cows walk leisurely back from their pastures, to a place that is their home, with little bells round their necks tinkling. I enter the hallowed space of the house of God. What quiet! Total serenity. Surely a tranquil place to be in. Peace pours over me like a soft rain falling sedately on dry ground. I enjoy unruffled calm, radiant joy and rest in God’s titillating presence. I am ensconced in the silence of the Master! The still small voice that spoke to Elijah whispers to me. God spoke to Moses “mouth to mouth” (Num.12:6), He speaks to me too that intimately. I know too well I am a mere earthling in an ethereal atmosphere.&lt;br /&gt;I notice a few animals drink from the placid waters of a glistening stream, that playfully runs across the meadow. I grow ecstatic. The type of experience Abraham Maslow called the “peak experience”, the “moment of rapture”, conversion experience or a moment of illumination, something that St. Paul went through on the road to Damascus.&lt;br /&gt;The low bushes almost cling to wet, soft banks and bloom luxuriantly in all their pristine beauty. A feast for the eye! I take in the ambrosial picturesqueness of Mother Earth. I realize I am slowly but surely getting to be one with the universe, the cosmos. I am astonished at how every single creature, animate and inanimate, is interrelated with the one true God. The awareness brings me prosperity, nothing-broken-nothing-missing, shalom! I know I am back in Paradise mankind had once lost.&lt;br /&gt;And this gold nugget. Contemplation shakes the universe, topples the powers of evil, builds a great society and opens the door to eternal life. But, I did nothing to merit this wondrous grace!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;LEON BENT&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-8971453355824295562?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/8971453355824295562/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=8971453355824295562' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8971453355824295562'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8971453355824295562'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/mystical-september.html' title='MYSTICAL SEPTEMBER!'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1925305052158523698</id><published>2008-01-21T01:37:00.001-08:00</published><updated>2008-01-21T01:37:52.553-08:00</updated><title type='text'>Xikxokank Dhin'vas!</title><content type='html'>Xikxokank Dhin'vas!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amchea jivitant ami zaitem dusream koddlean xikleanv. Toxench zaite pavtt amkam jem kitem somzonam tem iskuttavn amkam kollit kortoleak ami xikxok mhonntanv. Tor xikxok mhollear nhoinch xallentlo punn hea bhair-ui zaite monis amkam jivitache panvdde xikoitat. Punn Xikxokanchea Disa ami fokot xallamnim ani kolejimnim somarombh kortanv. Kitli uxir zata zait amchi somarombhnni ani dhin’vasnni!&lt;br /&gt;Purvilea kallar thaun xikxokanchem mhotv mandun ghetlam. Tea tempar ek Guru aplea xisam borobor gurukulant vo axromant ravtalo. Guruchem ek utor adnea koxi xis mandun palltale.&lt;br /&gt;Toxench uprant ailo mar-pett divn bhurgeank sudravpacho kall. Mastorachea hatant lamb fittfittit boddi pollevn bhurge babdde koddkoddtale. Thoddeank kollsanvantuch mutunk zatalem. Mar poddta te bhirantin kitlinch zannam xallek vochonastanam vo xalla soddun ghora boslim. Ani atam xikop nam mhunn roddtat. Xikxokak bhurge bhiyetale khore punn thodde bhov respet-ui ditale.&lt;br /&gt;Novi pod’dot, nove torechem xikop, novem bhou bhitor sorlem ani xikxonnik mollar zaitem bodlop zalem. Aiz boddi, ruler hancho chodd vapur korinant ani haka lagun bhurgim chodd xikunk sodinant oxem dista. Punn aiz legun zaite xikxok aplo koddok sobhav vaprun bhurgeank benkddaunk sodtat. Oxem kelear bhurgim xikxokak bhiyetat khorim punn tankam oslea xikxokanchi tiddok marta.&lt;br /&gt;Pollevnk gelear, choddxeam xikxokank bhurgim apnnak bhiyelelim zai. Bhurgim xikxokank respet ditat tankam bhiyetat hem sarkem nam. Hem sot xikxokamnim somzunk zai. Xikxokanchi bhirant nhoi bogor respet gorjecho. Kiteak bhurgeak kosli-i goroz asa zalear tannem xikxoka fuddem yevop gorjechem. Nam zalear xikxokancho faidoch nam. Adlea tempar bhurgeam kodde sarkem koddok ravlear kontak yetalem. Punn aichea kallant bhurgim zaitea-somajik, kuttumbik, dhormik ani her zaiteam proxnamnim ghuspololim astat. Tanchim bhavnnam ugtim korunk tankam ek vhoddil, ek ixtt ani visvaxi veaktichi goroz. Ho anvddo tancho eka xikxokan purai zalo zalear, eka bhurgeachem zaitem boreponn disun yetelem.&lt;br /&gt;Zaite pavtt xikxok eka bhurgeak somzunk chukta. Bhurgeak sobhemazar vo vorgant kikont kelo zalear hem tachea monant guntun urta. Punn tachem boreponn vollkhun, tache oskotaye add zhuzunk taka sfurti dili zalear to kednach xikxokacho man denvunk divcho nam. ‘Black’ film amkam ‘teacher’ konn, koso zavcho hachi barik somzonni dita. Ek borovpi oxem boroita: “Teacher encourage in public, discourage in private”. Encourage - borem tem korunk ani discourage - vaitt gunn ani oskotaye add zhuzunk.&lt;br /&gt;Aiz kitlexech bhurge iskol soddun bekar bhonvtat, kiteak tankam borem xikovpi meule nam vo konnachea tori vaitt utran tanche bore gunn harovle.Toxench dor bhurgo veg-vegllea gunnamnim bhorlolo asta. Thodde chodd bore xiktat vo thodde huxar khellgoddi astat, adi.&lt;br /&gt;Ek xikxok mhollear somazacho dusro Dev zo amcho fuddar tanchea hata-khal aslolea bhurgeam vorvim akartat. Jednam amchea iskolant vo kolejint bhurgeantlem boreponn vollkhunk chuklea thoim somazant konnache tori bore dekhintlean bhurge zaitem xikleat.&lt;br /&gt;Argam osleam sabar xikxokank, zanche vorvim zaite bore gunnache veokti uprasleat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selza Lopes&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1925305052158523698?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1925305052158523698/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1925305052158523698' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1925305052158523698'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1925305052158523698'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/xikxokank-dhinvas.html' title='Xikxokank Dhin&apos;vas!'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-6519949192957901548</id><published>2008-01-19T00:46:00.001-08:00</published><updated>2008-01-19T00:47:20.494-08:00</updated><title type='text'>Romi masikam bond korpak naddbudi kiteak?</title><content type='html'>Romi masikam bond korpak naddbudi kiteak?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Purtugez kallar eka vellar Konknni bhaxecher marekar kall upraslo. Ticho dusman voir sorun Gõyantli Konknni nopoit korpacho nett dhorlo, tednam khup luskonn zalem khorem, torui loka modli Konknni nam korpak ghoddlem nam. Atam amchech modle bhaxeche lipicho vad ghevn zhuz choloitat. Hem zhuz konnacheach faideachem nhoi punn sogleank luskonnan ghalpachem mhonn hanv somzotam. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fattlea xekddeant thaun Romi lipyen kitlinch Konknni potram ailim ani gelim. Konknni mogiamnim tim vhoddle umedin suru kel’lim punn tankam duddvancho palov vo konnachoch adar nam zavn tim morun gelim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tednacho kall khup vegllo aslo. Pollevnk gelear adim ani atam zaitench veglleponn disun yeta. Gulab-a sarkem masik bond zavop vo korop mhonnlear dubavachem kortub hanvem mhonnlem zalear konnak vaitt disunk favonam. Dhunvor voir sorta to polletoch khoim tori uzo pettla mhonn somzum yeta. Voir sortolo ho dhunvor mhojeanuch nhoi tor konnacheanuch damun dovrunk zainam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hem hanv borounk pavlom, jednam 25 vorsancho Gulab masik bond zata mhonn aikotanch Konknni vachpeank dhoko boslo. Mhaka-i ojap dislem. Fausto Costa-bab Konknnicho okhondd mogi oxem korunk divpachoch nhoi mhonn mhaka khatri asa. Mhozo padri ixtt sorgest Freddy Costa krutt legun dilear apunn jivo astanam apnnem suru kel’lem masik bond kortolo-xem disonam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oso dubav lagta, ki hea masikacher lipi-vadacho bi ddobhav poddunk na mum? Oxem-i zaum-ie Gulab toyar korpak Fausto babak dor mhoineak Mumboi thaun Gõyant yevpache tras poddtat nhoi? Vo her-ui khasgi proxn uprastat zaum-ie. Kitem-i zaum, 26 vorsam hea masikan itlo boro vavr kel’lo to atam nirfolli kiteak zavcho?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vincent Carvalho,&lt;br /&gt;Mumbai.&lt;br /&gt;http://www.v-ixtt.com/vachpiboroitat.html&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-6519949192957901548?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/6519949192957901548/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=6519949192957901548' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6519949192957901548'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6519949192957901548'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/romi-masikam-bond-korpak-naddbudi.html' title='Romi masikam bond korpak naddbudi kiteak?'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-8082160776075670753</id><published>2008-01-19T00:45:00.000-08:00</published><updated>2008-01-19T00:46:07.582-08:00</updated><title type='text'>Don Dhonianchi Seva</title><content type='html'>Don Dhonianchi Seva&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;         - Ramkrishna Zuarkar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Duddu boro titlo vaitt. Bolsant aslear boro, mathear dovorlear vaitt. Magir to motint rigta. Duddvacho mog lagta ani mon’xancho mod vaddta.&lt;br /&gt;Duddu zoddun zaite vhoddle duddvankar zaleat. Punn soglech duddvanche dhoni nhoi. Duddu tancho dhoni ani te duddvanche gulam’. Te duddvank khelloinant.Tor duddu tankam nachoitat. Naka zal’leo kornneo korunk laitat.&lt;br /&gt;Dev amcho dhoni. Punn kaim zann duddvank-ui aplo dhoni mantat ani dogainchi seva korunk sodtat. Hi don dhonianchi seva sarki nhoi. Magir sorginchem sukh kitem tem somzonam. Duddvantuch sorg mandunk lagtat.&lt;br /&gt;Zaite zann poixeanche axek boreponn ogddaitat. Rajkornni fuddari porjechi seva korta mhonntat. Punn tancho mogacho dhoni poiso zatokuch dogainchi seva korunk tankam avgodd zata. Tankam duddvanchi porva ani porjechi beporva zata. Duddvanche axek lagun boreo-boreo yevzonneo te padd ghaltat. Poixe kitle-i kelear as bagonam, lakh zatoch krutt korche-xe dista. Jinn sompchelo vell ailo torui poixeanchi as somponam. Te khuim dovorche, kitem korchem tem kollonam. Velean apovnnem ailear porian tancho jiv poiexam kodde oddta. Ani jiv modench humkollta.&lt;br /&gt;Choddxe duddvanche gulam’ apunn Devachi seva korta, Deva aplo dhoni mhunn sangtat. Punn tancho mogacho dhoni duddu asta. Deva dhonia pav oxem te lokak dakhovnk mhonntat. Punn motint tanchea“Duddva dhonia pav”oxem asta.&lt;br /&gt;Duddvamkar dev-bhokt mhunn dakhoitat te bhailean bore. Punn kallzant xanti nam. Duddvant Dev-bhokti ghalun ti godd korunk sodta. Punn dudant sakor ghalche bodlek dudant mitth ghal’lea vori zata. Devacho mog aslo tori-i duddvancho mod tantum mitth ghalta. Eka hatant Devosponnacho bavtto ani dusrea hatant poixeancho pottlo ghetlo mhunn sovong sobonam.&lt;br /&gt;Somajik vavrant pasun poixeanchi as dhorlear somazachi seva sarki zainam. Porteo somazant dhoxi ghalchem kam’ ghiddta. Kaim zann devosponnan rajkoronn bhorxitat. Punn ti misoll sarki zainam.&lt;br /&gt;Sahitik vavrant pasun duddu zaiti vatt laita. Sahitik vachpanchi porva korinastanam suvidha, sovloti ani puroskar sodunk lagta. Man naslear-ui cholta punn man-dhon zai oxem taka dista. Vachpeam koddlean puroskar ho khoro puroskar hem to visorta Ani sorkara koddlean puroskar ghevnk to axeta. Punn puroskaramnim purovlo zalear pasun tachi as somponam. Duddu ekvott foddunk mat huxar asta.&lt;br /&gt;Halim don dhonianchi seva korchi sonvoim chodd zalea. Duddvank khupuch man divnk lagleat. Itlem-i asun adle gorib tori sukh dinant oxem dista. Kiteak tor tea kallar duddu amcho dhoni zavnk naslo. Atam mathear bosta.&lt;br /&gt;Zaiteam zannank duddvantuch soglem sukh dista. Punn tantum sorginchem sukh sampddunk kotthin. Duddvanchem gulamponn soddun Devakuch dhoni manlear tem nizachem sukh mellum yeta. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(V-IXTT)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-8082160776075670753?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/8082160776075670753/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=8082160776075670753' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8082160776075670753'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8082160776075670753'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/don-dhonianchi-seva.html' title='Don Dhonianchi Seva'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-5853985748159815515</id><published>2008-01-19T00:27:00.000-08:00</published><updated>2008-01-19T00:37:51.157-08:00</updated><title type='text'>Gulab-acho Rupea Utosvi Disa, Rajkarnni Kiteam ?</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R5G2xJzHITI/AAAAAAAACGM/I6DtyOGgvPs/s1600-h/382538678505_0_SM.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R5G2xJzHITI/AAAAAAAACGM/I6DtyOGgvPs/s320/382538678505_0_SM.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5157104003876069682" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R5G2xJzHIUI/AAAAAAAACGU/kaIS8ksYzsI/s1600-h/GULAB.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R5G2xJzHIUI/AAAAAAAACGU/kaIS8ksYzsI/s320/GULAB.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5157104003876069698" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R5G2xZzHIVI/AAAAAAAACGc/Tzn_u9EfVhs/s1600-h/gulabmagazine1.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R5G2xZzHIVI/AAAAAAAACGc/Tzn_u9EfVhs/s320/gulabmagazine1.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5157104008171037010" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;GULAB-cho Rupea Utsovi Disa, Rajkarnni Kiteak? &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;GULAB-acho Rupea Utsovi xevottacho suvallo Janereche 3rer 2008 zatalo mhonn Dezembr 2007, Gulab masikar ani internet-ar jahir zalam. Tech porim Fr. Freddy J D’Costa Memorial Trust-an ghoddun haddlole sohit’ya boropam spordeche jikhpeank inama bhettoitole ani toxench Konknni borovpeanche som’man zatelem mhonn kolloilam. Dobajeak Goyche Mukhel Montri Digambar Kamat ani NRI-Goa Commissioner Adv. Eduarto Faleiro manache soire koxe astele mhonn gomoilam.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Montreachea hatantlean Gulab Puroskar divnche nhoi ani svikar korteleank opman korcho nhoi mhonn Gulab Setembr 2005 Vachpi Boroitat hea bhagant hanvem boroilelem zalear, Gulab Puroskar-2005-2006 rajkarnni nasun Konknnink yogdan ditele namnechea mon’xachea hatantleant Gulab puroskar vanttpan ail’le mhonn ‘Gulab Puroskar Somitik Porbim’ divn Setembr 2007 Gulab-ar hanvem chitt boroileli asa.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Xevottak Rupea Utsovak mukhel soire dog rajkarnni monis astele ani mhaka dista tachech hatantlean ghoddie inamam bhettovpan yetlim ani vhodd Konknni borovpeancho som’nam zatolo,  Zalear disonam tumkam ho 25vis vorsancho nirmoll ani koslench khott naslolo GULAB xevottak hea mon’xachea hatantlean bostovpan yetlo mhonn? Hea mon’xanim Konknni khatir kitlem yogdan dilam?  Gulab-an 25vis vorsam apli nirmollai khantte-funttechi vatt cholun sambavlea zalear nimnnea vellar Gulab-acho bolatkar, Goychem padd kortelea ani broxttachar korpeanchea hatantleant kiteak? Ani konnuch vhodda manache Konknnink yogdan dil’le mahan monis nant kai? He vellar mhaka ontor’raxttrik songitkar Remo Fernandes babachi yad yeta. Goy luttat tanchea hatantlean Goa State Award svikar korunk tannem nakarlolo asa. &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Gulab-chea Rupea Utsovi Dobajeak sogllo ies anvddetanam, Konknni khatir koslench yogdan korunk naslelea mon’xanchea hatantlean inam ghevn Gulab-acho pormollit pormoll ibaddinakat. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lino B. Dourado&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-5853985748159815515?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/5853985748159815515/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=5853985748159815515' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5853985748159815515'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5853985748159815515'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/gulab-acho-rupea-utosvi-disa-rajkarnni.html' title='Gulab-acho Rupea Utosvi Disa, Rajkarnni Kiteam ?'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R5G2xJzHITI/AAAAAAAACGM/I6DtyOGgvPs/s72-c/382538678505_0_SM.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-6642508398029730640</id><published>2008-01-16T22:52:00.000-08:00</published><updated>2008-01-16T22:53:24.690-08:00</updated><title type='text'>Goa Conventions (promoting Konkani)</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R477PZzHH8I/AAAAAAAACDU/jTEn6gBlxBc/s1600-h/goanconvention2008.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R477PZzHH8I/AAAAAAAACDU/jTEn6gBlxBc/s320/goanconvention2008.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5156334865427668930" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;www.goaconvention.com&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-6642508398029730640?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/6642508398029730640/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=6642508398029730640' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6642508398029730640'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6642508398029730640'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/goa-conventions-promoting-konkani.html' title='Goa Conventions (promoting Konkani)'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R477PZzHH8I/AAAAAAAACDU/jTEn6gBlxBc/s72-c/goanconvention2008.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-2165358968617147330</id><published>2008-01-16T05:56:00.000-08:00</published><updated>2008-01-16T05:57:45.390-08:00</updated><title type='text'>Sunil Palkar - Konkani Poet</title><content type='html'>Palkar’s ‘Maye Mate’ selected for poets’symposium 2008 &lt;br /&gt;NT News Service&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Panaji, Jan 15 : Konkani poet Sunil Palkar has been selected for this year’s All India Akashwani Multi-lingual Poets’ meet by Akashwani, Panaji.&lt;br /&gt;His poetry ‘Maye mate’ has been selected for the National Poets’ Symposium 2008. A publicity-shy Mr Palkar has been writing Konkani poetry for over a quarter century, the pressnote here says and adds that he has also handled other literary works such as children’s literature and one-act plays.&lt;br /&gt;His ‘Nagin’ (collection of poems) and ‘Rangmanch’ (one-act plays) have been published. He has compiled songs of national spirit of various Konkani poets all over India, and this collection is in the process of being published. His collection of songs on nationalism of only Goan poets called ‘Rashtrajyot’ has been published. Most of his poems usually take the form of songs, the press release says. He has to his credit a collection of more than 200 abhang (hymns). His songs and abhangs are regularly broadcast over Akashwani.&lt;br /&gt;Palkar has acted in the Konkani film ‘Akant’ as well as in tiatrs. The national symposium of poetry will take place at Akashwani, Nagpur on January 17 and the same will be broadcast on January 25 on the eve of the Republic Day.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;- Forwarded by www.goa-world.com &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Goa's Pride - http://www.goa-world.com&lt;br /&gt;Gulf-Goans e-Newsletter (Since 1994) archived at &lt;br /&gt;http://www.yahoogroups.com/group/gulf-goans/&lt;br /&gt;Moderated by Gaspar Almeida &amp; presented by Ulysses Menezes www.goa-world.com&lt;br /&gt;Everything becomes a little different as soon as it is spoken out loud.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-2165358968617147330?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/2165358968617147330/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=2165358968617147330' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/2165358968617147330'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/2165358968617147330'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/sunil-palkar-konkani-poet.html' title='Sunil Palkar - Konkani Poet'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-8536426710790180479</id><published>2008-01-12T00:06:00.000-08:00</published><updated>2008-01-12T00:07:10.061-08:00</updated><title type='text'>Udok Doxim Zait,Rogot Doxim Zainam</title><content type='html'>Voparinchea Bhanddarantlem:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Udok Doxim Zait,Rogot Doxim Zainam”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mhojea bhur-geaponnaveli mhaka zaite pavtti yad yeta.Sanje vellar ami chukoinastanam khellunk vetale. Kednam-i mogan khelltale, kednam-i zhogoddtale. Amche modem dog bhav asle. Eka bhavak konnem-i chavoi-lear vo tache kodde konn-ui zhogoddlear dusro bhav tachea adarak yetalo ani tachea bhavak challoito-leak boddoitalo. Hea bhavanche vattek vochunk ami bhiyetale.Tannim vaitt porian kelear ami ogich sostale, boslole kodden mar konn khatolo! Heam bhavancho ekvott pollevn hanv ojap zatalom.Tancho ghorabo ekvottit urtolo oxem hanv somzotalom. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xetant ner zalo&lt;br /&gt;Punn oxem ghoddonk nam.Te dog-ui logn zatoch tanchea ghorant tancheo bailo aileo. Ekvottachea biamnim ner vompun geleo. Ghorak, bhattak lagun kestanvam suru zalim.Gharant modekotuch ek vonnot ubi zali. . . atam ekamekachem tondd legit disonam.Eka bhavan paik vhela ani dusrea bhavak maim dilea. . . tanche-i vantte keleat! ‘Rogot kednach doxim zainam’him utram mhojem mon ghansaitat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dovlot zogddim laita &lt;br /&gt;Punn dusrea vordan anik eka ganvant halinch hanvem dogam bhavanchi khobor aiko-lea.Te-i ghor-bhattak zhogoddtale. Duddvanche axen tankam doxim kel’le. Apleak poddta to ghor-bhattacho vantto mellovn ghevnk te ‘court’- ant pavlole. Ekamekache vhodd dusman! Okosmat vhoddlea bhavacheo don-ui ‘kidney feil’ zaleo. Kitle duddu korchunk toyar, punn ‘kidney’ mellonam ani ek-dog zann poixeanche axek apli ‘kidney’ vikunk fuddem sorunk sodtale, punn tache kidneyk ‘match’ zainam. Konn ekleachi kidney ‘match’ zali ani tea don-ui kidney ‘feil’ zaleleacho jiv vattailo. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konn pavlo?&lt;br /&gt;Zannant tumi hea piddestak konn pavlo to? Tacho nizacho dusman mhonn somzotalo tacho dhaktto bhav. Taka zaiteam oddchonneank fuddo korunk poddlem, punn to fattim sorlonam. Apli ‘match’ zateli ek kidney oxem mhaka dislem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lhanponnim ekvottant&lt;br /&gt;Punn hi ghoddnni soddlear, az amkam ekvottachem chitr titlem sobit disonam. Lhan astanam avoy-bapai vangdda bhurgim khoxal-kayen jiyetat. Bhav-bhoinnancho ekvott sasnnak togpacho oso dista. Punn vaddtam-vaddtam hea ekvottachea chitrak konn tori apleponn-acho lep kaddta. Ghor-bhatt avoy-bapaichem, punn bhurgim tanchim vantteak zhogoddtat. Dot divn logn kel’li dhuv kaidean aplo vantto sodta. &lt;br /&gt;Avoy-bapaichem rinn asa zalear tanche vantte korun, farik korunk konn sodinant, punn avoy-bapaichem kitem aslea-ruch bhurgeank tacho vantto zai. Vostu borobor mon’xanche-i vantte kortat. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dusmankayecheo vontti&lt;br /&gt;Ekach ghorant jiyetanam thoim dusman-kayecheo vontteo ubeo keleat. Mon’zaitichem, bhurgean-chem nib ghevn heo vontteo tim mozbut korit asat. Eka ghorant don pavtti Saibinnichi bhett, punn konn-ui denngi magunk gelear divchi poddta mhonn ekuch ghor mhonn eklo dusreacher lott’ta.Thoddeanchea ekach ghorak don ank poddleat. Ekach ghorak bizlechim,udkachim, kebolachim, fonachim, veg-vegllim bilam yetat. Bhurgim kaim ekameka lagim zhogddonkuch nant, punn bhav-bhavanche dusmankayek lagun tankam te ekameka lagim ulovnk dinant. Ekach ghorant ravtonam,vonttik kan aslolea bhaxen ,dusre bazun kitem uloita tem mud’dom aikun bhava-bhavak ganvar ghala. Dusrea vordan konn bhitor sorta to he vatten ravtoleancho dusman zata. Tantum logn zal’lem cheddum tancho uzo perounk yeta. Oslea ghorabeant mog nam, xanti nam, bhogsonnem nam. Ani velean misak vetat, Jezuchi kudd xevtat .&lt;br /&gt;Distea bhava-bhoinnink ollkonam ani man dinam zalear, diso-nas-olea Devak koso ollkhotolo ani man ditolo kai? Oslea rogtan doxim zal’lea ghorabeak bhorvan-so nam? Asa.&lt;br /&gt;Eka ankvar cheddvacho fuddar porzollit distalo. Punn okosmat ticheo don-ui kidney cholonam zaleo. Soglleak akant. Tichi ek madr bhoinn apleo kidney aple bhoinnik lagtat teo pollevn vhodddilanchi porvangi ghevn apli ek kidney aplea bhoinnik lagta ti pollevn aple kidney-chi aple bhoinnik bhett keli. Kedo vhoddlo sacrifis .Az piddest bhoinn aple madr bhoinnichi kidney ghalun khoxal jivit jiyeta. Osleam ghoddnneancher niall kelear rogot sompeponnim doxim zainam mhonn spoxtt zata. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amcheruch nodor ghalchi &lt;br /&gt;Ami kosle doxer asanv tacher ami lokx ghalchem. Dusmankayecheam vontteamnim ami somazant vaitt nirop ditat mhonn ani jem jivit ami jiyetat tache vorvim ami Devak okman kortat mhonn niall korcho. Doxim zal’lem rogot ekttaim haddunk konnem tori fuddarak ghevcho. Kantte toptole. Koddu lagtolem, punn bhorvanxean vatt tanktoleak pormollit fulam ani rosrosit follam melltolim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell'lekar&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-8536426710790180479?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/8536426710790180479/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=8536426710790180479' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8536426710790180479'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8536426710790180479'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/udok-doxim-zaitrogot-doxim-zainam.html' title='Udok Doxim Zait,Rogot Doxim Zainam'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-7577556100586645643</id><published>2008-01-09T03:33:00.001-08:00</published><updated>2008-01-09T03:33:54.230-08:00</updated><title type='text'>Return of the Language Row</title><content type='html'>Return of the Language Row&lt;br /&gt;Marathi can never be considered for the official language status in Goa&lt;br /&gt;By R. Cabral&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;If many saw Union Finance Minister Jaswant Singh's maiden national budget as a populist exercise aimed at taking BJP's tally to around 300 at a likely mid-term Lok Sabha poll in the immediate future, Manohar Parrikar in Goa has signalled his readiness for such an eventuality by unfolding yet another virtually tax-free, populist but undoubtedly a growth oriented budget.&lt;br /&gt;In his third consecutive budget, which has spared the common man from any fresh levies, Chief Minister Parrikar has tried to further widen the scope of budget exercise, which several of his predecessors had turned into a mere annual ritual.&lt;br /&gt;With employment schemes galore, Parrikar is consistently broad-basing his constituency by targeting the younger generation, which he began last by mooting the innovative training cum employment scheme. Seen from purely a vote-bank perspective, Parrikar is consolidating his political base through every budget by reaching to diverse sectors and segments of the population like youth, senior citizens, women, backward communities which, by and large, remained beyond its scope hitherto. Be that as it may, in no way that can undermine Parrikar's political acumen and fiscal skills at piecing together yet another budget full of novel schemes and innovative concepts.&lt;br /&gt;The budget for 2003-04 has hiked excise on liquor marginally and given further incentives to tourism sector by extending the luxury tax off-season tariffs from four months to six months, waived interest and penalty on sales tax overdue, etc. However, he has targeted the high end hospitality industry by seeking to amend the Gambling Act to discourage gambling by restricting the entry of "vulnerable strata of the society" by slapping a Rs.200 per individual entry fee on places of gambling and casinos. He has proposed to enhance the licensing and registration fees under the Tourist Trade Act and to bring in more activities under its purview and ensure better regulation.&lt;br /&gt;In the Rs.3155crore budget, the Chief Minister has tried to concentrate on debt and expenditure management for the tiny State by ostensibly trying to keep borrowing level under control. Goa will implement the much publicised value added tax (VAT) from July1, 2003 by simultaneously abolishing existing entry tax except for petroleum products. All other exemptions will also remain operative till the introduction of VAT. A novel insurance cum gratuity scheme has been introduced for sales tax dealers registered with the department.&lt;br /&gt;In order to help cinema theatres to make them financially viable, the government has reduced the entertainment tax from present 60% to 40%. In a "soft" budget, otherwise, liquor has borne the brunt of marginal dose of taxation. Parrikar has tried to rationalise structure of excise duties and augment revenues by making certain changes in the existing rate structures in various categories of the liquor including IMFL and beer. A health surcharge of 1% will be imposed on the excise duty as well as license fees and the proceeds will be channelled to support and encourage setting up of de-addiction centres by voluntary organisations.&lt;br /&gt;Taking the angle of social cost of growing liquor addiction, the government has sought to discourage the proliferation of the liquor outlets by enhancing application fee for new licenses steeply, but spared the tourism areas. Advertisements promoting all liquor products will be strictly banned by amending the relevant laws.&lt;br /&gt;Extending the "user charge" concept for services provided by government agencies -for those who can afford to pay- introduced by him successfully in last two budgets, Parrikar has introduced nominal fees in the health care system, especially for the advanced diagnostic facilities provided in government&lt;br /&gt;hospitals. The Chief Minister advocates "user charges" concept to imbibe a sense of accountability in the government departments vis-à-vis the citizens.&lt;br /&gt;A relief to the housing sector has been accorded by reducing the Stamp Duty on properties to 5% from 8% and the co-operative sector, which had been exempted from it, will now have to pay 2.5%. In the sphere of higher education, the budget has sought to revise fees structure of colleges to partially cover the increasing costs incurred to provide requisite infrastructure. As a revenue generating measure, the government will tax all kinds of lotteries including on-line ones at 20%. A cess on use of government property to lay cables by various service providers including telecom and cable operators is also on the cards.&lt;br /&gt;One striking feature of this budget with an uncovered deficit of Rs.5.12 crore, is its massive thrust on retention, generation and encouragement of employment in sectors like agriculture, animal husbandry, apart from industries. This is sought to be done through a three-pronged strategy of retention of employment in the traditional sectors such as agriculture and allied activities by making them remunerative, creation of large scale employment by providing incentives to industries to employ people on a sustainable basis, and encoura-gement to self employment. He has proposed to set up "Krishi ghars" which will act as collection, sorting, storage and selling centres for agriculture and horticulture products at various locations.&lt;br /&gt;The budget has given a lot of emphasis on self employment opportunities in traditional occupations by proposing to set up of an "Employment Board" which would provide guidance cum placement facilities for those sections who are otherwise not eligible for employment in government or other organisations, training facilities in various semi skilled activities like hair cutting, tailoring, plumbing, masonry, tourist guides etc, through government establishments are part of the budget proposals.&lt;br /&gt;Talking of state revenues, Parrikar claimed that the revenue receipts of the State have registered a handsome increase of almost 58% during the period of last three years. On the non-tax front, a phenomenal increase of more than 200 per cent in just three years has been achieved thanks to an agreement with Power Trading Corporation (PTC) for sale of surplus power and successful re-negotiation of the power purchase agreement with Reliance Salgaocar Power Corporation Limited (RSPCL).&lt;br /&gt;The budgetary allocations to various departments have been hiked considerably. There is no doubt that the Plan expenditure has increased consistently over the last two years from Rs.251.69 crore in 1999-2000 to around Rs. 593 crore in the current year. Parrikar said that this increase has been achieved with a much lower proportion of increase in borrowings. The net fiscal deficit, which is a broad indicator of loans taken for defraying current expenditure has increased marginally from Rs.412.86 crore in 2000-01 to Rs 415.27crore in the revised estimates of the current year.&lt;br /&gt;The only area of concern has been the revenue deficit, which has increased marginally from Rs.88.61 crore, as projected, to Rs.104.48 crore at the revised estimate stage. The Chief Minister intends to eliminate revenue deficit completely by the year 2004-05.&lt;br /&gt;Generation of sustainable employment has been made the central focus of Goa's industrial policy with a provision of Rs.33 crore towards several schemes like "employment subsidy scheme" for industries which provide employment to local youth, "share capital contribution to local entrepr-eneurs and self employed", "venture capital contribution scheme" and an "interest subsidy" scheme. A Rs.8 crore provision has been made for clearing old capital investment subsidy.&lt;br /&gt;The "Cyberage Age Student" scheme, introduced last year under which government has distributed 1500 personal computers to science students of XI, will be extended to all streams of XI students by expanding its cope to include supply of educational software. Internet connectivity at a nominal rate is also being considered for inclusion. A budget provision of Rs.25 crore has been made for this purpose. The "Mid School Meal" scheme will be implemented in the coming year in more talukas.&lt;br /&gt;The infrastructure development scheme to assist schools for development of infrastructure is also being extended to the colleges during the next year. All government primary schools will be provided with drinking water and toilet facilities.&lt;br /&gt;In order to protect the workers from severe financial distress arising out of retrenchments, the government will launch a new scheme called "Retrenchment Workers' Assistance Scheme". As an indication of his government's commitment to reduce vehicular pollution, he proposes to make all transport vehicles of more than 15 years age go off the roads from 1st October 2003. A "green cess" on non-transport vehicles which are more than 15 years old has been proposed.&lt;br /&gt;Serious about fiscal management, Parrikar has introduced a novel concept of online cash management system connecting Directorate of Accounts and Finance Department as management of expenditure is an important aspect of control of expenditure.&lt;br /&gt;The Chief Minister intends to peg fiscal deficit to below 3 per cent on a permanent basis. As the proportion of tax and non-tax revenue has improved steadily from around 53 per cent in 2000-01 to 60 per cent in the revised estimates for 2002-03, in the next fiscal year he expects this figure to increase to 62 per cent. Consequently, the borrowings as a percentage of receipts will come down from 35 per cent to 26 per cent during the same time frame. On the expenditure front,p the proportion of salaries, wages and other establishment expenditure has dropped from 41 per cent in 2001-02 to 37 percent in 2002-03 (RE). He has promised to bring it down to 36 per cent during the year 2003-04.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Goa Today/April 2003)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-7577556100586645643?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/7577556100586645643/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=7577556100586645643' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/7577556100586645643'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/7577556100586645643'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/return-of-language-row.html' title='Return of the Language Row'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-2484014852290164313</id><published>2008-01-09T03:31:00.000-08:00</published><updated>2008-01-09T03:32:28.011-08:00</updated><title type='text'>Promoting Konkani Literature</title><content type='html'>Promoting Konkani Literature&lt;br /&gt;Better days for Konkani Literature are on the cards &lt;br /&gt;By Alexandre M Barbosa (Goa Today/May 2003)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Literature in Konkani has grown considerably in the last few decades. Volumes of poetry and prose have been written, published and some have received critical acclaim. Every year, the Sahitya Akademi awards a Konkani writer, yet the reach of the literature produced, which is indeed vast, is limited to the Konkan region, more specifically, the State of Goa and a few Konkani speaking pockets in Karnataka. This limitation can now be transcended through translations, which until now were not a reality. Publishers, who hitherto were unwilling to touch regional language works are gradually waking up to the rich literature available in these languages.&lt;br /&gt;Translations are important for a country like India, which has such a large number of languages and writers who pen works in all these. With the untenable concept of English literature being the only thing of quality, regional language works have suffered for a long time, but as this concept is set aside, Konkani has managed to lure publishers.&lt;br /&gt;Of all Indian languages, Konkani is probably right down below in priority where literature is concerned. Languages such as Assamese, Bengali, Urdu, Punjabi, Gujarati, Marathi, Tamil, Malayalam have some established writers and publishers prefer to deal with some established faces than risk new writers in other languages. &lt;br /&gt;Konkani, held the status of a stepchild, with few wanting to touch it, until Mini Krishnan came along, picked up a novel written by Pundalik Naik and got it published by Oxford University Press (OUP). Krishnan is currently a consultant with OUP for their translation-projects, and is based in Chennai. Until a couple of years ago she was an editor at Macmillan guiding their text books publication. It was at Macmillan that Krishnan started off with the project of translating into English and publishing works from regional languages. While there she was able to bring out around eleven translations and making contacts that today makes her much sought after by writers in regional languages.&lt;br /&gt;And with the discovery of regional language writing, Konkani has benefited. Released just over a month ago was the English translation of Mahableshwar Sail’s Kalli Ganga. It was published by National Book Trust. This is the second Konkani novel that has been translated and published within a short time. The other novel was Pundalik Naik’s Acchev, (The Upheaval) which was published by OUP. Both the books were translated by Vidhya Pai.&lt;br /&gt;And underlining the importance of translations, ‘Crossing the Borders Trough Translations’ was the theme of a one-day seminar held recently in Goa that debated the issue of translating literature from the regional language to English so as to widen the readership. Present at the seminar were Nebanita Deb Gosh, a Bengali poet, Calcutta-based Vidya Pai who has translated Konkani works into English and Mini Krishnan. &lt;br /&gt;Says Mini Krishnan, “One of the premises of translations is that the Punjabi should be able to read Malayalam, the Oriya should be able to read Tamil, the Tamil should be able to read Marathi. That is not happening. What is happening is that the Tamil who understands Tamil but cannot read Tamil is gobbling up the English translation, Likewise the Oriya, the Malayalee and Punjabi.”&lt;br /&gt;As writers are reaching out to new readers through the translations of their works, the latter are discovering a rich and varied literature that had earlier been ignored.&lt;br /&gt;“The Konkani short stories I have read are excellent,” says Krishnan. Short stories in Konkani have had a rather wide readership. An anthology of short stories Ferry Crossing published by Penguin and edited by Manohar Shetty did include quite a few Konkani stories, besides in 2002 Jaico Publishers released Modern Goan Short Stories edited by Luis S Rita Vas that also brought into English some Konkani stories. Katha too has promoted regional language writing, but there is not much that only they can do. With other publishers stepping in, there is now more scope for regional language literature to go beyond their limited area of influence. Yet, OUP is the only publisher who has somebody working solely on translations.&lt;br /&gt;And with the concept now being to try and make available modern literature to the readers, Konkani literature has promise that it should promote. “Konkani has a great future, because everyone has woken up. Your own people have woken up. With other languages, which are powerful and rich, everyone is complacent. But here most Konkani speakers have a desire to protect the language and not let it go,” says Krishnan who confirms that she has plans to push Konkani literature.&lt;br /&gt;Pushing Konkani and getting it published is one side of the game. Marketing is the major setback the published writers are faced with. Krishnan, however, offers a nugget of advice. Says she, “Industrialists should be told that at festival times, instead of distributing sweets, give a book. It is a side of your culture, the literature of the land, that is going out to the people.” Unless the book is marketed, in a manner of speaking like one would market any other product, literature will not reach the masses. &lt;br /&gt;As far as marketing of literature is concerned, the media plays a crucial role to introduce it to the people. “Don’t you want your own children to know your literature?” asks Krishnan. It is only through such publicity that a book can be sold and read. Today, Universities in the country are recommending English translations of novels as texts. This is how far regional language literature has grown in the country. That’s not all for even abroad there is now a market for such literature.&lt;br /&gt;Given that Konkani is written in the Devanagri as well as Roman script and those that are conversant with one script may find it bothersome even reading the other, English translations should be lapped up by the local people. Literature is the essence of a culture and identity, and it is unfortunate that many Goans have not read their own writers. This broadens the readership for the writer and for the reader is an opportunity to make up for years of neglecting literature.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-2484014852290164313?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/2484014852290164313/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=2484014852290164313' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/2484014852290164313'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/2484014852290164313'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/promoting-konkani-literature.html' title='Promoting Konkani Literature'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-6766034967847202513</id><published>2008-01-08T00:34:00.000-08:00</published><updated>2008-01-08T00:36:25.672-08:00</updated><title type='text'>Rendermam Maddancho Ixtt</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R4M2AJzHEkI/AAAAAAAABow/h7k2Qk4VD0Y/s1600-h/render1.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R4M2AJzHEkI/AAAAAAAABow/h7k2Qk4VD0Y/s400/render1.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5153021774900171330" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R4M2AZzHElI/AAAAAAAABo4/sRnOQAy5jyc/s1600-h/render2.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R4M2AZzHElI/AAAAAAAABo4/sRnOQAy5jyc/s400/render2.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5153021779195138642" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R4M2AZzHEmI/AAAAAAAABpA/YbN6V5iYZz0/s1600-h/render3.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R4M2AZzHEmI/AAAAAAAABpA/YbN6V5iYZz0/s400/render3.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5153021779195138658" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R4M2AZzHEnI/AAAAAAAABpI/JHkmiNnpZ80/s1600-h/render4.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R4M2AZzHEnI/AAAAAAAABpI/JHkmiNnpZ80/s400/render4.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5153021779195138674" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Rendermam Maddancho Ixtt&lt;br /&gt;Fottu ani lekh Pantaleão Fernandes&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Rendermam maddar choddta...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gõychea khubxeam ganvamnim, sokallchea vellar ani ek bhonvddi marit tor, amkam renderman distolo. Gõyant maddancho soro kaddop ho ek poromporik dhondo. Ho dhondo eka kallar boreach nettan choltalo, punn aiz tacho xevott zavpache dis lagim pavleatxe dista.&lt;br /&gt;Rendermam sokallim utton kati ani dudinem ghevn maddank veta. Vevosthit ritin khampam marlele madd choddta. Poyek damnnem lailelem asta tantuntli sur damnneant otoita, poyek xev ghalta ani denvta. Oxem to sanjecheai-i vellar korta. Zalear don’parchea vellar xev ghalunk maddar choddta-denvta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rendermam maddar choddun ruchik sur kaddta. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maddanchi taj’ji sur pivonk godd lagta. Khubxi sur bhannant ghalun tacho soro kaddtat - maddanchi feni vo soro. Ho soro khubxe zann piyetat - thodde bholaikechea nanvan vokhod koxem piyetat.&lt;br /&gt;Manddancho soro sabar bhasanche ruchicho kaddtat - maullingacho, aleacho, adi. Osle ruchicho ani torecho soro itlo boro asta, sonvsarbhor fanki zalele kazu finyek legit kuxin kaddta.&lt;br /&gt;Maddanche surechi vinagr-ui kortat. Hii vinagr uprant jevnna-khannak ruch yeunk vaportat. Tea xivai maddanchem godd-ui toyar korun viktat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rendermam kulo galta to &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ban’navlecho Domingo Fernandes. To renderacho put, oxem sangta - “13 vorsanche pirayer hanv poilech pavtt maddar choddlolom. Aiz mhaka 60 vorsam bhorlim, ani madd kaddunk laglear 50 vorsam. Sokall, don’par ani sanz mhonnlear hanv disantlean 75 pavtti maddancher choddtam-denvtam”.&lt;br /&gt;Domingachi potin-ui aplea potik hea vavrant mozot korta. Surecho soro kaddtoch zo goddo zata to dukrank ghalun posta ani vikta. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rendermam aplea iontra sangata dista. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Toxench vinagr korun vikta. Heach dhondea udexim tannim apleam dogam dhuvank kazar keleant, tacho put pordesant nokri korta.&lt;br /&gt;Pavsacheam disamnim maddar vochop mhonnlear bhirant; kiteak pavsachea udkan maddancher xello zalolo asta ani taka lagun, madd choddpeak - denvpeank nisorpachi xoketai asta. Torui rendermam vevosthit ritin pavsacheam disamnim maddancher vavr korta.&lt;br /&gt;Eka kallar Gõychea dor eka ganvant zann lok renderacho dhondo kortalo. Punn aiz ho dhondo thoddo- thoddo korun unno zait veta. Hache fattlean sabar karonnam asat. Renderancho ankddo ani dhondo unno zait gela dekhun maddanchea borea soreacho-i unnav (shortage) zait veta. Taka lagun aiz khubxe zann boreach promannan bhesoll soro kaddtanam distat. Oslo soro bholaikek vaitt.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-6766034967847202513?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/6766034967847202513/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=6766034967847202513' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6766034967847202513'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6766034967847202513'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/rendermam-maddancho-ixtt.html' title='Rendermam Maddancho Ixtt'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R4M2AJzHEkI/AAAAAAAABow/h7k2Qk4VD0Y/s72-c/render1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-5339378847966129725</id><published>2008-01-08T00:33:00.001-08:00</published><updated>2008-01-08T00:33:19.789-08:00</updated><title type='text'>GRAF Sahitya Spordha 2007</title><content type='html'>GRAF Sahitya Spordha 2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Goan Review Art Foundation-an (GRAF) Nibond (essay) ani Mottvi Kanni borovpachi Spordha ghoddun haddlea. Spordheche nem’ oxe asat: hi spordha sogleam khatir ugti asun koslea-i vixoyacher boroum yeta. Borovp fokot Konknniche Romi lipyentlean asunk zai. Ekleachean kotha ani nibond-ui boroum yeta, punn tachean eka poros chodd ‘entry’ dium nozo. Nibond 1000 utrancho ani mottvi kanni 1600 utram merenchi aschi. Borovpam adim khoinch chhapun ailelim asonk favonam. Spordhe khatir poilem inam’ 800/- rupia ani dusrem 500/- rupia. Spordhent bhag ghevpean aplem nanv ani pot’to, soy (sign) ani mathallo vegllea panar divcho ani vangdda fottu dhaddcho. Otubrachi 2ri tarik meren borvpam hea pot’tear pattounchim: “GRAF SAHITYA SPORDHA 2007.” The Goan Review, 14, Nafees Chambers, 121/123 Mody Street Fort, Mumbai 400 001.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-5339378847966129725?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/5339378847966129725/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=5339378847966129725' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5339378847966129725'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5339378847966129725'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/graf-sahitya-spordha-2007.html' title='GRAF Sahitya Spordha 2007'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-104625747327949355</id><published>2008-01-08T00:15:00.001-08:00</published><updated>2008-01-08T00:15:51.668-08:00</updated><title type='text'>DISTA  RE  TUJEM  DISTA  RE,  APLEPONN  TUJEM  DISTA  RE</title><content type='html'>DISTA  RE  TUJEM  DISTA  RE,  APLEPONN  TUJEM  DISTA  RE&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eke sorvojonik dobajeache kariavollik ek kirtonkar Mora-ttintlean oso gaitalo: “Tuza disto go, tuza disto go, tuza disto go….”  Sumar panch tori minut to hinch utram gaitalo, fuddlim utram uchari-naslo. Oxem gaitanam, aple mukhar machie sokol bosloleancher to apli nodor bhonvddait aslo. Dekhun taka kitem dista kai mhonn sogllo lok chintunk poddlo. Ostoreo-cholio aplem ang bi dista asot mhonn aplim vostram sarkim korunk laglim. Xekim tea kirtonkaran oxi aplea kirtonachi voll sompoili: “Tuza disto go, tuza disto go, tuza disto go, Site tuza Rama vorcha prem’ disto go”. Hem aikotanch hanxeam ani talliancho khollkholl zalo.  Ami amcheam rajkornneam, odik korun amdaram vixim oxem gavpachem (vo roddpachem?): ‘Dista re tumchem dista re, dista re tumchem dista re, tumcheam soglleam kortubamnim tumchem apleponn dista re’.&lt;br /&gt;Porvore Mandovi pula lagim dongor konsllun margar poddtalo dekhun dhanvtereank toxem vattsurank obsoeg gho-ddonam zavnk pulisen  margar addo ghal’lo to, Virodhi Fuddarean ani tacheam sangateamnim apleam hatamnim bollan kaddlo.  Hem tankam vhoddlem koutuk dislem zait.  Torui porjechem mon jikunk hem fokot ek sadem, kaido hatant ghevop nhoi punn ek murkponn ani Virodhi Fuddareak ani amdarank hem bilkul sobonam. Tankam tea addea vixim kosli-i horkot aslear, tannim lagu zatolea vo Mukhel Montrea vo unchlea odhikarea lagim ulovnk zatalem.  Vhoddi-lamnim tor oslim kortubam kelim, pattlav-dar kiteak korchenant?  Fuddlem zot cholta toxem pattlem cholta nhoi?  Punn BJP ani tanchea Songh Porivarachea dusream sonvsthanche-am vangddeanchem hem khaxeleponn!&lt;br /&gt;Digambar Kamat-acho sorkar uddovpachem serkos suru zal’lem tednam apnnak dusrea vordan vhorunk itle ani title kotti rupia ditale mhonn dogam tori amdaramnim ugteponnim sanglolem.  He vixim apunn jerul choukoxi kortolom mhonn Mukhel Montrean bhasai-lelem. Dusre-i Kongres amdar choukoxi korunk magtale tantlo ek Up-Sobhapoti.  Punn hacher atam visor poddli vo mudom’ visor ghali?  Toxench apleo faileo pas korunk dusro ek montri dalali magta tem Mukhel Montreak apnnem gomoi-lam mhonn ek tednacho bonddkhor montri uloi-lolo.  Kitem sot ani kitem fott ti porjek dakholl zavnk, heam don-ui gox-ttim vixim Mukhel Mon-trean vegim tirait choukoxi korunk nibel goroz .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Felix P. da Cruz&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-104625747327949355?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/104625747327949355/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=104625747327949355' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/104625747327949355'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/104625747327949355'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/dista-re-tujem-dista-re-apleponn-tujem.html' title='DISTA  RE  TUJEM  DISTA  RE,  APLEPONN  TUJEM  DISTA  RE'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-4384698552275267223</id><published>2008-01-08T00:12:00.000-08:00</published><updated>2008-01-08T00:58:53.808-08:00</updated><title type='text'>Voparinchea Bhanddarantlem</title><content type='html'>Voparinchea Bhanddarantlem:&lt;br /&gt;"Dis Astanam Vatt Cholchi"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aizchem az kor,faleam dovrinaka. Faleam kednach udeunchem nam. Sarloli goddi porot mellchi-nam. Disachea uzvaddak zata tem, ratichea kallokhant dovrinaka. Dant astanam chonne kha. Bholaiki astanam vavr kor. Disti poddtanach dusrean-chem boreponn polle. Aikun zatanam moddun uddoinaka.Chintunk-yevzunk zatanam, dus-reachem, borem chint. Kalliz dhodd’dhoddtanach dusreacho mog kor, jiben ulovnk zatanam, dhin’va-xit rav ani dusreanchem borem uloi ani dusrea pasot vavrunk zatanam, kednach fattim soronaka!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dispottem korchem&lt;br /&gt;Dor disa eka mon’xan apunn tea disak kitem kortolo tem monant haddchem. Ani goroz poddlear kagdacher borovchem. Ani boroil- l’ea ani tharail’lea pormannem korchem. Tras poddtat mhonn fattim sorchem nhoi. Hanv Kannkona gonvllik vavr kortanam, mhaka dog bhav mell’le. Dogui ‘twins’, zonvlle, te Mumbai ravtale.Te dog-ui xallek vetale. Xikpant-ui huxar asle. Punn xikxonnant yes mellunk tancho ek ghutt aslo.Te aichem az xiktale, faleam dovri-nasle. Xallent kitem xikoilam, borovnk lailam tem ratcho kitlo vell zaum, aplem xikop sompounuch nhidtale. Hech pasot tankam xikpant khup yes melltalem. Hea dog-ui bhurgeam kodde hanv zaitench xiktam. Ak’khea disak hanv kitem kortolom tem sokallim hanv yevjitam ani borovn kaddtam, tem mhaka chodd faideachem zalam. Disbhor tem mhojea mezaruch asta. Ek-ek tantlem korun sompoitoch hanv tem cancel kortam. Yevjil’leo boroil’leo tantleo vhodd tem kelear jivak anond bhogta, urlam tem dusrea disak korchem poddta.Punn tem thoim kiteak urlem hacher chintun panvl fuddem marchem poddta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Manddavollin korchem&lt;br /&gt;Zaite zann bazarak vetanam khoim vochunk zai, kitem haddunk zai tem manddavollin borovn vetat.Tea magir boroilam tem ghevnk sompem zata. Az eke vostuk lagun bhair sorunk titlem faideachem zainam.&lt;br /&gt;Ani manddavoll korinastanam gelear, thoim tea zagear pavunk pasun,kitem ghevnk zai, tem tuka ugddas zainam. Punn il’lo vell ghevn adim fuddench tharailear kitlo vell, tuzo, tukach melltolo. Thodde nimannea vellar ravtat. Te mhonntat nimannea vellar sogllem borem zata. Poilo vell aslo torui tancho puro foll kaddunk zainam. Punn kosle-i vostucho backbone tori ghoddun dovrum yeta. Omkeach vellar tuvem omkich vost sompounk zai, ani tum piddent poddlo zalear vo okosmat tujea jivitant tufan upraslear magir hem mhotvachem tem konn sompoitolo? Aichem az soddun nimannea vellar ravlear jivtant zaitem luskonn zaum yeta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Khasgi dairi&lt;br /&gt;Thoddeank dor disa jem tanchea jivitant ghoddtat tem borovn dovorchi sonvoim asa. Hi ekdom’ bori sonvoim. Punn boroita tem eka surokxit zagear dovrunk zai. Tuje personal comments zoriui konnachae-i hatant poddle zalear zaitem vaitt zaum yeta.Ti ‘diary’ titli khasgi nam zalear ani eka disa ti konnak-ui mell’li zalear tuji biography ghoddie borovn kaddtole. Amchea bhitorleam thoddeam kodde apleam ghorchean-cho, ixtt- mitranche, soiream- diareanche, pott’te, fonache ank, vadd’dis borovn astat. Tea kompiutoracher ani mobailacher chodd patiyeunk zata? Ani je apleo personal diaries ghevnuch bhonvtat tankam magir aicho vavr az korunk khup sompem zata.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bhorvanxachem panvl&lt;br /&gt;Thodde aplea jivitantlo ek tori ogunn bhair kaddunk, dor disacho faido kaddtat. Monant haddun to ogunn dor disak to jivitantlo pois korunk bhorvanxan proytn kelear eka disa zoit amchem zatolem!. Disachi vatt chol’lea ti ratchi nhidunk veche adim ontoskornnachi chovkoxi kelear chodda faideachi zatoli .Sokallim utthla tem nhido porian ami kitem borem kelam tem amchea monat haddpa-chem .Sogllea boreponna pasot Devak dhin’vascho ani Takach argam divchim. Utt’thanam tem nhido porian ami chukleat asot, Deva-kodde ani ekameka kode bhogsonneem magchem ani hem kelea uprant, faleancho dis koso sartolim tem tharavchem. Hantum jivtachi khoxalkai asa. Dor disachi dor ek goddi mogan sar, allsai tujea jivitant yevn raj cholounk sodtoli tika yevkar dinaka, ti aichem faleam vhorun tujem jivit nisontonnak pavoitoli .Tache adim chotur rav ani dis astanach tuji vatt chol! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell'lekar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“ Eka lognak bara vignam”&lt;br /&gt;‘Love Marriages v/s Proposed / Arranged Marriages’, hea vixoyacher ek pavtt ‘debate’ zali. Zaitim karonnam sangun, ap-aplo pongodd zoitivont korunk, tornnateanche proytn zale. Mogachim lognam borim mhonn, ek pongodd aplim karonnam sangot ravlo. Mogan logn zalolo zat-kat mandinam, gorib-girest mhonn vollkhonam, nennar-zannaranchi ontor korinam, punn sogllea vegllocharacher tancho mog zoit vhorta. Mogan axil’lo aplea sangateak asa toso mandun gheta ani tacho mog torekvar proxnank fuddo korta. &lt;br /&gt;Soirikechim lognam borim mhonntolim oxem mhonno: Mog-mog mhonntat tim lognam adinch fog kortat. Zaite pavtt avoi-bapaiche khuxe add, tancho axirvad nastanam tim logn zatat. Tea uprant tanchea logni jivitant vhoddilanchi budh ani adar tankam mellonam.&lt;br /&gt;Don-ui pongodd zhogoddtanam, eklean oso aplo sondex dilo. “Amkam mogachim lognam nakat ani soirikechim lognam nakat. Amkam zai teo ‘proposed love marriages’. Konn tori vo zonn eklo dusreak ‘propose’ korta ani magir tancho mog zata. Mogachi tenkxi koxi, tancho mog lognachi gantt marta. Koslim-i zaum tim lognam, punn aiz tankam bara vignam. Kiteak kai?&lt;br /&gt;Aiz logn zal’leam modem magnnem nam. Sokallim utt’tanam ghov-bail veg-vegllea vellar utt’tat. Punn nhidunk tori vangdda vochunk zai aslem. Nhidunk veche adim Devak ani ekamekak dhin’vaslolo zalear, Devachem ani ekamekachem bhogsonnem maglolem zalear, Deva ani ekameka mukhar apleo gorzo khaltikayen ghaleleo zalear...oslem magnnem logni jivitant folladik zavpachem. Devachem Utor amchea panvlank uzvadd zata, tersachem magnnem Saibinnichi bhokti vaddoita ani Jezuchea soddvonnechea ghuttant amkam vantto dita.&lt;br /&gt;Aiz logn zal’leam modem somjikai nam, sosnnikai nam. Ekamekak tim asat toxim mandun ghenant. Eka mekacheo osoktayo somzonant. Dusreacheo chukeoch kaddtat. Dhin’vasnni disonam. Khaltikai nam, sogllo gorvixtt utrancho boddbodd! Zonn eklo ap-aple bhaxen sogllim kamam korunk sodta, dusreacho adar-sohokar ghevnk sodinam. Matxi chuk zalear, sogllench ifern zata. Jem lhan utramnim, somjikayen sangum yetalem, tem ragan tapon sangtat. Sosnnikai mat-ui disonam. Haka lagun aiz lognam tuttun-futtun poddtat. Aiz logn zal’leam modem bhogsonnem nam. Monis osokt. Osoktayen to khala poddta. Punn dusro taka somzun ghenam. Bhogsunk konnuch toyar nam. Dusreacheo chuki monis bhogxinam tem pollevn to aplea khas jivitant chuk korinam-so dista. Bhogsonnem dinastana-ghenastanam aiz kitlim logn zalelim vorsanchim-vorsam ragan ani ekameka lagim uloinastanam jiyetat. Oslim Deva koddlean tori aple chukik bhogsonnem magtat kai?&lt;br /&gt;Aiz logn zal’leam modem bhasabhas nam. Zonn eklo aplea monantlem korta. Dusrea kodde ani budh ghevop nam. Apunn korta tem sodanch sarkem, oxem taka dista. Ani taka dusrea lagim ulovnk, bhasabhas korunk vell nam. Bhasabhas kel’li zalear kitle proxn suttave zavpache, kitle dubav pois zavpache, ani logni jivitant kosle tharav ghetat te yesvont zavpache. Dog zannanchim chintnam ani dog zannanche anvdde bhasabhas korun ekttaim haddlear, logni jivit mozbut zavpachem. Logna disa dadlo ani ostori kallzan, monan otmean ani kuddin ek zal’lim. Logni jivitantlim vignam pois korunk, anvdel’le anvdde ani chintlelim chintnam logn zal’leancho sasnnik bandpas mozbut korum-di.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell’lekar&lt;br /&gt;“ Adim Dom Pedro, &lt;br /&gt;Atam Pedurlo”&lt;br /&gt;“Nanvant kitem asa?”.-..... oxem mhollolem ami zaite pavtt aikolam. Khorem mhollear nanvant zaitem asa. Amchem nanv amchi ollokh dita, borem jivit jiyelear amchea nanvak man yeta, ami vaittache gulam’ zalear amchea nanvacho beman zata. Amchea poilea nanvak ami Kristi nanv mhonn-tanv zalear, thoddeank tanchea kuttumbachea nanvan (alcunj) ollkho-tat. Amchea ghorannea-chem vhoddponn am-chea kuttumbachea nanvant asa.&lt;br /&gt;Adim amchea Kristi ghorabeamnim bhur-geank Saibinnichim vo Santam-Bhoktanchim nanvam ghaltalim. Oslim bhurgeank nanvam ghalunk avoi-bapaicho ek hetu aslo. Tim ek bhagevont jivit jiyeunk tanchem mon aslem. Amchem nanv koslem-i tem zaum, punn zaiteam nanvank orth asa. Ami amchea nanvam por-mannem jiyeleanv? Thoddim nanvam zorui tim khup valorachim, torui tim nanvam asloleam mon’xachem jivit urfattench zalam. Tan-chem nanv Saibinni-chem vo Santam-Bhoktan-chem, punn tanchem jivit devchara-chem. Bhoktak tannim okman kela. Tim bore dekhichim zavnk nant.&lt;br /&gt;Thoddeanchim nanvam bhov gomo-tichim Piedade, Con-ceicao, mhollear dadlo vo ostori ti kainch gomonam. Hanv Diva-ddechea Piedade Saibi-nniche Igorjent gonvllik vavr kortalom tednam ek avoi aplea cheddum bhurgeak Saibinnichem nanv, Piedade ghalunk aili. Piedade, cheddo vo cheddum tem kainch somzonam, oxem tika zaiti somzaili. ‘Aplem nanv Piedade mhonn tea sobit cheddvak vhodd zatoch loz zait, dekhun Piety tori tika nanv ghal’ mhonn hanvem tika zaitem suchoilem. Punn ti koxich halonam zali. Tea cheddvak Piedade mhonn zapailearuch, aiz tem lojen apli man khala ghalta.&lt;br /&gt;Thoddeanchim nan-vam orth naslolim. To dans tednach ailolo. Tea nachachem nanv ko-nnem aplea cheddeak ghalem. Aiz taka ‘Disco’ mhollear konn-ui ollk-hota. Taka nachunk titlem gomonam, punn Disco mhollear to rokddoch paim haloita. ‘Skylab’ ontrollar disti poddlem ani konnem aplea cheddvak tea nanvan Povitr Snan dilo. Ani fuddarak koslim novlam ghoddchim asat?&lt;br /&gt;Thoddim disa por-mannem nanvam asat. Adim ‘Almanak’ pollevn tea disacho Sant vo nanv konn tem pollevn bhurgeak nanv dovor-talim, ozun dovortat. Itihasik dis nanvamnim aileat. Jezuchea punor-jivont-ponnak konn-ui zolmolear to Resurrecao zata. Povitr Khursachea Zoitache Porbe somoyar zolmota taka, Exaltacao mhonn-tat. Purificacao, Comme-moracao oslim disa pormannem am-kam nanvam melltat. Punn hea kallar oslim nanvam sobit kai?&lt;br /&gt;Don nanvanchim okxoram kaddun tho-ddeamnim bhurgeank nanvam ghaleant Me-nino ani Natalinachem cheddum Mena zalam Josinho ani Elsie-cho cheddo Joel zala. Him nanvam vaitt nhoi, punn kednaim-kednaim oslim nanvam hanso haddtat. Ligorio ani Onorata-hancho put ‘Lion’ zavnk nam? Thoddeanchim nanvam dakttim keleant Natal Natty zalam, Antonette Antu zalam, Alvaro Alu zala ani Bostiao Bobby zala. Magir osleank tanchea nanvan konn ollkonam, hea ‘short form’-anuch ollkhotat. Tinch pasun tanchi khorim navam thodde pavtt visortat.&lt;br /&gt;Thoddeam ghora-beank mon’zatichea nanvamnim ollkhotat. Mazrager, Koleanger, Vaghanger, Xinvanger, Makddanger mhollear tanchim ghoram rokdd-inch melltat. Toxinch thoddeank add nanvam asat. Garsul’lo, hodd’-ddo, undir mhonn te famad zaleat. Thodde pavtti okmanachim nanvam tim!&lt;br /&gt;Thoddeank nanva-mnim ollkhonant punn ‘pet names’ asat tachean ollkhotat, Bushan, Baby, Bebe, Nanu, Nana oslim pet names vete-panvlak melltat. Tanchim sarkim nanvam kaddlear konn-ak ulo kela mhonn tim ogich ravtat, punn tanchim ‘pet names’ kaddlear tim rokddinch zagovtat. Kazari ekame-kak ‘Honey’ ‘Shana’, ‘Love’, ‘Sweetheart’, ‘Raja-Rani’, ‘Prince’, ‘Princess’, ‘Queen’ heam nan-vamnim pachartat. Punn thoddeach kallan tanchi goddsann veta.&lt;br /&gt;Thoddeam mon’xa-chim nanvam zon’va-rank ghaltat, Sunneank Roger, Bruce Lee ani mazarak Sangeeta ani Ruby, ho mon’xank kedo vhoddlo okman!&lt;br /&gt;Kitem zaum koslem-i nanv amkam asum, Dom Pedru Pedrulo zaum, punn amchem jivit Devachea moga-chem ani peleache sevechem zaum!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell’lekar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Mazor Maslli Soddit, Tednam Bebdo Soro Soddtolo”&lt;br /&gt;Bebdikai ek pidda. Bebdikayek lagun kitleamnim aplem jivit ibaddlam, ghorabe kosoddleat ani somazachem noxtt vaddoilam. He piddek ilaz asa mhonn zaite visorleat. Punn zannim aplem bebdikayechem patok ollkhun ghetlam, jivit novsorlam, tannem khoxalkayechem zoit melloilam.&lt;br /&gt;Nicky D. hachi khobor zaiteamnim aikolea. Tachem mullavem nanv Nicholas D’Silva. Vell’lle ganvcho, amcho soiro to. Belganv xiktalo. Xikpant ani khellant huxar aslo. Ixttam borabor misoll zatanam soreant-ui misoll zalo. Bebdikayechea barantuch xikop sompoilem. Mumboichea ‘Bank of Baroda’-nt-ui nokri melloili. Eka disak ‘Bank Cashier’ zalear dusrea disa Benkichea panvddear bosun moddiche poixe meztalo. kazarache pirayecho zatoch, Leonniechea mogan poddlo. Tika mellunk vetanam soro kednach pivunk nam ani Leonniek Nicholas bebdo mhonn kosloch dubav poddunk nam. Kazar zatoch tanchea ekvottak dogam bhurgim zolmolim, Myrtle ani Maud. Itlea mhonnosor Nicholas-an aplea kazarachem sutt ani kazarachi mudi pasun vikun kaddloli. Poixeank patixer zavn to Leonniek boddoitalo. Nicholas eka darantlean bhitor sorta zalear, Leonnie, dogaim bhurgeank khankeant marun, dusrea darantlean dhanvtalem. Mezachea govetant, ghalun pasun, tinnem bhurgeank samball’lim. Myrtle iskolak vetana, Nicholas lokot-lokot aple dhuvek soreache noxer pavounk vetalo. Sisterin taka pollelo ani to konn kai mhonn Myrtlea lagim vicharlem. To bebdo aplo bapui mhonn sangunk, taka loz disli. To aplo bapui nhoi, punn aplo ek xezari mhonn tannem sanglem. Hi khobor dusrea disa iskolak vetanam, Myrtlean aple avoik sangli. Tednam Nicholas nigtoch uttlolo. Aple dhuvechi khobor aikun taka jintt marli. Apleak lagun aplo ghorabo sonsta, hem taka thavem zalem. Dolleantlean dukham vhanvtalim. Apunn soro soddtolo mhonn thoinchea thoimsor tannem nichev kelo. Tea disa thaun tannem soreacho ghontt ghevnk nam. Nicholas aslo to Nicky D. zavn bebdikayek sampoddloleank he piddentlo bhair kaddunk vavurta. Ratchea khuinchea-i vellar, konnem-i fon marlear, tanchea akantak rokddoch dhanvta. ‘Mercilite’ hem AA-chem masik to vhodda umedin choloita. Nicky D hem uzvaddit kirnn soglleak fankarit asa.&lt;br /&gt;Zaiteank hi bebdikai bhurgeponnich suru zata. Kazarank ‘party’-ank soro funkott mellta. Funkeacho soro aiche tornnate dhonkit ravtat. Tanchea pievpak xim’ ani mer nam. Zo tornnato piyenam to tanchea borabor sobonam, taka kuxin kaddtat. Aiche tornnate, bieracher suru kortat...... tea uprant viski, brendi, rum, xevottak feni! To soro ‘branded’ asunkuch naka, koslo-i upkarta. Funkea mellonam tednam poixeamnim piyetat. Piyeunk poixe nam zatoch chortat, nagoitat. Mhojea jivitant hanv ‘wine’ soddun kosloch soro pielolo nam. ‘Cheddum zalam re, hatak kanknnam ghalun bhonv,’ oxe mhaka challoitale. Heam mhojeam ixttank sokallim utt’tanch soreacho ghontt zai zalo. Nam zalear tanche hat koddkoddtale. Sokallim dha vaztam, te maddak veng marun astale. Tantuntle thodde aiz maddak veng marlole-i disonant. Challis zavche adim morun somple.&lt;br /&gt;Bebdikayek sampoddlolo monis aplench jivit ibaddta. Tachea jivitant tea uprant Devak zago uronam, magnnem, mis, ters mhollear taka ek fokann koxem zata. To magir chor-nagovnno zata. Tachea tonddantlean noxtteam utranchem lisanv bhair sorta. Taka sarki jhem poddonam. To torekvar piddancho gulam’ zavn bhonvta. Apli zobabdari visorta. Tachea jivitantlo hetu pollun veta. Nitollsann mhellsannint bodolta. To aple mornnache dis mezta.&lt;br /&gt;Bebdikayek sampoddlolo monis aplo ghorabo konsllun uddoita. Taka ghorabeacho ‘time table’ lagonam. Taka lagun tachim ghorchim vangddi sonstat. Tea bebdeak lagun tankam kitlem mhonn unneponn! Osoch mhozo ek titiv aslo. Newton 45 mhollear taka konn-ui vollkhotalo. Tannem aplem jivit soreak bhettoilelem. ‘Are to tuzo soiro nhoi re’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. ‘Soiro nhoi, punn mhozo khas rogtacho titiv to’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. Soro pivon-pivon to somplo. Ghorabeacher kallo dag ghalun gelo.&lt;br /&gt;Bebdikayek sampoddlolo monis somazachem noxtt vaddoita. Taka konnuch man dinam, punn ho somaz taka kenddta. Eka bebdeak lagun somaza-chi xanti bigoddta, bolatkar vaddtat, khun-maramari choddta, fodd-modd, zhuzam-moddam toyar kortat. Somazant ontor disun yeta.&lt;br /&gt;Bebdikai jivitachem, ghorabeachem, somazachem, nisonnton korit asa. Ani voilean bebde lok, Jezun udkacher axirvad ghalun soro kel’lo, to vaitt zavnk zainam oxe boddboddtat. Jezun soro mon’xachi loz vattavnk kel’lo, il’lo piyelear vaitt nhoi to, punn hispa bhair piyelear, soglleankuch lojek ghalta. Soro sodd ani novea jivitak survat kor, tednam Dev tujem jivit, ghorabo ani ho somaz axirvadan bhortolo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell’lekar&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-4384698552275267223?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/4384698552275267223/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=4384698552275267223' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/4384698552275267223'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/4384698552275267223'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2008/01/voparinchea-bhanddarantlem.html' title='Voparinchea Bhanddarantlem'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1703391952136861071</id><published>2007-12-23T00:08:00.001-08:00</published><updated>2007-12-23T01:39:08.561-08:00</updated><title type='text'>Thomas Stephens Konknni Kendr  - REPORT 2007</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R24soJzHAMI/AAAAAAAABFI/Pq6AZmFj0G4/s1600-h/Fr.PratapNaik.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R24soJzHAMI/AAAAAAAABFI/Pq6AZmFj0G4/s200/Fr.PratapNaik.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147100492467732674" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R24sRJzHALI/AAAAAAAABFA/v1YxgSg70eY/s1600-h/a1.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R24sRJzHALI/AAAAAAAABFA/v1YxgSg70eY/s200/a1.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147100097330741426" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;TSKK  REPORT  2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Wishing you all grace filled&lt;br /&gt;Christmas: The feast of caring and sharing May you be blessed With joy and happiness in the New Year 2008&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;It is said that ‘If one can dream it, then you can do it.’ &lt;br /&gt;Years ago, a few Jesuits envisaged a Konknni Research Institute in Goa. Their imagination became a reality in March, 1982, when Thomas Stephens Konknni Kendr (TSKK) was established. Today it has its own building, research library, classrooms, a botanical garden, and other facilities. TSKK has made a significant contribution to the development, research and promotion of Konknni language and culture.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This year TSKK is celebrating its Silver Jubilee. All that has been achieved is due to God’s blessings, and the love, support and financial help received from our benefactors, friends and well wishers. This annual report is an account of what we have contributed to Konknni this year. We look forward to your continued support in the years to come. On this occasion we also like to remind you that you and your families are in our prayers, especially as Christmas, the Feast of the Prince of Peace, draws near and the New Year 2008 approaches.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;RESEARCH AND PUBLICATIONS:&lt;br /&gt;On March 29, TSKK completed 25 years. On this occasion, the Silver Jubilee inaugural function was held at TSKK premises on 29 March. Zudas, (a one-act Konknni play) and Hansat Gayat Nachat (Children’s song booklet) both authored by Fr. Pratap Naik, were released on this occasion. Also released were Sod 11 (TSKK research bulletin) and the multi-colour TSKK Information Brochure. &lt;br /&gt;On 23 September at Cavelosim, Fr Socorro Mendes released Saxtticheo Igorzo Volume II of Fr. Moreno de Souza, S.J. &lt;br /&gt;On 30 July, on the eve of the Feast of St. Ignatius Loyola, Swiss Jesuit Provincial Fr Albert Longchap and Fr. Anton Kurmann visited TSKK. The Swiss Provincial released the TSKK Silver Jubilee Souvenir. Lester Fernandes, a journalist cum publisher and active well wisher of TSKK, shouldered the responsibility of designing, editing, and printing the souvenir. &lt;br /&gt;On 29 September, Romi Lipient Konknni Kors was released by Tomazinho Cardozo, the President of Dalgado Konknni Akademi on the occasion of Fr. Matthew Almeida’s birthday The book, written by Fr. Matthew Almeida, has received an enthusiastic response with pre-publication orders coming in from all over the world. &lt;br /&gt;On 25 October, TSKK Research Bulletin Sod 12 was released at the hands of Antonio Pereira Konknni Puroskar award winner B. E. Mendes. &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;AUDIO VISUAL MEDIA:&lt;br /&gt;On 11 and 12 April, TSKK screened famous Konknni films Amchem Noxib and Nirmon, as a tribute to Frank Fernand, the film’s producer and music composer who died in Mumbai early this year. Before the screening, Ciriaco Dias, one of the actors in both films, shared his experiences working with Fernand. &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;COURSES, WORKSHOPS AND FUNCTIONS:&lt;br /&gt;From 15 January to 3 February, TSKK conducted a course on ‘Reading Konknni in Kannada script’ for its staff members, as part of the on-going formation.&lt;br /&gt;From 1to 31 March a special part-time Konknni Basic Course was conducted.&lt;br /&gt;On 29 March, the inaugural function of Silver Jubilee Year 2007-2008 was held at TSKK premises. Prof. Newman Fernandes, the Principal of St. Xavier’s College, Mapusa was the chief guest. Dr Pandurang Phaldessai, the Member Secretary of Kala Akademi, Panaji, Dr. Chandralekha D’Souza, the Head of the Konknni Department of Goa University and Dr. Anthony da Silva, S.J., the Provincial of the Goa Jesuit Province were the guests of honour. TSKK Founding members, the ex-director, ex-staff and present staff were felicitated at the function. Mandd Sobhann, Mangalore, presented a vibrant cultural programme after the formal function. Fr Ave M. Afonso and Preeta Naik of TSKK compered the function. &lt;br /&gt;On 1 April, Dr Francis D’Sa, S.J. delivered a lecture on “Clash of Civilizations and the Dialogue of Cultures” at TSKK. Archbishop of Goa, Filipe Neri Ferrão, felicitated Fr. Francis D’Sa on this occasion for his contribution to Indology. &lt;br /&gt;From 16 to 21 April, TSKK conducted a Konknni songs and dance course for school children in view of presenting a children’s programme on Doordarshan, Goa. 11 students took part in this programme conducted by Dipali Sankolkar. &lt;br /&gt;From 16 April to 15 May, TSKK organized Konknni Basic Course attended by 7 students.&lt;br /&gt;From 14 to 28 June, Konknni Basic Course of spoken Konknni was conducted for Mothers of Agnel Ashram, Verna. &lt;br /&gt;From 4 June to 3 August, Konknni Basic Course was conducted for three students at TSKK. &lt;br /&gt;On 12 and 13 November, a two-days workshop on 5 Habits of Highly Effective Teachers for 9 primary teachers was held at TSKK premises. Physical exercises, meditation, seeing film clippings and documentaries, group activities were some of the components of the course.&lt;br /&gt;From 14 to 16 November, a workshop on teaching and testing spoken English was conducted at TSKK. Marion Valladares Smith, a trainer and tri-lingual language instructor, was the resource person for the course attended by 20 participants.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;AWARDS:&lt;br /&gt;KONKNNI MARTIR FLORIANO VAZ PUROSKAR (KMFVP): To commemorate the death of Goan youth Floriano Vaz during the 1986 language agitation, TSKK instituted Konknni Martir Floriano Vaz Puroskar. Floriano Vaz was shot dead on 20 December, 1986. This Puroskar consists of Rs. 5,000/-in cash, a memento and a shawl and it is given to the best Konknni book in Roman script. &lt;br /&gt;On 4 February, at Our Lady of Grace Hall, Margao, Ashok Chodankar became the first recipient of KMFVP for his book Jivit Fulum-di Somestanchem, written in both Roman and Devanagari scripts. The puroskar was conferred by ex-MLA Mr. Antonio Gaonkar. Ex-speaker Tomazinho Cardozo, Goa Shahir Ulhas Buyao, Romi Lipi Action Front convener Wilson Mazarello and tiatrist Prince Jacob were guests of honour. Salvador Fernandes, a Konknni lecturer from Fr. Agnel College, Pilar compered the function.&lt;br /&gt;ANTONIO PEREIRA KONKNNI PUROSKAR (APKP): APKP Puroskar 2007 was given to Bernardino Evaristo Mendes for his over 60 years contribution to Konknni literature. Fr. Antimo Gomes, the parish priest of Immaculate Conception church, Panaji presented the award, which consisted of a shawl, memento and a cheque of Rs. 25,000/-.&lt;br /&gt;The function was held at TSKK premises on 25 October. As a freelance journalist Bernadino regularly contributed Konknni articles to various periodicals and has over 23 books to his credit. &lt;br /&gt;Several of his Konknni programmes were broadcast from All India Radio Mumbai and Goa. Preeta Naik compered the program. Pietro Troupe from Anjuna entertained the audience with their selection of old Konknni film songs. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;CARVALHO GHORANNEM ANI TSKK KOLAKAR PUROSKAR: Kalakar Puroskar 2007 was presented to Harry D’Souza of Harry’s Century Band, Bijai, Mangalore at the Kalangann heritage centre on Sunday 4, November 2007. This award is instituted jointly by Carvalho Family of Kundapur, Karnataka, TSKK, Goa and Mandd Sobhann, Mangalore. The award consists of a citation, memento, shawl, fruit tray and cash Rs. 25,000/-. &lt;br /&gt;Felix D’Souza, a well known political and community leader of Mumbai, presented this award. A musical concert by Patrao brothers of Derebail was also staged on this occasion. Titus Noronha compered the stage programme. &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;ACTIVITIES OF TSKK MEMBERS:&lt;br /&gt;Rang Ixtt organized a meet to celebrate Late Dr. Manohar Sardessai’s Birthday at Manoshanti Hotel at 5p.m on 18 January. Dr Sardessai’s relatives, friends and admirers took part in the celebration. Elvin Cardozo, Roque D’Costa and Fr. Pratap Naik represented TSKK. &lt;br /&gt;They sang two of Dr Sardessai’s songs for children, which has been included in TSKK’s Hansun Khellun Gavum-ia audio CD.&lt;br /&gt;The annual state award of the State and Cultural Department of Goa was conferred on the Ex-Director of TSKK, Fr. Moreno de Souza S.J. at Margao for his service and contribution to Konknni literature. &lt;br /&gt;The award consisted of Rs. 20,000/-, a shawl and memento.&lt;br /&gt;The Save Goa Rally was organized at Lohia Maidan, Margao on March 10. Fr. Pratap Naik spoke on the topic ‘Equal Status to Roman Script’. &lt;br /&gt;Preeta Naik’s article on TSKK’s 25 years was published in Herald English daily, on the occasion of TSKK Silver Jubilee. &lt;br /&gt;Nityasangam, a monthly bulletin of the Council for Social Justice &amp; Peace published Fr. Pratap’s article Why Roman script for Konknni in its March issue.&lt;br /&gt;Bhakti Sobhann Programme was presented by Mandd Sobhann at Kalangann, Mangalore on 1 April. Lyrics were by Fr. Pratap, music by Eric Ozario and the programme was compered by Titus Noronha.&lt;br /&gt;On 14 April, Vavraddeancho Ixtt published Fr. Pratap’s reflection on ‘Paskanchi Porob ani Mhojem Jivit’.&lt;br /&gt;Investor Plus published an article by Frederick Noronha entitled ‘Priest with green fingers’, which spoke of Fr. Pratap Naik’s contribution in creating and maintaining TSKK’s botanical garden.&lt;br /&gt;An article by Preeta Naik, paying tribute to two Konknni musicians, the late Frank Fernandes and late Ulhas Buyão, was published in the May-June issue of Uzvadd.&lt;br /&gt;Fr. Pratap’s article, ‘Buyão: Konknni’s soldier of truth &amp; justice’ was published in Goa Flash.&lt;br /&gt;On June 17, Dalgado Konknni Akademi organized a one-day seminar for Konknni writers and readers. Fr. Pratap was invited to give a lecture on Konknni writing system in Roman script.&lt;br /&gt;Fr. Pratap’s article ‘Bhaxantorachim totvam ani kola’ was published in Amar Konknni of the Konknni Institute, Mangalore.&lt;br /&gt;HCN Channel of Herald English Daily telecast on 2 September, at 7pm. the panel discussion on ‘The Big Question: Why Konknni in Roman Script is ignored?’ Fr Pratap Naik was one of the panelists.&lt;br /&gt;Prakash Vazrikar, a Konknni lecturer from Government College, Khandola submitted his Konknni thesis ‘Konknni Kadomboreantlem somaz dorxon (Ochchev ani Karmelim kadomhoreanchea sondorbhant’. He successfully defended his viva for his doctoral thesis held at Konknni Department of Goa University on 5 December. Fr. Pratap Naik was his guide.&lt;br /&gt;Dipali Sankolkar, Sujata Naik, Ensila D’Souza and Sangappa Hosmane left TSKK for better pastures. TSKK is grateful for their service. Shilpa Salvi, who had served the TSKK a few years ago, has recently rejoined TSKK. &lt;br /&gt;OUR BENEFACTORS:&lt;br /&gt;TSKK lost its founding member and ex-Director Fr Moreno de Souza, S.J. on 14 October. He served Konknni for more than five decades. The other benefactor and friend which TSKK lost this year was Goa Shahir Ulhas Buyao, who passed away on 16 April 2007. On 19 August, TSKK librarian Preeta Naik lost her mother Laxmi Naik. On 23 September, TSKK research assistant Netra Kundaikar lost her father Gajanan Veluskar. May God grant them eternal rest.&lt;br /&gt;TSKK serves Konknni language and there are a number of people and organizations that have helped us in many ways to serve Konknni. We gratefully acknowledge the donors of cash, books, periodicals, CDs, and other material. The list is by name and place only. &lt;br /&gt;Fr Ave Maria Afonso, Porvorim; Mr Romeo Almeida, Porvorim; Mr Wolver Alemao, Chinchinim; Ms Freeda Andrade Porvorim; Mr Ben Antao, Canada; Ms Ivone Araujo, Porvorim; Mr Lucio Azavedo, Alto Betim; Fr William Barboza, Mangalore; Mr Rumil Baretto, Alto Betim; Mr Miguel Braganza, Mapuca; Ms Jesseline Britto, Alto Betim; Mr Tomazinho Cardozo, Candolim; Mr John Carvalho, Pune; Mr Oswin Carvalho, Alto Betim; Mr Paul Carvalho, Alto Betim; Mr Richard Carvalho, Mumbai; Mr Teddy Carvalho, Kundapur; Mr Wilfred Carvalho, UAE; Mr Wilfred Carvalho, Mumbai; Mr J. V. Carvalho, Mumbai; Mr Ashok Chodankar, Vasco; Mr Michael Cordeiro, Porvorim; Ms Felicity D’Costa, Miramar; Mr Olivinho F. D. Costa, Alto Betim; Mr Walburg V. Coutinho, Margao; Mr Octaviano D’Costa, Alto Betim; Mr Sunit Dalvi, Margao; Mr Prabhakar Dhage, Panaji; Mr C. X. Dias, Margao; Mr Egbert Dias, Porvorim; Mr Mariano J Dias, Porvorim; Mr Baylon D’Mello, Porvorim; Ms Brenda D’Mello, Porvorim; Fr Casmir D’Mello, Saligao; Mr Peter Monteiro, Alto Betim; Mr Bonaventure D’Pietro, Anjuna; Fr Concessao D’Silva, Mandur; Mr Alex P. Sequeira, Calangute; Ms Agnes D’Souza, Porvorim; Mr Valerian D’Souza, Mysore; Mr Christopher D’ Souza, Porvorim; Ms Clare &amp; Patrick De Souza, Washington; Mr Daniel F. de Souza, Vasco; Fr Moreno De Souza, S.J., Old Goa; Mr Roberto De Souza, Porvorim; Dr. Teotonio R. de Souza, Portugal; Dr Avita &amp; Joe D’Sa, Miramar; Mr Adolf D’Souza, Porvorim; Mr Felix D’Souza, Porvorim; Fr Braz Faleiro, S.J., Porvorim; Ms Alice Fernandes, Mumbai; Mr Ashley Fernandes, Reis Magos; Mr Caetano A. Fernandes, Alto Betim; Mr Cyprian Fernandes, Parra; Mr Dominic Fernandes, Anjuna; Ms Elaine Fernandes, Porvorim; Mr Jess Fernandes, Quepem; Mr Joe &amp; Janet Fernandes, Taleigao; Mr Lester Fernandes, Porvorim; Fr. Ubaldo Fernandes, Pilar; Fr Valerian Fernandes, Ajekar; Mr Edwin Fonseca, Margao; Mr Govind Gawas, Panaji; Mr Cledwyn Gomes, Porvorim; Mr Gopal Gowda, Mangalore; Mr Michael Gracias, Majorda; Mr Amrut J. Hardin, Porvorim; Mr Manoj Kamat, Madkai; Mr Ibadullha Khan, Mapusa; Ms Jyoti Kunkolekar, Marcel; Ms Priya Ranjan Kundu, Kolkata; Mr Clarence Lewis, Mumbai; Ms Genevieve Lewis, Mumbai; Mr Terrence Lewis, Mumbai; Mr Joe Lobo, Alto Betim; Mr Pierre Lobo, Betim; Mr Cipriano Lopes, Panaji; Ms Cecilia Lorenco, Penha de Franca; Mr Purushothama Mallya, Kochi; Dr Toru Maruyama, Japan; Ms Alice Mascarenhas, Goa; Mr Victor Mathias, Mangalore; Ms Kyoko Matsukawa, Japan; Mr B. E. Mendes, Tivim; Ms Celina Mendes, Alto Betim; Ms Cynthia Menezes, Porvorim; Mr Walter Menezes, Quepem; Dr. Rocky Miranda, Mysore; Mr Joseph Noronha, Porvorim; Mr Ruben Oliveira, Alto Betim; Ms Pamela Paes, Alto Betim; Fr Roy Pereira, S.J., Mumbai; Ms Ubaldina Pereira, Miramar; Mr V. Pereira, Porvorim; Mr A. J. Pimenta, Alto Betim; Mr Cristovao Pinto, Porvorim; Mr George Pinto, Alto Betim; Mr Oswald Pinto, Alto Betim; Mr Daniel Pires, Alto Betim; Raknno Prakashan, Mangalore; Mr Valley Quadros, Mangalore; Mr Vincy Quadros, Raia; Mr J. Remedios, Mumbai; Dayle Rodrigues, Porvorim; Mr Estevão Rodrigues, Alto Betim; Mr N. Rodrigues, Porvorim ; Mr Rosario Rodrigues, Agacaim; Mr Leonacio Rosario, Old Goa; Mr Yusuf Sheikh, Vasco; Mr Saratchandra Shenoi, Cochin; Ms Marion Valladares Smith, Candolim; Mr Michael X. Travasso, Miramar; Mr Constantinho A. Vaz, Alto Betim; Ms Efa do Rosario Vaz, Porvorim; Mr Prakash Vazrikar, Sanquelim; Ms Janet Viegas, Belgaum; Mr J.B. Sequeira, Mumbai; Amar Konkani, Mangalore; Amcho Yuvak, Mangalore; Amcho Sandesh, Mangalore; CIIL, Mysore; Crusader’s Voice, Vasco; Darshan, Karwar; Ujwal, Honavar; Divo, Mumbai; Goa Konkani Akademi, Panaji; Golden Heart Emporium, Margao; Gomantak Marathi Akademi, Porvorim; Jivitacho Prokas, Majorda; Jhelo, Mangalore; Kannik, Mangalore; Karnataka Konkani Sahitya Akademi, Mangalore; Kirnnam, Chinchinim; Konkan Times, Betim; Mandd Sobhann, Mangalore, Mangala Jyoti, Mangalore; Mansur Enterprises, Panaji; Mithr, Mangalore; Sevak Prakashan, Mangalore; Vasanthrao Dempo Education and Research Foundation, Panaji; St. Xavier’s College, Mapusa; Department of Information &amp; Publicity, Panaji; Directorate of Art &amp; Culture, Panaji.&lt;br /&gt;LIBRARY:&lt;br /&gt;At the end of 2007, TSKK library collection is touching 14,000 books. Some of this year’s important books are Chitpavanism: A tribute to Kokanastha Brahmin Culture by Jay Dixit; Vocabulario Da Lingoa De Japan; A History of Indian English Literature by M.K. Naik; The Kshatriyas in Ancient India by Madhumita Chatterjee; Medieval Indian Literature: An Anthology-Volume Four; Ancient Indian Literature: An Anthology-Volume 1,2 &amp; 3; Indology: Past, Present and Future by Saroja Bhate; Modern Sanskrit Literature: Traditions and Innovations by S. B. Raghunathacharya; English-Konknni (Kannada script) Dictionary; Vishayanurup Dyaneshwari by Dhananjay Deshpande; Dominic’s Goa: A Nostalgic Romp Through a by Gone Era by Dominic Fernandes; The Goan Village Communes by Dr. Olivinho Gomes; Flora of Bangalore District by Dr S. V, Ramaswamy; World’s Grand Procession of Saints in India by Rosario Rodrigues; metahistory; History Questioning History-Festschrift In Honour of Teotonio R. de Souza by Charles Borges, S.J. &amp; M.N. Pearson; Devadasis:Ancient to Modern by Dr. K. Jamanadas. &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;TSKK APPEAL:&lt;br /&gt;TSKK is celebrating its Silver Jubilee year. The celebration started on 29 March, 2007 with a grand event and will conclude on 29 March, 2008. TSKK receives no grant from the state and central governments. TSKK relies fully on God’s providence and the helping hand provided by well-wishers. This year we have prepared a series of projects, which you can partner by way of time, effort or money. Donations will go a long way to ensuring their success. We are enclosing, along with this annual report, a list giving details of various TSKK projects to be undertaken in the near future. Donations to TSKK are exempt from Income Tax under section 80G of the Income Tax Act 1961. You can send your generous contribution to: &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Thomas Stephens Konknni Kendr&lt;br /&gt;B. B. Borkar Road&lt;br /&gt;Alto Porvorim, Goa – 403 521. India&lt;br /&gt;Tel: 0832-2415857/2415864&lt;br /&gt;Mob: 9850658565&lt;br /&gt;Email: tskk@sancharnet.in &lt;mailto:tskk@sancharnet.in&gt; ; pnaiksj@yahoo.co.in &lt;mailto:pnaiksj@yahoo.co.in&gt; &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Be a Partner in Konknni’s Development&lt;br /&gt;The growth of any institution depends on successful execution of its projects, financial stability and commitment of the team members. After 25 years of its existence TSKK has to expand its scope of activities and projects. For this it needs financial support. This could be achieved by creating various Corpus Funds. Corpus Funds could be invested in Fixed Deposits in bank or in Balanced Mutual Funds. From the returns of the Corpus funds the respective projects have to be executed. So far TSKK has envisaged the following projects for which Corpus Funds are required.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;1. CULTURAL PROJECT:&lt;br /&gt;TSKK intends to organize every month one cultural programme of one and a half hour (one hour for performance and half an hour for discussion and dialogue with the audience) related to Goan Folklore at its premises. These monthly programmes will give an opportunity for the folk artists to display and develop their talents. Besides this, TSKK will conduct workshops to train younger artists to learn folk dances and folk forms. If the funds are available, TSKK could assign audio-video projects to record various folk dances of Goa.&lt;br /&gt;Corpus Fund required: Rs 32 lakhs&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;2. RESEARCH PROJECT:&lt;br /&gt;Konknni needs scientifically written grammars textbooks, dictionaries for beginners, and advanced learners. Besides these, reference works for college and university students have to be written. TSKK could initiate these projects with the help of research assistants on a contract basis. Two research assistants are required to do this task. TSKK publishes its research bulletin Sod. &lt;br /&gt;Corpus Fund required: Rs 23.6 lakhs&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;3. LIBRARY PROJECT:&lt;br /&gt;TSKK has an excellent library with a good collection of books and periodicals. All these have to be made available to the readers on computers. For this, one computer, with printer and library software, is needed. Library has to be upgraded through purchase of new books, new subscriptions, shelves, cupboards and other library material. Besides the existing books and documents must be preserved through fumigation and using naphthalene balls.&lt;br /&gt;Corpus Fund required: 16.3 lakhs&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;4. SCHOLARSHIPS PROJECT:&lt;br /&gt;Scholarships are needed to encourage and financially support talented, but economically poor students to do B.A. in Konknni. TSKK is interested in giving at least 10 scholarships. The recipients of these scholarships will spend a minimum of 25 hours at TSKK to acquired work experience.&lt;br /&gt;Corpus Fund required: 6 lakhs&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;5. TIATR PROJECT:&lt;br /&gt;Tiatr is the most popular form of theatre in Goa. To encourage tiatr, actors, playwrights, directors, singers, instrumentalists, light &amp; sound technicians, stage setters and others, an annual award of 50,000/- could be given to deserving artistes.&lt;br /&gt;Corpus Fund required: Rs 7 lakhs&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;6. PUBLICATION PROJECT:&lt;br /&gt;TSKK does research and publishes educational material. As publishing literature in Konknni is economically a difficult proposition, there are no known publishers in Goa. Therefore it is TSKK’s responsibility to undertake publishing of research material.&lt;br /&gt;Corpus Fund required: 25 lakhs&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;7. AUDIO-VISUAL MEDIA PROJECT:&lt;br /&gt;TSKK wants to prepare educational audio-video material, which is necessary for teaching Konknni. Besides TSKK plans to prepare short films and documentaries in Konknni, which could be used for value education in schools, colleges and parishes. &lt;br /&gt;Corpus Fund required: Rs 20 lakhs &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;8. BOTANICAL GARDEN PROJECT:&lt;br /&gt;TSKK has a mini-botanical garden with a selection of most of the fruit trees and plants found in Goa. This garden has become a center of attraction for plant lovers and botany students. The garden provides shelter to a number of local and migratory birds. The garden needs further improvement and regular maintenance. &lt;br /&gt;Corpus Fund required: Rs. 15.36 lakhs &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;9.. MAINTENANCE FUND&lt;br /&gt;TSKK’s building needs continuous maintenance and repair. Besides painting, rain protection sheets are needed to protect the building during the monsoons. TSKK website has to be upgraded every month and has to be maintained. Computers, inverters, an EPBX system and vehicles need constant maintenance.&lt;br /&gt;Corpus fund required: Rs 25 Lakhs&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;10.. CHILDREN’S LITERATURE FUND:&lt;br /&gt;Good reading habits in any language develops at childhood. Hence for the development and promotion of Konknni, children’s literature is essential. In this context TSKK wants to promote Konknni among children through publication of storybooks, comic books, CDs, DVDs and through various activities specially designed for them. &lt;br /&gt;Corpus Fund required: Rs 10 lakhs&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;11. DOR MHOINEACHI ROTTI PROJECT:&lt;br /&gt;The oldest Konknni periodical is Dor Mhoineachi Rotti. It was started in 1915. It could be developed as an excellent Catholic Family Journal with professional approach.&lt;br /&gt;Corpus Fund required: 38.8 lakhs.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;12. STAFF WELFARE FUND:&lt;br /&gt;Due to lack of funds TSKK is unable to offer attractive salaries to its competent and dedicated staff. This results in good performers moving to jobs that offer better pay. To prevent this, TSKK has to build a Staff Welfare Fund. From this fund the staff could be assisted by giving interest free housing loans, vehicle loans, payment of medicare, annual special allowance, pension and financial assistance for the education of their children.&lt;br /&gt;Corpus Fund required: Rs 30 lakhs&lt;br /&gt;If you need further details about these projects, kindly contact TSKK. Your contribution to any of these projects could be sent either in cash/cheque/Demand Draft in the name of:&lt;br /&gt;Thomas Stephens Konknni Kendr&lt;br /&gt;B.B.Borkar Road, Alto Porvorim, Goa – 403 521, Inda&lt;br /&gt;Phone: (0832) 2415857/ 2415864   Mob.: 9850658565&lt;br /&gt;E-mail: tskk@sancharnet.in &lt;mailto:tskk@sancharnet.in&gt;  or pnaiksj@yahoo.co.in &lt;mailto:pnaiksj@yahoo.co.in&gt; &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;- Forwarded by Gaspar Almeida, www.goa-world.com &lt;http://www.goa-world.com/&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1703391952136861071?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1703391952136861071/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1703391952136861071' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1703391952136861071'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1703391952136861071'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/thomas-stephens-konknni-kendr-report.html' title='Thomas Stephens Konknni Kendr  - REPORT 2007'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R24soJzHAMI/AAAAAAAABFI/Pq6AZmFj0G4/s72-c/Fr.PratapNaik.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-8927847891909768621</id><published>2007-12-21T21:31:00.001-08:00</published><updated>2007-12-21T21:31:42.583-08:00</updated><title type='text'>THEY WERE THE FIRST - A Tribute to Women in Goan History</title><content type='html'>"THE SUNDAY NAVHIND TIMES"/13th March. 2005 - "Panorama"&lt;br /&gt;           by "Mr. Prajal Sakhardande" (Pages from the past), &lt;br /&gt; &lt;br /&gt; THEY WERE THE FIRST.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A Tribute to Women in Goan History.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The first Goan woman psychiatrist was Dr Ms Adelia Costa and Laxmibai Talaulikar, Gawdulaka Kholkar were the first voijins.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The first Goan woman scientist was Dr Ms Beatriz De Menezes Braganza. The first women Sports Director of Goa and a Phd in Sports was Dr Ms Suzana D'Souza. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The first professional Goan Women Photographer was Palmira Coutinho. The first Goan model was Sooranga Moolgaokar for Raja Ravi Verma's paintings in the 1870's.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The very first woman actress on the Indian screen was a Goan from Asnoda, her name was Kamlabai Kamat (Gokhale). It was a silent film produced by Dadasaheb Phalke, the the father of Indian Cinema in 1913. People hardly know this fact. Durga Khote (Lad) another Goan from Sanvordem followed soon and became popular. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The first Goan womam to act on Marathi stage was a classical singer named Jyotsna Bhole. The first Goan woman to act on Konkani stage (Tiatr) in the first Tiatr Italian Bhurgo in 1892 was Regina Fernandes. The first Goan girl to act in the first Konkani film Mogacho Aoundo in 1950 was Lena Fernandes. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;` The first Indian to win the "Miss World" title was a Goan Ms Rita Faria in the year 1966. The first Goan painter was Prafulla Dhanukar. The first Goan woman classical singer Kesarbai Kerkar was bestowed the title "Surashree" by Poet Laureatte Rabindranath Tagore. Mohana Palkar was the Goan dancer at the court of the Peshwa in the year 1875. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The first woman historian of Goa was Maria Ermilinda Stuarts Gomes and almost contemporary to was Propercia Correia Afonso Figuerido in the late 19th and early 20th century. The first Goam Woman Teachers were Ana Joaquina D'Souza Correia and Piyush Bandodkar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imelda Tavora was the first Goan Radio Star among women. Ashatai Phadke and Radhabai Kamat were the first women Kirtankars of Goa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The first Goan women poets were Gokulbai Talaulikar, Godavaribai Naik, Seetabai Kundaikar and Sosuaka Kenkre. The first two wrote Marathi poems and the last two wrote "Abhangas" and "Ovyos" respectively. The first Konkani woman poet of Goa was Smt. Vijayabai Sarmalkar. The First woman Konkani Prose writer of Goa was Sheila Kolambkar Naik. The first Konkani woman writer to win the Sahitya Academy Puraskar for her work "Sapanphullam" was Meena Kakodkar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There have been Goan Women journalists, nurses, singers, sports women, social activists and workers, caterers, councilors, educationists, bankers, women in technical fields, fashion world, historians, librarians, women running tea-shops, hotels, businesswomen, columnists and so on.We cannot forget the women who composed the Dhalo, Jugdyo, Ovyo, Davlimandi, etc.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;Forwarded by Sanny de Quepem&lt;br /&gt;for Goa-World.Com&lt;br /&gt;www.goa-world.com/goa/about_goa/&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-8927847891909768621?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/8927847891909768621/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=8927847891909768621' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8927847891909768621'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8927847891909768621'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/they-were-first-tribute-to-women-in.html' title='THEY WERE THE FIRST - A Tribute to Women in Goan History'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-4223157056359182588</id><published>2007-12-17T22:49:00.002-08:00</published><updated>2007-12-17T22:50:02.724-08:00</updated><title type='text'>Amche Tiatr ani Amchim Kantaram</title><content type='html'>Amche Tiatr ani Amchim Kantaram&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiatr ani tiatrantlim kantaram amche sonskrutayecho ek bhag zaun asa, hantum dubav nam. Hech khatir amche tiatr disan dis odik ani odik nanvlovkik zait vetat to puravo, tiatracho 115 vorsancho itihas dita. Fattlea 115 vorsam modem, sonvsarant zaito bodol zalo, sonskrutik mollar novlam ghoddon ailim, ghoram ghoramnim Reddio ani TV aileo, punn tiatrachem mhotv azun porian komi zavnk nam mhonnlear fott zavchinam. Amchea tiatr ani kantaram vixim thoddo niall korpak zai oxem mhaka dislem, kiteak halinch ami, mhonnche Kala Mogi, Candolim he sonvsthen,  Setembrache 12ver, 2007 ek tiatr “Odruxtti Jivit” machier haddlo. 50 vorsam adim ho tiatr ami Saipem vaddeant, Candolim dakhoilolo. Tiatr pornno aslo dekhun, pornnim kantaram jim 50/60 vorsam adim amcheam purvileam nanvlovkik kolakaramnim gailolim tim ami hea tiatrant lokam somor haddchim mhunn nirnnoi ghetlo. Ho tiatr machier haddpant ani purvileam kantoristanchim 12 kantaram hea tiatrant gavpant amkam zaitem xikpak mell’lem. Tech khatir tiatr ani kantaram babtim hem borop korpak chintlem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adim...&lt;br /&gt;Ami machier haddlolo “Odruxtti Jivit” ho tiatr 1957 vorsa Joao Cardozo hannem borovn ani digdorxit korun Saipem vaddeant machier haddlo. Hea tiatrachi kanni sarki sadi asa khori, punn hea tiatrant soglleam von odik mhotvachi dekh mhonnlear tantum toyear kelea ti ‘comedy’. Ak’khi ‘comedy’ tiatrache kannient vinnlea ani tiatrache kanniecho ek bhag asa. Aichea tiatr boroinnaramnim hachi chotrai ghevpak zai, karonn kanniek guntun vinod toyar korop aichea tiatramnim zoborxem pollevnk mellonam.&lt;br /&gt;Purvil’le kolakor, mhonnlear Aleixinho de Candolim, Young Menezes, Jacinto Vaz, Anthony Mendes, Alfred Rose, M. Boyer, Remy Colaco, adi. hanchim sumar 60 vorsam adlim kantaram machier ami gailim. Team kantaranche ‘lyrics’ vachun kalliz dhadoslem. Tanchim utram ani ghoddpam khub sobit ani sundor asat. Tea kantaranche ‘tune’ aikat. Tea kallar he ‘tune’ soglle ‘original’ asle, tannim dusreanche ‘tune’ kopi korun aplim utram tanchea ‘tune’-ancher bosoilim nant. Aichea kantaram ghoddpi kolakoramnim hachi dekh ghevchi mhunn mhoji vinonti. &lt;br /&gt;  &lt;br /&gt;Atam . . . &lt;br /&gt;Aichea kallar tiatr sarko ‘commercial’ zala. Tiatra vorvim aiche kolakor aplo disvoddo zoddtat. Tiatr borovpi chodd zaleat ani tiatr borpavollicho dorzo sokol poddla. Zorui tiatr loka modem odik nanvlovkik zala, torui tacho dorzo unchlea panvddear pavonk zai aslo toso pavonk nam. &lt;br /&gt;Aiche tiatr borovpi chodd korun ‘short-cuts’  marunk bhiddenam nhoi mhunn lojenam. Dusream bhasantleam nattkanchea vo cholchitranchea kanniachi ‘copy’ marun apnnem tiatr boroila mhonnpak fattim soronam. Omkeache kanniecher adarun ho tiatr boroila mhunn dakholl kelolem zalear khub borem zatem aslem.&lt;br /&gt;Aichea tiatr boroinnarank ‘Comedy’ borovpakuch kollonam mhonnlear fott zavnchinam. Tea khatir anek Inglez bhaxentleam masikancher, pustokancher vo potrancher ailole ‘jokes’ vaprun lokak hansoita ani amchea tiatrachi porampora ibaddta mhonnpak mhaka vaitt dista. Aicheam kantarancher nodor marat. Ghoddpank xim ani mer nam ani ‘tunes’ tor chodd korun dusrea bhasantleam gitanchi nokol (kopi) asta. Adhunik kallar sogllem sudorta oxem amkam dista, punn amchi tiatr kola bigoddta kai kitem? Oso dubav poddta. &lt;br /&gt;  &lt;br /&gt;Attapnni...&lt;br /&gt;Amchea aicheam tiatristamnim adlea tiatristanche borpavollicher, magir te tiatr zaum vo kantaram zaum, obheas korpachi goroz asa. Te tiatrant ‘Comedy’ koxi ghaltale tacher niall kelear ani tech porim kanniek guntun apleam tiatramnim vinod toyar kelo zalear tiatrak khub faideak poddtolem. Te kantaram koxe ghoddtale tacher obheas korpachi goroz asa. Amche tiatrist zor te machier khorench tiatrachea mogan vavurtat zalear te ho obheas korun apunn sudronk proitn kortole nam tor tiatra vorvim tankam duddvancho faido mellta, takach lagon te tiatr machier asat mhunn sid’dh zatolem. Tiatracho amkam khoro mog asa zalear ami tiatra khatir il’lo teag korunk fattim ravche nant. Tiatrist hem avhan mandun ghet kai?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-Tomazinho Cardozo&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-4223157056359182588?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/4223157056359182588/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=4223157056359182588' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/4223157056359182588'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/4223157056359182588'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/amche-tiatr-ani-amchim-kantaram_17.html' title='Amche Tiatr ani Amchim Kantaram'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-3005043002012661183</id><published>2007-12-17T22:49:00.001-08:00</published><updated>2007-12-23T01:43:10.064-08:00</updated><title type='text'>DISTA  RE  TUJEM  DISTA  RE,  APLEPONN  TUJEM  DISTA  RE</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R24tqJzHANI/AAAAAAAABFQ/Uri0zbqJTpA/s1600-h/a1.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R24tqJzHANI/AAAAAAAABFQ/Uri0zbqJTpA/s200/a1.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147101626339098834" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;DISTA  RE  TUJEM  DISTA  RE,  APLEPONN  TUJEM  DISTA  RE&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eke sorvojonik dobajeache kariavollik ek kirtonkar Mora-ttintlean oso gaitalo: “Tuza disto go, tuza disto go, tuza disto go….”  Sumar panch tori minut to hinch utram gaitalo, fuddlim utram uchari-naslo. Oxem gaitanam, aple mukhar machie sokol bosloleancher to apli nodor bhonvddait aslo. Dekhun taka kitem dista kai mhonn sogllo lok chintunk poddlo. Ostoreo-cholio aplem ang bi dista asot mhonn aplim vostram sarkim korunk laglim. Xekim tea kirtonkaran oxi aplea kirtonachi voll sompoili: “Tuza disto go, tuza disto go, tuza disto go, Site tuza Rama vorcha prem’ disto go”. Hem aikotanch hanxeam ani talliancho khollkholl zalo.  Ami amcheam rajkornneam, odik korun amdaram vixim oxem gavpachem (vo roddpachem?): ‘Dista re tumchem dista re, dista re tumchem dista re, tumcheam soglleam kortubamnim tumchem apleponn dista re’.&lt;br /&gt;Porvore Mandovi pula lagim dongor konsllun margar poddtalo dekhun dhanvtereank toxem vattsurank obsoeg gho-ddonam zavnk pulisen  margar addo ghal’lo to, Virodhi Fuddarean ani tacheam sangateamnim apleam hatamnim bollan kaddlo.  Hem tankam vhoddlem koutuk dislem zait.  Torui porjechem mon jikunk hem fokot ek sadem, kaido hatant ghevop nhoi punn ek murkponn ani Virodhi Fuddareak ani amdarank hem bilkul sobonam. Tankam tea addea vixim kosli-i horkot aslear, tannim lagu zatolea vo Mukhel Montrea vo unchlea odhikarea lagim ulovnk zatalem.  Vhoddi-lamnim tor oslim kortubam kelim, pattlav-dar kiteak korchenant?  Fuddlem zot cholta toxem pattlem cholta nhoi?  Punn BJP ani tanchea Songh Porivarachea dusream sonvsthanche-am vangddeanchem hem khaxeleponn!&lt;br /&gt;Digambar Kamat-acho sorkar uddovpachem serkos suru zal’lem tednam apnnak dusrea vordan vhorunk itle ani title kotti rupia ditale mhonn dogam tori amdaramnim ugteponnim sanglolem.  He vixim apunn jerul choukoxi kortolom mhonn Mukhel Montrean bhasai-lelem. Dusre-i Kongres amdar choukoxi korunk magtale tantlo ek Up-Sobhapoti.  Punn hacher atam visor poddli vo mudom’ visor ghali?  Toxench apleo faileo pas korunk dusro ek montri dalali magta tem Mukhel Montreak apnnem gomoi-lam mhonn ek tednacho bonddkhor montri uloi-lolo.  Kitem sot ani kitem fott ti porjek dakholl zavnk, heam don-ui gox-ttim vixim Mukhel Mon-trean vegim tirait choukoxi korunk nibel goroz .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Felix P. da Cruz&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-3005043002012661183?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/3005043002012661183/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=3005043002012661183' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/3005043002012661183'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/3005043002012661183'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/dista-re-tujem-dista-re-apleponn-tujem.html' title='DISTA  RE  TUJEM  DISTA  RE,  APLEPONN  TUJEM  DISTA  RE'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R24tqJzHANI/AAAAAAAABFQ/Uri0zbqJTpA/s72-c/a1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-2275751940821094280</id><published>2007-12-17T22:25:00.000-08:00</published><updated>2007-12-17T23:11:20.177-08:00</updated><title type='text'>VOPARINCHEA BHANDDARANTLEM</title><content type='html'>Voparinchea Bhanddarantlem:&lt;br /&gt;“ Eka lognak bara vignam”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;‘Love Marriages v/s Proposed / Arranged Marriages’, hea vixoyacher ek pavtt ‘debate’ zali. Zaitim karonnam sangun, ap-aplo pongodd zoitivont korunk, tornnateanche proytn zale. Mogachim lognam borim mhonn, ek pongodd aplim karonnam sangot ravlo. Mogan logn zalolo zat-kat mandinam, gorib-girest mhonn vollkhonam, nennar-zannaranchi ontor korinam, punn sogllea vegllocharacher tancho mog zoit vhorta. Mogan axil’lo aplea sangateak asa toso mandun gheta ani tacho mog torekvar proxnank fuddo korta. &lt;br /&gt;Soirikechim lognam borim mhonntolim oxem mhonno: Mog-mog mhonntat tim lognam adinch fog kortat. Zaite pavtt avoi-bapaiche khuxe add, tancho axirvad nastanam tim logn zatat. Tea uprant tanchea logni jivitant vhoddilanchi budh ani adar tankam mellonam.&lt;br /&gt;Don-ui pongodd zhogoddtanam, eklean oso aplo sondex dilo. “Amkam mogachim lognam nakat ani soirikechim lognam nakat. Amkam zai teo ‘proposed love marriages’. Konn tori vo zonn eklo dusreak ‘propose’ korta ani magir tancho mog zata. Mogachi tenkxi koxi, tancho mog lognachi gantt marta. Koslim-i zaum tim lognam, punn aiz tankam bara vignam. Kiteak kai?&lt;br /&gt;Aiz logn zal’leam modem magnnem nam. Sokallim utt’tanam ghov-bail veg-vegllea vellar utt’tat. Punn nhidunk tori vangdda vochunk zai aslem. Nhidunk veche adim Devak ani ekamekak dhin’vaslolo zalear, Devachem ani ekamekachem bhogsonnem maglolem zalear, Deva ani ekameka mukhar apleo gorzo khaltikayen ghaleleo zalear...oslem magnnem logni jivitant folladik zavpachem. Devachem Utor amchea panvlank uzvadd zata, tersachem magnnem Saibinnichi bhokti vaddoita ani Jezuchea soddvonnechea ghuttant amkam vantto dita.&lt;br /&gt;Aiz logn zal’leam modem somjikai nam, sosnnikai nam. Ekamekak tim asat toxim mandun ghenant. Eka mekacheo osoktayo somzonant. Dusreacheo chukeoch kaddtat. Dhin’vasnni disonam. Khaltikai nam, sogllo gorvixtt utrancho boddbodd! Zonn eklo ap-aple bhaxen sogllim kamam korunk sodta, dusreacho adar-sohokar ghevnk sodinam. Matxi chuk zalear, sogllench ifern zata. Jem lhan utramnim, somjikayen sangum yetalem, tem ragan tapon sangtat. Sosnnikai mat-ui disonam. Haka lagun aiz lognam tuttun-futtun poddtat. Aiz logn zal’leam modem bhogsonnem nam. Monis osokt. Osoktayen to khala poddta. Punn dusro taka somzun ghenam. Bhogsunk konnuch toyar nam. Dusreacheo chuki monis bhogxinam tem pollevn to aplea khas jivitant chuk korinam-so dista. Bhogsonnem dinastana-ghenastanam aiz kitlim logn zalelim vorsanchim-vorsam ragan ani ekameka lagim uloinastanam jiyetat. Oslim Deva koddlean tori aple chukik bhogsonnem magtat kai?&lt;br /&gt;Aiz logn zal’leam modem bhasabhas nam. Zonn eklo aplea monantlem korta. Dusrea kodde ani budh ghevop nam. Apunn korta tem sodanch sarkem, oxem taka dista. Ani taka dusrea lagim ulovnk, bhasabhas korunk vell nam. Bhasabhas kel’li zalear kitle proxn suttave zavpache, kitle dubav pois zavpache, ani logni jivitant kosle tharav ghetat te yesvont zavpache. Dog zannanchim chintnam ani dog zannanche anvdde bhasabhas korun ekttaim haddlear, logni jivit mozbut zavpachem. Logna disa dadlo ani ostori kallzan, monan otmean ani kuddin ek zal’lim. Logni jivitantlim vignam pois korunk, anvdel’le anvdde ani chintlelim chintnam logn zal’leancho sasnnik bandpas mozbut korum-di.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell’lekar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;++++++++++++++++&lt;br /&gt;“Mazor Maslli Soddit, Tednam Bebdo Soro Soddtolo”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bebdikai ek pidda. Bebdikayek lagun kitleamnim aplem jivit ibaddlam, ghorabe kosoddleat ani somazachem noxtt vaddoilam. He piddek ilaz asa mhonn zaite visorleat. Punn zannim aplem bebdikayechem patok ollkhun ghetlam, jivit novsorlam, tannem khoxalkayechem zoit melloilam.&lt;br /&gt;Nicky D. hachi khobor zaiteamnim aikolea. Tachem mullavem nanv Nicholas D’Silva. Vell’lle ganvcho, amcho soiro to. Belganv xiktalo. Xikpant ani khellant huxar aslo. Ixttam borabor misoll zatanam soreant-ui misoll zalo. Bebdikayechea barantuch xikop sompoilem. Mumboichea ‘Bank of Baroda’-nt-ui nokri melloili. Eka disak ‘Bank Cashier’ zalear dusrea disa Benkichea panvddear bosun moddiche poixe meztalo. kazarache pirayecho zatoch, Leonniechea mogan poddlo. Tika mellunk vetanam soro kednach pivunk nam ani Leonniek Nicholas bebdo mhonn kosloch dubav poddunk nam. Kazar zatoch tanchea ekvottak dogam bhurgim zolmolim, Myrtle ani Maud. Itlea mhonnosor Nicholas-an aplea kazarachem sutt ani kazarachi mudi pasun vikun kaddloli. Poixeank patixer zavn to Leonniek boddoitalo. Nicholas eka darantlean bhitor sorta zalear, Leonnie, dogaim bhurgeank khankeant marun, dusrea darantlean dhanvtalem. Mezachea govetant, ghalun pasun, tinnem bhurgeank samball’lim. Myrtle iskolak vetana, Nicholas lokot-lokot aple dhuvek soreache noxer pavounk vetalo. Sisterin taka pollelo ani to konn kai mhonn Myrtlea lagim vicharlem. To bebdo aplo bapui mhonn sangunk, taka loz disli. To aplo bapui nhoi, punn aplo ek xezari mhonn tannem sanglem. Hi khobor dusrea disa iskolak vetanam, Myrtlean aple avoik sangli. Tednam Nicholas nigtoch uttlolo. Aple dhuvechi khobor aikun taka jintt marli. Apleak lagun aplo ghorabo sonsta, hem taka thavem zalem. Dolleantlean dukham vhanvtalim. Apunn soro soddtolo mhonn thoinchea thoimsor tannem nichev kelo. Tea disa thaun tannem soreacho ghontt ghevnk nam. Nicholas aslo to Nicky D. zavn bebdikayek sampoddloleank he piddentlo bhair kaddunk vavurta. Ratchea khuinchea-i vellar, konnem-i fon marlear, tanchea akantak rokddoch dhanvta. ‘Mercilite’ hem AA-chem masik to vhodda umedin choloita. Nicky D hem uzvaddit kirnn soglleak fankarit asa.&lt;br /&gt;Zaiteank hi bebdikai bhurgeponnich suru zata. Kazarank ‘party’-ank soro funkott mellta. Funkeacho soro aiche tornnate dhonkit ravtat. Tanchea pievpak xim’ ani mer nam. Zo tornnato piyenam to tanchea borabor sobonam, taka kuxin kaddtat. Aiche tornnate, bieracher suru kortat...... tea uprant viski, brendi, rum, xevottak feni! To soro ‘branded’ asunkuch naka, koslo-i upkarta. Funkea mellonam tednam poixeamnim piyetat. Piyeunk poixe nam zatoch chortat, nagoitat. Mhojea jivitant hanv ‘wine’ soddun kosloch soro pielolo nam. ‘Cheddum zalam re, hatak kanknnam ghalun bhonv,’ oxe mhaka challoitale. Heam mhojeam ixttank sokallim utt’tanch soreacho ghontt zai zalo. Nam zalear tanche hat koddkoddtale. Sokallim dha vaztam, te maddak veng marun astale. Tantuntle thodde aiz maddak veng marlole-i disonant. Challis zavche adim morun somple.&lt;br /&gt;Bebdikayek sampoddlolo monis aplench jivit ibaddta. Tachea jivitant tea uprant Devak zago uronam, magnnem, mis, ters mhollear taka ek fokann koxem zata. To magir chor-nagovnno zata. Tachea tonddantlean noxtteam utranchem lisanv bhair sorta. Taka sarki jhem poddonam. To torekvar piddancho gulam’ zavn bhonvta. Apli zobabdari visorta. Tachea jivitantlo hetu pollun veta. Nitollsann mhellsannint bodolta. To aple mornnache dis mezta.&lt;br /&gt;Bebdikayek sampoddlolo monis aplo ghorabo konsllun uddoita. Taka ghorabeacho ‘time table’ lagonam. Taka lagun tachim ghorchim vangddi sonstat. Tea bebdeak lagun tankam kitlem mhonn unneponn! Osoch mhozo ek titiv aslo. Newton 45 mhollear taka konn-ui vollkhotalo. Tannem aplem jivit soreak bhettoilelem. ‘Are to tuzo soiro nhoi re’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. ‘Soiro nhoi, punn mhozo khas rogtacho titiv to’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. Soro pivon-pivon to somplo. Ghorabeacher kallo dag ghalun gelo.&lt;br /&gt;Bebdikayek sampoddlolo monis somazachem noxtt vaddoita. Taka konnuch man dinam, punn ho somaz taka kenddta. Eka bebdeak lagun somaza-chi xanti bigoddta, bolatkar vaddtat, khun-maramari choddta, fodd-modd, zhuzam-moddam toyar kortat. Somazant ontor disun yeta.&lt;br /&gt;Bebdikai jivitachem, ghorabeachem, somazachem, nisonnton korit asa. Ani voilean bebde lok, Jezun udkacher axirvad ghalun soro kel’lo, to vaitt zavnk zainam oxe boddboddtat. Jezun soro mon’xachi loz vattavnk kel’lo, il’lo piyelear vaitt nhoi to, punn hispa bhair piyelear, soglleankuch lojek ghalta. Soro sodd ani novea jivitak survat kor, tednam Dev tujem jivit, ghorabo ani ho somaz axirvadan bhortolo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell’lekar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;++++++++++++++++&lt;br /&gt;“Addechea Udkan Rikami Baim Bhoronam”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Soimbik girestkayen ami girest zale. Kai borim tim nhesnnam, kuddichi sobitai vaddoitalim! Kai borem tem ghorant toyar kelelim ruchichim jevnnam amchi kudd mozbut kortalim! Punn aiz amchea nhespachim ani jevpachim ‘fashion’-am bodlot asa. Punn hi ‘fashion’-am amkam faideak poddtat vo nam, hem sangonk mat avgodd zata!&lt;br /&gt;Adim igorjentuch nhoi, punn adlo lok sodanch moriadin nhestalo. Cheddvam bhailo ‘maxi’ nam zalear, apli nheson dimbie khala ghaltalim. Tea kallar nhesnnak ‘cut’ naslole. Choddxim miriechim nhesnnam distalim, cheddvam kalsanvam ghalunk loztalim, ostoreo saddio nheslear bombleo dakhounk fattim sortaleo. Chedde, dadle choddxe ‘formal’ nhestale, ‘jeans’-ui naslim, kaichea kai nhesop moriadi bhair poddta, oso tancho somoz aslo. Adlea kallar moriadin nheson sogllim sobit distalim ani moriadin nheson-ui amchean sobit disum yeta, hem tannim amkam spoxttponnim dakhoilem.&lt;br /&gt;Atam ‘fashion’-achim addechim udkam amchi nhespachi tan bhagounk sodtat. Tan bagoitat punn kuddik kosloch gunn poddonam. Lamb kens dovrun ostori sobit dislo. Atam lamb kensachi konnak addkholl zata vo te kens sobitayen samballunk tanchean zainant dista. Thoddeank mottve kens bore distat, soglleank nhoi. Atam kitlech addeche kens vo ‘Wigs’ ailelim asat. Hodd’ddo zalear pasun ‘grafting’ korun kens ghaltat. ‘Wigs’ mhonn ani koslim.... thoddim chevrisam mathear ghalun bhonvtat kai dista, thoddeanche tokler onos piklam tem polleun hansunk yeta. Thoddeanchem ‘wig’ rosrosxit kallea kensachem punn tem ghaltoleache tonddak mat mirio poddleat. Sogllim kortat mhonn thoddim apnn-ui kens tambdde kortat. Te magir apleak sobta vo nam, tem ani pollevop nam, ‘Indian Hippy’ zaun soglleak bhonvtat. Atam kitleach torecho ‘make-up’ aila. Amche katik ‘match’ zatole ‘make-up’-ache ank asat. Punn konnem tori amkam ‘gift’ dilolo ‘make-up’ aplea tonddak sobta vo nam tem pollenastanam tonddak kallo lep, magir thoddim rupnnem ghalun bhonvtat kai dista! Kednach tinnem ‘make-up’ korunkuch nam, punn nhesounk yetat tim oklecher itlo lep thaptat, ti magir okol ollkhunkuch mellonam ani oklechi maim magir ‘make-up’ korun aplea tonddacheo mirio kaddun oklechi bhoinn koxi dista. Kitle-i dukhum atam ‘eyebrows’ kaddpachem anik ‘fashion’ zalam. ‘Lipstick’ pasun atam chikchikamnim chokchokta. Ho addecho chomotkar korun amkam ‘allergy’ pasun zaum punn atanchi pillgi hem sogott soddunk toyar nam. Ani atanchi nhesnnam ani koslim, Saiba! Konnachi fatt ugtich asta. Magir fattir kosli-i kollovnni vo ‘notice’ boroum yeta. Konnacho fuddo ugtoch dovortat. Ani cheddeank dadleank tallnneache gulam’ kortat. Thoddeanchim nhesnnam fintancher lambtat. Tem fint chukon tuttlem zalear....! Thoddeanchim nhesnnam ‘tight fit’ bhitor kitem nheslam tem sogott kollta. Chedde, dadle ani ‘Advertisement T-shirts’ ghalun eke vostucho prochar kortat. Tanchea angar aslolem ‘tight’ nhesnnam tanchi kuddichi ollokh ditat. Moche ani kosle? Thoddeamnim te moche ghalun ani cholunk zainam, punn aplea sangatea borabor lamb disunk zai mhonn te ghalun ttok-ttok korun bhonvtat. Atam nhespachim kitlinch ‘fashion’-am aileant khorim, punn khuim kitem ghalop ani apunn nhesta tem apleak sobta zalear aiz monis polleunk ani apleak vicharunk visorla.&lt;br /&gt;Ani aiz ‘fast foods’ ani zaleat kitle! Ghorant kitlem-i borem rand, aichea bhurgeank ani tornnateank tench borem lagta. Ami tan laglear udok piyetale, atam il’lo pot’to konnak sangonastanam fridgin vochun ‘pepsi’ vo ‘coke’ donktat. Tim jivitak vaitt mhonn kitem-i sang, konn aikota? Ghorchem jevonn ruchichem, punn ti rosteaveli ros-omlette, noodles, tanduri odik ruchik lagta. Heo rosteaveleo vostu koxeo ani kitem vapddun toyar kortat tem pollelear teo ani khavunkuch nakat. Ani oslea rosteavelea jevnnak ami kitle mhonn poixe khorch kortat! Ani oslim jevnnam jevun pottak vaittak poddlear formasint amkam pil’lam melltach. Ani oslim jevnnam haddun khatoch randtolo susti zata. Ek pavtt hotelant jevlear Aitarachem porian amkam thoim-soruch vochunk dista. Osleam jevnnamnim ami amchi bholaiki ibaddun uddoitat.&lt;br /&gt;Monant haddchem............... soimbik sodanch togotlem, addechem tem soimbik girestkai pokrun khatelem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell’lekar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;++++++++++++++++&lt;br /&gt;Thoddem Ulovchem, Chodd Aikochem&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ek zannar mhonntalo “Devan amkam jib ani don kan dileat........ thoddem ulounk ani chodd aikonk. Punn ami portench kortanv. Eke jiben ami chodd uloitanv ani don kanamnim ami thoddem aikotanv. Dadlo ek kanan aikota ani dusrea kanan bhair ghalta. Ostori don-ui kanamnim aikota ani jiben bhair ghalta........” tea zannarachea heam utramnim sot disun yeta. Oxem sot zalear ami thoddem ulovchem ani chodd aikochem.&lt;br /&gt;Kitem ulovpachem? Mhotvachench tench uloi, “Tujem ulovp oi zalear oi, nam zalear nam zaum-di. Ogllem kitem tem devchara koddlean yeta”....... oxem kitem amkam Povitr Pustokant mellta. Thoddem ani gorjechem tem uloita taka xanno mhonntat. Konnak koslo-i proxn vicharpacho asa zalear thoddeanch utramnim spoxttponnim vichar ani konnak zobab diuncho asa zalear thoddeach gorjecheam utramnim di, hantunuch xanneponn asa.&lt;br /&gt;Konnak bhett ditanam ulovpachem asa zalear, tum bhettek gela tachem boreponn uloi, tachi khobor ghe, tuzoch boddbodd korun, tujench pemprem vazoinaka. Tujeam utramnim gorjevontank husko, piddevontank bholaiki, eksureank sangat, dukhestank buzvonn ani patkeank uzvadd mellum-di.&lt;br /&gt;Tum uloita tim utram mansugechim zaum-di. Amcheam utramnim ami rag posraitanv...... amchea utrantlean mog mellum-di! Amchim utram pozddim zait asat......amcheam utramnim ami nirmollponn rakchem! Amcheam utamnim ami fott uloitanv..... utram sot ulounk ami vapuddchim! Utram vapddun ami Devachem nanv be-manan ghetanv...... Devak amchea ek-ek utrantlean man diuncho!&lt;br /&gt;Kedna-i amkam konn-ui bhettlo zalear zaite pavtt ami amchench ani amchea kuttumbachench vhoddponn sangtanv. Amchench boddoitanv. Ani zaite pavtti dogam bhett’tat tednam ami amchem uloinanv, punn dusreancheo khobro kortanv. Taka amcheam utramnim khala apttitanv, tachea nanvache vadre korun soddtanv. Pollenastanam porian, dubavi vik monant dovrun tem amchea toddantlean onktanv.&lt;br /&gt;Thoddeank amkam rokddoch rag yeta. Ani uprant ami ragan uloitanv. Ani ragachea bharar kitem uloilam tem rokddench visortanv. Tich vost amchean mogan sangonk yetali. Ragan-tapon uloilear dusro somzotolo oxem amkam dista. Tich vost mogan ani sonsnikayen sanglear dusro bore bhaxen aikota, somzota ani pallta. Aiz-kal ragan-tapon sangche bodla, ‘Baba, Puta!’ mhonn dis kaddunk zai.&lt;br /&gt;Chodd boballta to apli oskotai dakhoita. Chintinastanam uloita tachem fals poddta, anik zaitem dukh nirmann korta. Ji dusreachi chuk amcheamnim dusrea utramnim sangum yetali ani dusream utramnim sanglolem taka somzota aslolem zalear soroll utramnim sangun dusreak okman korchi goroz nam.&lt;br /&gt;Monis osokt. Osoktayen to chukta. Punn apli chuk ollkhun ghevn to novem jivit suru korunk sodta. Amchea thoddeanch utramnim ami zaite pavtt tacheo adleo chuki ustitanv. Ani teo tachea tonddar martanv. ‘Tujean ani novem jivit jiyeunk zavchem nam. Tuka tujem adlench jivit borem......’ oxem taka ami sangunk sodtat kai?&lt;br /&gt;Aikochem chodd, hem zobor godd. Dusreak aikotanam, zoim bobatt nam, ani bore bhaxen mon lavun aikunk zata, oslo zago vichun tankam aik. Tankam aplem kalliz tuka ugtem korum-di. Tim uloita tem tum chit divn aikota tednach tankam somadan zata. Tim uloita tem tankam sompoum-di. Tum modemkot uloinaka. Tanchem ulovop chalu dovrunk tujean ek-don utram mhonnum yeta. Tum tankam aikota mhonn tuje chalintlean taka kollun yeum-di. Tim tuka sangta tednam jem kitem tannim tuka ugtem kelam, tem tum anik konnak sangchonam mhonn to tujer patiyeta. Ani tachea visvasak ghat korinaka!&lt;br /&gt;Ho aikopacho xegunn soglleank ascho. Nam tannim apnnaucho. Dusrean tuka sangche adim tum tujench sangonaka. Poilem dusreak aik. Tachea monant kitem asa tem somzun ghe. Tujeam ghorcheank aik. Tuje potinink tuje kocherichea vavrachem kainch somzona zait, punn tichi suchna tuka upeogachi zaum yeta. Tujea ghorkarak tujea randpachem kainch gomonam zait, punn tachea sangnnean tujem jevonn odik ruchik zaum yeta. Avoi-bapai udexim bhurgeamnim, Jezucho tallo aikocho ani jivtachi vatt dhorchi. Dekhun soglleamnim ulovchem thoddem, aikochem chodd, hem zobor godd!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell’lekar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;++++++++++++++++&lt;br /&gt;“Mazor Maslli Soddit, Tednam Bebdo Soro Soddtolo”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bebdikai ek pidda. Bebdikayek lagun kitleamnim aplem jivit ibaddlam, ghorabe kosoddleat ani somazachem noxtt vaddoilam. He piddek ilaz asa mhonn zaite visorleat. Punn zannim aplem bebdikayechem patok ollkhun ghetlam, jivit novsorlam, tannem khoxalkayechem zoit melloilam.&lt;br /&gt;Nicky D. hachi khobor zaiteamnim aikolea. Tachem mullavem nanv Nicholas D’Silva. Vell’lle ganvcho, amcho soiro to. Belganv xiktalo. Xikpant ani khellant huxar aslo. Ixttam borabor misoll zatanam soreant-ui misoll zalo. Bebdikayechea barantuch xikop sompoilem. Mumboichea ‘Bank of Baroda’-nt-ui nokri melloili. Eka disak ‘Bank Cashier’ zalear dusrea disa Benkichea panvddear bosun moddiche poixe meztalo. kazarache pirayecho zatoch, Leonniechea mogan poddlo. Tika mellunk vetanam soro kednach pivunk nam ani Leonniek Nicholas bebdo mhonn kosloch dubav poddunk nam. Kazar zatoch tanchea ekvottak dogam bhurgim zolmolim, Myrtle ani Maud. Itlea mhonnosor Nicholas-an aplea kazarachem sutt ani kazarachi mudi pasun vikun kaddloli. Poixeank patixer zavn to Leonniek boddoitalo. Nicholas eka darantlean bhitor sorta zalear, Leonnie, dogaim bhurgeank khankeant marun, dusrea darantlean dhanvtalem. Mezachea govetant, ghalun pasun, tinnem bhurgeank samball’lim. Myrtle iskolak vetana, Nicholas lokot-lokot aple dhuvek soreache noxer pavounk vetalo. Sisterin taka pollelo ani to konn kai mhonn Myrtlea lagim vicharlem. To bebdo aplo bapui mhonn sangunk, taka loz disli. To aplo bapui nhoi, punn aplo ek xezari mhonn tannem sanglem. Hi khobor dusrea disa iskolak vetanam, Myrtlean aple avoik sangli. Tednam Nicholas nigtoch uttlolo. Aple dhuvechi khobor aikun taka jintt marli. Apleak lagun aplo ghorabo sonsta, hem taka thavem zalem. Dolleantlean dukham vhanvtalim. Apunn soro soddtolo mhonn thoinchea thoimsor tannem nichev kelo. Tea disa thaun tannem soreacho ghontt ghevnk nam. Nicholas aslo to Nicky D. zavn bebdikayek sampoddloleank he piddentlo bhair kaddunk vavurta. Ratchea khuinchea-i vellar, konnem-i fon marlear, tanchea akantak rokddoch dhanvta. ‘Mercilite’ hem AA-chem masik to vhodda umedin choloita. Nicky D hem uzvaddit kirnn soglleak fankarit asa.&lt;br /&gt;Zaiteank hi bebdikai bhurgeponnich suru zata. Kazarank ‘party’-ank soro funkott mellta. Funkeacho soro aiche tornnate dhonkit ravtat. Tanchea pievpak xim’ ani mer nam. Zo tornnato piyenam to tanchea borabor sobonam, taka kuxin kaddtat. Aiche tornnate, bieracher suru kortat...... tea uprant viski, brendi, rum, xevottak feni! To soro ‘branded’ asunkuch naka, koslo-i upkarta. Funkea mellonam tednam poixeamnim piyetat. Piyeunk poixe nam zatoch chortat, nagoitat. Mhojea jivitant hanv ‘wine’ soddun kosloch soro pielolo nam. ‘Cheddum zalam re, hatak kanknnam ghalun bhonv,’ oxe mhaka challoitale. Heam mhojeam ixttank sokallim utt’tanch soreacho ghontt zai zalo. Nam zalear tanche hat koddkoddtale. Sokallim dha vaztam, te maddak veng marun astale. Tantuntle thodde aiz maddak veng marlole-i disonant. Challis zavche adim morun somple.&lt;br /&gt;Bebdikayek sampoddlolo monis aplench jivit ibaddta. Tachea jivitant tea uprant Devak zago uronam, magnnem, mis, ters mhollear taka ek fokann koxem zata. To magir chor-nagovnno zata. Tachea tonddantlean noxtteam utranchem lisanv bhair sorta. Taka sarki jhem poddonam. To torekvar piddancho gulam’ zavn bhonvta. Apli zobabdari visorta. Tachea jivitantlo hetu pollun veta. Nitollsann mhellsannint bodolta. To aple mornnache dis mezta.&lt;br /&gt;Bebdikayek sampoddlolo monis aplo ghorabo konsllun uddoita. Taka ghorabeacho ‘time table’ lagonam. Taka lagun tachim ghorchim vangddi sonstat. Tea bebdeak lagun tankam kitlem mhonn unneponn! Osoch mhozo ek titiv aslo. Newton 45 mhollear taka konn-ui vollkhotalo. Tannem aplem jivit soreak bhettoilelem. ‘Are to tuzo soiro nhoi re’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. ‘Soiro nhoi, punn mhozo khas rogtacho titiv to’ oxem mhoje ixtt mhojim fokannam kortale. Soro pivon-pivon to somplo. Ghorabeacher kallo dag ghalun gelo.&lt;br /&gt;Bebdikayek sampoddlolo monis somazachem noxtt vaddoita. Taka konnuch man dinam, punn ho somaz taka kenddta. Eka bebdeak lagun somaza-chi xanti bigoddta, bolatkar vaddtat, khun-maramari choddta, fodd-modd, zhuzam-moddam toyar kortat. Somazant ontor disun yeta.&lt;br /&gt;Bebdikai jivitachem, ghorabeachem, somazachem, nisonnton korit asa. Ani voilean bebde lok, Jezun udkacher axirvad ghalun soro kel’lo, to vaitt zavnk zainam oxe boddboddtat. Jezun soro mon’xachi loz vattavnk kel’lo, il’lo piyelear vaitt nhoi to, punn hispa bhair piyelear, soglleankuch lojek ghalta. Soro sodd ani novea jivitak survat kor, tednam Dev tujem jivit, ghorabo ani ho somaz axirvadan bhortolo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell’lekar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;++++++++++++++++&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Addechea Udkan Rikami Baim Bhoronam”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Soimbik girestkayen ami girest zale. Kai borim tim nhesnnam, kuddichi sobitai vaddoitalim! Kai borem tem ghorant toyar kelelim ruchichim jevnnam amchi kudd mozbut kortalim! Punn aiz amchea nhespachim ani jevpachim ‘fashion’-am bodlot asa. Punn hi ‘fashion’-am amkam faideak poddtat vo nam, hem sangonk mat avgodd zata!&lt;br /&gt;Adim igorjentuch nhoi, punn adlo lok sodanch moriadin nhestalo. Cheddvam bhailo ‘maxi’ nam zalear, apli nheson dimbie khala ghaltalim. Tea kallar nhesnnak ‘cut’ naslole. Choddxim miriechim nhesnnam distalim, cheddvam kalsanvam ghalunk loztalim, ostoreo saddio nheslear bombleo dakhounk fattim sortaleo. Chedde, dadle choddxe ‘formal’ nhestale, ‘jeans’-ui naslim, kaichea kai nhesop moriadi bhair poddta, oso tancho somoz aslo. Adlea kallar moriadin nheson sogllim sobit distalim ani moriadin nheson-ui amchean sobit disum yeta, hem tannim amkam spoxttponnim dakhoilem.&lt;br /&gt;Atam ‘fashion’-achim addechim udkam amchi nhespachi tan bhagounk sodtat. Tan bagoitat punn kuddik kosloch gunn poddonam. Lamb kens dovrun ostori sobit dislo. Atam lamb kensachi konnak addkholl zata vo te kens sobitayen samballunk tanchean zainant dista. Thoddeank mottve kens bore distat, soglleank nhoi. Atam kitlech addeche kens vo ‘Wigs’ ailelim asat. Hodd’ddo zalear pasun ‘grafting’ korun kens ghaltat. ‘Wigs’ mhonn ani koslim.... thoddim chevrisam mathear ghalun bhonvtat kai dista, thoddeanche tokler onos piklam tem polleun hansunk yeta. Thoddeanchem ‘wig’ rosrosxit kallea kensachem punn tem ghaltoleache tonddak mat mirio poddleat. Sogllim kortat mhonn thoddim apnn-ui kens tambdde kortat. Te magir apleak sobta vo nam, tem ani pollevop nam, ‘Indian Hippy’ zaun soglleak bhonvtat. Atam kitleach torecho ‘make-up’ aila. Amche katik ‘match’ zatole ‘make-up’-ache ank asat. Punn konnem tori amkam ‘gift’ dilolo ‘make-up’ aplea tonddak sobta vo nam tem pollenastanam tonddak kallo lep, magir thoddim rupnnem ghalun bhonvtat kai dista! Kednach tinnem ‘make-up’ korunkuch nam, punn nhesounk yetat tim oklecher itlo lep thaptat, ti magir okol ollkhunkuch mellonam ani oklechi maim magir ‘make-up’ korun aplea tonddacheo mirio kaddun oklechi bhoinn koxi dista. Kitle-i dukhum atam ‘eyebrows’ kaddpachem anik ‘fashion’ zalam. ‘Lipstick’ pasun atam chikchikamnim chokchokta. Ho addecho chomotkar korun amkam ‘allergy’ pasun zaum punn atanchi pillgi hem sogott soddunk toyar nam. Ani atanchi nhesnnam ani koslim, Saiba! Konnachi fatt ugtich asta. Magir fattir kosli-i kollovnni vo ‘notice’ boroum yeta. Konnacho fuddo ugtoch dovortat. Ani cheddeank dadleank tallnneache gulam’ kortat. Thoddeanchim nhesnnam fintancher lambtat. Tem fint chukon tuttlem zalear....! Thoddeanchim nhesnnam ‘tight fit’ bhitor kitem nheslam tem sogott kollta. Chedde, dadle ani ‘Advertisement T-shirts’ ghalun eke vostucho prochar kortat. Tanchea angar aslolem ‘tight’ nhesnnam tanchi kuddichi ollokh ditat. Moche ani kosle? Thoddeamnim te moche ghalun ani cholunk zainam, punn aplea sangatea borabor lamb disunk zai mhonn te ghalun ttok-ttok korun bhonvtat. Atam nhespachim kitlinch ‘fashion’-am aileant khorim, punn khuim kitem ghalop ani apunn nhesta tem apleak sobta zalear aiz monis polleunk ani apleak vicharunk visorla.&lt;br /&gt;Ani aiz ‘fast foods’ ani zaleat kitle! Ghorant kitlem-i borem rand, aichea bhurgeank ani tornnateank tench borem lagta. Ami tan laglear udok piyetale, atam il’lo pot’to konnak sangonastanam fridgin vochun ‘pepsi’ vo ‘coke’ donktat. Tim jivitak vaitt mhonn kitem-i sang, konn aikota? Ghorchem jevonn ruchichem, punn ti rosteaveli ros-omlette, noodles, tanduri odik ruchik lagta. Heo rosteaveleo vostu koxeo ani kitem vapddun toyar kortat tem pollelear teo ani khavunkuch nakat. Ani oslea rosteavelea jevnnak ami kitle mhonn poixe khorch kortat! Ani oslim jevnnam jevun pottak vaittak poddlear formasint amkam pil’lam melltach. Ani oslim jevnnam haddun khatoch randtolo susti zata. Ek pavtt hotelant jevlear Aitarachem porian amkam thoim-soruch vochunk dista. Osleam jevnnamnim ami amchi bholaiki ibaddun uddoitat.&lt;br /&gt;Monant haddchem............... soimbik sodanch togotlem, addechem tem soimbik girestkai pokrun khatelem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nevel Vell’lekar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;++++++++++++++++&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-2275751940821094280?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/2275751940821094280/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=2275751940821094280' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/2275751940821094280'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/2275751940821094280'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/voparinchea-bhanddarantlem.html' title='VOPARINCHEA BHANDDARANTLEM'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-5941366821346118578</id><published>2007-12-17T22:22:00.000-08:00</published><updated>2007-12-24T00:28:00.495-08:00</updated><title type='text'>NOVEO KONKANI VCD FILM &amp; KANTARAM CD</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R29tiZzHDJI/AAAAAAAABdE/Ny_fKKnzE30/s1600-h/Circus_VCD.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R29tiZzHDJI/AAAAAAAABdE/Ny_fKKnzE30/s320/Circus_VCD.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147453336916003986" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;CIRCUS novem VCD Film &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ami circus polletat. Sogllea anodan. Serkosant veglli-veglli bhumika kortelea mon’xank polleun dhadoskai bhogtach. Tanchi bhumika tokhnnai-tust korpa sarki asta. Serkosantlo Ring Master chabuk ghevn apnnak zai te toren serkos choloita. Toso girest monis gorib mon’xacher zulumxai choloita. Oxem novench uzvadda ailolea vinodhi Circus filmachea survatechea kantarant sondex dila. Hem Circus VCD film atth hanskutleamnim vinnlam ani tea xivai bore rit-dekhichim atth kantaram asat. Kantaram modlim Circus, Dhirio, Chevrisam, Mainche koxtt ani Hat zhoddun magtam, him gitam aikopa sarkim zaleant. Toxench, hanskutleo Rehearsal-1-2, Curse ani Garbage hansun pottant dukhpa sarke asat. Circus hea komiddi filmant Filipe Almeida, Josephine, Joaquim D’ Costa, Antonette De Maina, Jr.Rod, Edwin D’ Costa ani David D’ Costan gitam gaileant. Zalear, Peter D’Costa, Jack De Colva ani Trinidade hannim vinodh korun polletoleank umedhir dovorpacho proitn kela. Circus kesettintlea vinodhamnim Jack De Colva komiddi patrantlean polleteleanchea tonddar boroch hanso nirmann korta. Komedian Peter D ‘Costachi ievpa-vochpachi ani ulovpachi vagnnuk bhes-bori zalea. He kessettintlim kantaram ani digdorsop komidian Peter D’ Costa-an kelam. Songit Babush-an bosoilam ani Joywin-an VCD sompadit kelea. Music House-an hi kessett uzvadda haddlea. Dubav viret, Komedian Peter D’ Costa-ak mukhar bore dis ravtatoxench mhonnchem poddta. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;IVES TAVARES &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;HO AMCHO BHAVARTH - VCD rupan&lt;br /&gt;Prachit kallant Fr.Nevel Gracias-an voilea nanvacho tiatr machier dakhoilo. Atam Ho Amcho Bhavarth tiatr VCD rupan uzvadda aila. Avoi-bapaichim patram kortelim Reggie ( Menino Mario ) ani Natty ( Antonette De Calangute) adle-achar chali-riti palltelim mon’xam.Teo pall’lea bogor tanchea ontoskornnak suseg mellonaslo.Teo tankam pallunkuch zai. Povitr Sobha tempa pormonnem zaitim bodlopam korta.Tea bodlopancher tim virudh. Ganvchea padri vigaracher gharannim ghalunk sarkinch fuddem. Ho Amcho Bhavarth tiatrant Salu De Loutolim, Irene Cardozo ani Komedian Domnic bhes bori bhumika kortat. Rupesh Jogle Jezuche bhumikent, uprant hansovpachea bhesan bhouch oprub dista. Ho Amcho Bhavarth tiatrantlean kristi mon’xank bodlunk sondhi dita dekhun, Fr. Nevel-ak khorench porbim favta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;EKSURPONN - Rizby Fernandes-achi novi CD &lt;br /&gt;Eksuro zunvo koso jieunk hea sonvsarant zalear konnakuch naka. Eksurem jivit polkem. Mon’xak bhitorlean pokrun khata.Eksurponn hi novi CD Rizby Fernandes-an aikopeank dilea. He nove CD-nt sogllim mellun 12 kantaram asat.Tantunt Menino Mario, Aniceto, Irene, William De Curtorim, Antonette, Aurelio, Melky, Cruz Pinheiro, Neves Oliveira ani Rizby gaitat. Eksurponn CD-ntlim zoxim Kuddiche Sandhe, Duensam- Menino Mario, Posorkar- Aurelio,Bhurgim-Rizby, Maim Pai Guneanvkari- Neves Oliveira ani William De Curtorim-chim donui rajki kantaram distuch zaleant. Umedhichea novea ani urbevont Rizby Fernandes-ak borem ies anvddetanv &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Komik ani desent kantaram gavpi CAETANINHO D’ SOUZA &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Goa Velha-Zuvari vaddeant tacho zolm’ zalo. 1937 vorsa, Marsache 26ver. Camilo D’ Souza ani Pasquina D’ Souza hanchea tegam putam modlo to nimanno put. Tannem segundo grau meren xikop kelam. “Lhanponnim thavn ami Penha Da Franca Britona ravnk lagleanv. Vevsaien hanv ek dorji. Mhojea angant pon’nas vorsanchem dorjiponn asa. Lawrence Afonso kodde hanv hem dorjiponn xiklom. Doha Quatar-chea eka Tailoring Dept.Incharge-Master Cutter mhunn hanvem vis vorsam kam’ kelam. Muscat-an zalear dha vorsam dorjiponn.Nivrut’ zatoch Goem ailom. Komik ani desent kantaram rochpi ani gavpi Caetaninho D’ Souza-an pon’nas vorsam adlo ugddas kaddit sanglem. Fuddem uloun to mhonnta. “ Brittona amchea ganvant Pedro Xavier D’ Souza-chea tiatrant hanvem rochlelem Bhurgem nanvachem kantar gailem. Mogacho Put ho mhozo poilo tiatr. Hachea fattlean, Uddta To Buddta, Dotichem Kazar, Korit To Bhogit, Bhav To Bhav, Ugddas ani Amcho Suttien Ghora Ieta zo hanvem Brittona Conceicao Saibinnichea kopelachea adharak bhettoilo. Ho Somaz Atancho hea mhojea tiatrant hanvem ganvchea tornattea cheddea- cheddvank nhesoilim. Pri Kyriel D’ Souza-cho hanv upkari. Ugddas hea mhojea tiatrache ekach disa hanvem don proiog Doha Quatar sarke vellar kele. Dekhun lokamnim mhoji tust keli. Ani jea somoiar C.Alvares-acho Xezari Kombo Doha Quatar zalo tedna kantorist natean mhaka inam’ favlem. Viva Penha Da Franca (Johny – Joe ), Xantichem Goem (Johny- Caetaninho) ani Kagdache Krov (JoJo) hea Konknni kantaranche kessettimnim choddan chodd hanvem rochlelim kantaram asat. Aplea tiatram xivai Jacinto Vaz ani Luis Rod-achea tiatramnim Caetaninho-n kantaram gaileant.Tedna Ponnjechea National Theatre-ant tiatr zatale mhunn Caetaninho sangta. Johny-kuch lagun apunn fuddem pavlo mhunn Caetaninho sangta. Brittona ganvchea tornatteamnim bore-bore tiatr machier ube korun ani borea moralachim kantar rochun ganvchem nanv voir kaddchem mhunn komik ani desent kantaram gavpi Caetaninho-cho sondex. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;IVES TAVARES &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sonvsar Sudorlo porot ek pavtt tiatr machier&lt;br /&gt;Aitaradis, Junache 5ver, M. Boyer-acho tiatr Sonvsar Sudorlo Mhapxenchea Hanuman Theatreant machier dakoilo tedna, sumar 28 vorsam fattle ugddas monant aile. Ho akh’khea Goeant ani Mumboi gazlolo titar itlea vorsamnim Anil Kumar-an fuddakar gheun palkar dakhoilo. Hol chikar bhorlelem. Anil Kumar-an survatechea don utramnim M. Boyer-achi tust keli ani tannem, sogllea tiatristank unchlea dorjeacho Padmashree Puroskar mellounk vatt ugti keli mhunn sobhemazar sanglem. Shreerang Narvenkar, zacho Mhapxeam mattov astalo ani tea mattvan tiatr zatale, hannem adle ugddas korun hoch tiatr aplea mattvan koso gazlolo, ani hea tiatrache sov proiog aplo mattov chikar bhoron chol’lo, tacho ugddas hajir asloleam mukher ustilo. Bholaikeche poristhiti khatir M. Boyer svota ieunk pavonk na mhunn Anil Kumar-an sanglem. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hea tiatrant, adlea tiatristamnim mullak bhumika kelele tantuntle choddxe hea sonvsarant uronk nant, punn atam jea tiatristamnim teoch bhumika kelea te tiatrist khuinch unnem poddonk nant. Ben Evangelist-an Jacinto Vaz-an keleli ‘Gaspar’-achi bhumika korun Jacinto Vaz-ak palkar jivo korun dakhoilo. C. D’Silva-n Souza Ferrao-an keleli ‘Chistin’-achi bhumika korun Souza Ferrao-ak machier jivo kelo. Roshan-an apli bhumika khub bori korun lokanchea dolleamnim dukham haddlim. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sonvsar Sudorlo tiatrantle kaim ‘kant’ itle gazle, ki he kant choltana, holantlo lok te kant gavpi kolakarm vangdda gavpak laglo. Chodd korun ‘Doti magun cheddeamnim’ ani ‘Vetam re poti’ he kant chodd gazle. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anthony San, Joe Rose, H. Britton ani Ben Evangelisto hannim gailelea ‘quartet’-an adlea khoddegant tiatrist Robin Vaz, Anthony Mendes ani Jacint Vaz hancheo iadi omor keleo. Hea tiatrant bhumika korpi khoddegantt tiatrist asle te he: Anthony San, Joe Rose, Bai Fatima, C. D’Silva, Socorro de Santa Cruz, Roshan, Peter de Benaulim, Ulhas Tari, Maria, Ben Evangelist, Sabeena, Anil Kumar, Steve Rod, H. Briton, Hortencio Pereira, Marcelino de Betim, ani Jose. Songit Maestro Josinho-chem aslem. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;CIRCUS novem VCD Film &lt;br /&gt;Ami circus polletat. Sogllea anodan. Serkosant veglli-veglli bhumika kortelea mon’xank polleun dhadoskai bhogtach. Tanchi bhumika tokhnnai-tust korpa sarki asta. Serkosantlo Ring Master chabuk ghevn apnnak zai te toren serkos choloita. Toso girest monis gorib mon’xacher zulumxai choloita. Oxem novench uzvadda ailolea vinodhi Circus filmachea survatechea kantarant sondex dila. Hem Circus VCD film atth hanskutleamnim vinnlam ani tea xivai bore rit-dekhichim atth kantaram asat. Kantaram modlim Circus, Dhirio, Chevrisam, Mainche koxtt ani Hat zhoddun magtam, him gitam aikopa sarkim zaleant. Toxench, hanskutleo Rehearsal-1-2, Curse ani Garbage hansun pottant dukhpa sarke asat. Circus hea komiddi filmant Filipe Almeida, Josephine, Joaquim D’ Costa, Antonette De Maina, Jr.Rod, Edwin D’ Costa ani David D’ Costan gitam gaileant. Zalear, Peter D’Costa, Jack De Colva ani Trinidade hannim vinodh korun polletoleank umedhir dovorpacho proitn kela. Circus kesettintlea vinodhamnim Jack De Colva komiddi patrantlean polleteleanchea tonddar boroch hanso nirmann korta. Komedian Peter D ‘Costachi ievpa-vochpachi ani ulovpachi vagnnuk bhes-bori zalea. He kessettintlim kantaram ani digdorsop komidian Peter D’ Costa-an kelam. Songit Babush-an bosoilam ani Joywin-an VCD sompadit kelea. Music House-an hi kessett uzvadda haddlea. Dubav viret, Komedian Peter D’ Costa-ak mukhar bore dis ravtatoxench mhonnchem poddta. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;IVES TAVARES &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;HO AMCHO BHAVARTH - VCD rupan&lt;br /&gt;Prachit kallant Fr.Nevel Gracias-an voilea nanvacho tiatr machier dakhoilo. Atam Ho Amcho Bhavarth tiatr VCD rupan uzvadda aila. Avoi-bapaichim patram kortelim Reggie ( Menino Mario ) ani Natty ( Antonette De Calangute) adle-achar chali-riti palltelim mon’xam.Teo pall’lea bogor tanchea ontoskornnak suseg mellonaslo.Teo tankam pallunkuch zai. Povitr Sobha tempa pormonnem zaitim bodlopam korta.Tea bodlopancher tim virudh. Ganvchea padri vigaracher gharannim ghalunk sarkinch fuddem. Ho Amcho Bhavarth tiatrant Salu De Loutolim, Irene Cardozo ani Komedian Domnic bhes bori bhumika kortat. Rupesh Jogle Jezuche bhumikent, uprant hansovpachea bhesan bhouch oprub dista. Ho Amcho Bhavarth tiatrantlean kristi mon’xank bodlunk sondhi dita dekhun, Fr. Nevel-ak khorench porbim favta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;EKSURPONN - Rizby Fernandes-achi novi CD &lt;br /&gt;Eksuro zunvo koso jieunk hea sonvsarant zalear konnakuch naka. Eksurem jivit polkem. Mon’xak bhitorlean pokrun khata.Eksurponn hi novi CD Rizby Fernandes-an aikopeank dilea. He nove CD-nt sogllim mellun 12 kantaram asat.Tantunt Menino Mario, Aniceto, Irene, William De Curtorim, Antonette, Aurelio, Melky, Cruz Pinheiro, Neves Oliveira ani Rizby gaitat. Eksurponn CD-ntlim zoxim Kuddiche Sandhe, Duensam- Menino Mario, Posorkar- Aurelio,Bhurgim-Rizby, Maim Pai Guneanvkari- Neves Oliveira ani William De Curtorim-chim donui rajki kantaram distuch zaleant. Umedhichea novea ani urbevont Rizby Fernandes-ak borem ies anvddetanv&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-5941366821346118578?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/5941366821346118578/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=5941366821346118578' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5941366821346118578'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5941366821346118578'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/noveo-konkani-vcd-film-kantaram-cd.html' title='NOVEO KONKANI VCD FILM &amp; KANTARAM CD'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R29tiZzHDJI/AAAAAAAABdE/Ny_fKKnzE30/s72-c/Circus_VCD.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-5946917101761684925</id><published>2007-12-13T01:34:00.000-08:00</published><updated>2007-12-13T01:35:16.347-08:00</updated><title type='text'>Purtugezanchem 'Kast' Goeant Sid'dh Zalem!</title><content type='html'>Purtugezanchem 'Kast' Goeant Sid'dh Zalem!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Samrajeovadi Purtugez rajvottent, rantti Purtugez odhikareamni, ani tanchea hatant hat ghalun Purtugez padri ani chorch sonvsthen, 'dhorma' chea nanvar Goenkarancher saddecharxem vorsam kel'le mannsuke bhaile ot'teachar, itihasik vastoviktaiechem bhan mhonn, 60 minnttanche C.D bhitor mezun tin minnttam dakhoilem mhonn chorch sonvsthen ani padrimni toxench Purtugez-putamni bob marpak survat keli mhonn ek mhoino tigil'lea Ranne sorkaran, sot'ta mell'lle borabor 'povitr' kam' korun uddoilem tem mhonnche Goenchea suttke-zhuzacher adarit, poileant poilim 'Gova ka Svadhinota Songram' he Por'rikar sorkaran kaddil'le CD cher bondi ghalpachem ! Baki Goenkaranchem poddum padd, sogllean poilim khux korun uddoile padri-madrink, chorch sonvsthechea lokank ani Goeant Kongresicho 'hat' dhorun 'uzoll mathea'-n vavrunk lagil'lea Purtugez putank.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;‘Hitler' filmantle Nazinche 'Jew' lokancher kel'le ot'teachar, 'Gandhi' filmantle Britixamni kel'le 'Jalianwala Bag' sarkhe ot'teachar, 'Mangal Pande' 'Vir Savarkar' sarkhea filmamni dixtti poddpi Brittix ot'teachar, 'Shivaji' filmant Mongolamni Hindu projecher kel'le ot'teachar khoim bhurgeank dakhovp na! Tancher porinnam zata! Kongres sorkarank babddeank hea filmancher bondi ghalpak mell'li na! Bhongum babddeanchem! Him filmam polloil'lean atam Bharotantlea soglea bhurgeanche tokler, mendvar porinnam zal'lo aspak zai! Pillgeancheo pillgeo, zannim atam meren oslim filmam polloileant, te Bharotbhor pixe zavn bhonvtat astole, oxe babddea Goenchea Ranne sorkarak dislam astolem! Gova suttke-zhuzavele CD-int dakhoil'le tin minnttanche Purtugez ot'teachar bhurgeamni polloil'le zalear Goenchea bhurgeanchi pillgechi pillgi oxich pixi zavn bhonvtoli axil'li, oxem Kongres sorkarak dislem hi tanchi babddeanchi kosli chuk?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;‘Goenchim 'Somest' bhurgim pixim zavpachim vanchlim' mhonn sogleant poilim khos bhogli ti padri-madrink, chorch sonvsthek ani purtugez putank! Goenchem khorem hit ani kol'leann samballpi hech khore lok! Herank, raxttrovadi suttke zhuzari bi mhonnttat te khoincho konn? Tankam Goenche kitem lagun poddlam?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Goenkarank dislam astolem ki pakhle gele mhonnttokoch tannim zolmank ghal'le tanche 'mixtis' putui gel'le astole mhonn! punn Goenkarank tem ten'nam koll'lle nam! Atam kollpak laglem! Onnbhovak ievpak laglam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pakhle porte ietole ietole mhonn vatt pollovpi, tamnni Goeant soddil'lea tanchea putank ek axecho kironn dixil'lo. Goenkar Purtugez-putam poikich kaim lokamni, suttke zhuzareancher ot'teachar korpi Ajent Casmir Monteiro haka apovn haddlo ani tamnni mellun Goenche rajdhani Ponnjent 3-4 koddamni bhirankull bomb-sfott ghoddovn haddil'le. Tantle kaim zann mell'lle, kaim forari zale, punn kaim guneavkar porot aile. Tantlo eklo atam 'Senior journalist' mhonn suttke zhuzareancher, raxttrovadeancher utth sutth taspachem, tanchea 'Purtugez-bapain' dil'lem kam' korit, protixtthit lokam modim aizui bhonvta! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;... Punn pakle kai portun ieunk nant! Ani sorkar mat mukt Goeant ailem tem Bhausaheb Bandoddkar hea Hindu bailanchi iz'zot luttpacho proitn korpi pakhleank 'fog' divpi-monxachem ani Moharaxttrovadi Gomantak Pokxache! He lok Purtugez samrajeovadeancher mog korpi lok naxil'le! Purtugez-putancher kaim kall nirxenni ailich! Punn porot ekdam Purtugez-putan khoxen khoxeche, ghogeamni khoxeche, dis aile te 1980 vorsa kongresichem sorkar aile uprantuch! magir tor tanchem noxib follfollench! Raxttrovadeank, suttke zhuzareank fantear marun Purtugez-putancheo eka fattlean ek magnneo many zait suttleo! Goentoi ek 'Purtugal' zolmak ailem! Goeant Purtugez putanchem ' anond-von- bhuvan' zolmak ailem! ' Pakhle gaye to kya? Pakhle put to obhi baki haim; tir nixanepe tob nohim loga to kya? Ob to mausom fanki hai!' &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ontoraxttriy nem' toddun Purtugez konsulett, kendria Kongres sorkaran, Goeant haddli, ekach vellar 'Bharoti ani Purtugezui bi' oxem apnnak mhonnpak sompem korpak 'Dual Citizenship' Goenkaram khatir haddli; zugar, xindollki ghunvlli -vokhdanchea veparantlean nirmann zal'lea duddvamni poxil'li 'Fundação de Oriente' he sonvsthek Goeant 'Purtugez Culture' posravpak apovn haddli. Purtugezanchem 'daiz' tigovn dovorpak 'Heritage Action Group' ho battgea Purtugez-bhoktancho grup toiar zalo. Goenchi sonvskrutai mhonn Purtugez ' Curudinho' dance dakhovpak lagle, 'tturizom ddivelopmenttachea' burkhea khala Purtugezancho utsov 'Karnaval' sorkar palvant Goencho mukhel utsov zavpak laglo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Purtugezamni 450 vorsanche rajvottkent Goenkarancher, Hinducher kainch ot'teachar kele nant, tankam mogan sambhall'lle', hem sid'dh korpak Orient Fundaçãvan poixeancheo raxi otoun novim itihasik pustokam borovpak nove battge lekhok, itihaskar toiar kele! Famad Goenkarank fukott Purtugal bhonvdder vhorun haddun, lacharanchi ek novi pilavoll (kai bhutavoll? ) toiar keli. Purtugez-putank poilim lipun bhonvchem poddttalem. Atam dorek 'Purtugez-kastacho' Purtugez-obhimani aple gaddiecher fattim-fuddem, saiddik, Purtugez Raxttrodhvojache sttikor vhodda obhimanan lavpak lagil'lo asa! Goenchi hi osli 'udorgot' thambovpak zaina zalear Goenchi sot'ta sasnnachi Kongresi koddenuch urpak zai mhonn padri-madri, chorch-sonvstha, ani her os'sol Purtugez-kastache put kamak lagleat! Madam' Sonia Gandhi voir ail'leant dudant sakor poddlea. Purtugez kolchor beginant begin posorpak zai zalear Hindunk battovpachem jem kam' Purtugezamni ordhear soddil'le, tem purai korpak zai. Battovpi konnui aslear cholta zanv Katholic choch zanv bilivors! 'tumi battovpachem kam' nettan korat, hanv tumche fattlean asam' mhonpi madam' Soniacho Goencho dut Rajeopal Zamir eka paiar toiar asa, bailek borabor ghevn! (Por'ra hanga tem sid'dh zalench!)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Char disam poilim prokhor raxtrovadi ani jextth suttke zhuzari Nagesh Karmali, zannem Purtugezam add sotiagroh korun 6 vorsanchi bondkhonn Purtugeza tempar bhogli tacher Goenchea Kongres sorkaran aroppotr dovorlam. Taka guneavkar tharaila!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tancho guneanv kitem? Purtugez putanim molleant, 'One fine morning', Purtugez samrajeavadeanchea nanvacho pattieo rosteank lail'leo. Fattlim 75 vorsam lokanim, Ponnjekaranim amchea rosteank him 'Purtugez avoi-bapaichim' nanvam dil'lim asat hem aikuk naxil'lem. Punn Purtugez pakhle gele tori tanchem 'kast' Goenchean gel'lem na. Tanchi pallam mullam anik ghott zaleant hem tannim dakhovn dilem. Ponnje nogorpalikechi porvangi, heo noveo Purtugez pattieo, Purtugez nanvam rosteank dita astana, ghevpachi tankam goroz disli na.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Punn Ponnje soglech zann ' Purtugez kasta'che lok nant! Khor Raxtrovadi! Svatontreache obhimani lokui vhodde sonkhen Ponnjent ravtat. Svatontrea Soinik Soghotonen poilim sorkarak rosteanchim Purtugez nanvam bodlat mhonn ekdam nhoi kitlexech favt sangil'lem. Punn taka konnem bhik ghalunk na. Nimanne kodden Purtugez putanim 'Fontainix (mollo nhoi!) Festtivol' Ponnjent ghoddovn haddlo, kaim Purtugez dharjinnea sorkari odhikareank hatakodden dhorun, ani Purtugez samrajvadeanchea nanvacheo heo patteo (Plaques) sansnnacheo Ponnjechea rosteancher molla bhagant lavn. Goenche Purtugez kolchor fix korun uddoilem! Nageshbab Karmali, Vilas Satarkar, Datta Palekar, Raju Velingkar hea lokamni vhodd 'Guneanv' korun te 'Purtugez Raxtrodrohi' tharleat! tannim khoim heo patteo foddun uddovpachea, lokanche zhunddik sath dili!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Purtugezanchi, pakhleanchim nanvam kaddun uddoitat mhonnchem kitem? Kongresichem rajea astona ho iedo vhodd 'guneanv' koso bhogsupacho? Porrikar sorkaran dexbhoktanchi, suttke zhuzareanchi sath dili mhonn Kongresin divpachi vhoi? Bhogat kel'lea kormachim follam! Kaddtole hachem fuddem Purtugez samrajovada add utram? Bhogat follam!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Borem zalem raxtrovadi Goenkaranche dolle samkech ugoddle te ! Goenchea kongres sorkaran apnnalem 'Purtugez-kast' portem ekdam sid'dh kelem.! Viva Portugal! Viva Portugal!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Subash Velingkar&lt;br /&gt;Ponnje, fon : 2228407&lt;br /&gt;[Chotrai: Sunaporant disalleacher 3.11.2005 disa ailolo ho lekh ami asa toso dila. Sompadok]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sunaporantachea upkarant.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-5946917101761684925?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/5946917101761684925/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=5946917101761684925' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5946917101761684925'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5946917101761684925'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/purtugezanchem-kast-goeant-siddh-zalem.html' title='Purtugezanchem &apos;Kast&apos; Goeant Sid&apos;dh Zalem!'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-8062488887513608509</id><published>2007-12-13T01:27:00.000-08:00</published><updated>2007-12-13T01:34:07.959-08:00</updated><title type='text'>XRODANJALI  - Fr. John Correia Afonso</title><content type='html'>XRODANJALI  - Fr. John Correia Afonso &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pri John Correia Afonso sonvsark ontorlo khoro punn tacho ugddas amchea monantlo sompeponnim pusun vechonam. Heram gunnam borobor to Mumboiche St Xavier's Collegicho soglleant boro principal (pradhiapak) mhunnon taka lok pachartat. Ho huxar, rupest ani gunest Bannavlekar khuincheai xetran porzolltolo aslo, punn to Jezuit ordin bhitor sorlo and Vatikanant pasun tannem namna zoddli. Tache mhan veaktimotvak, xikxonnik xrestiponnank ani veveasthiponnachem kholaiek soglle chepem kaddtat. Utar piraier kolej soddlea uprant Pri John-an aplea guru Pri Henry Heras-acho vavr chalu dovorpan aplem dhan mon bhettoilem. Tannem kitleanch vidhearteank PhD podvi mellovpachea kamant margdorxonn dilem. Heras Institute of Indian History and Culture sonsthecho to Direktor aslo. Hanvsovpacho taka gunn aslo ani haka lagun to zaiteam zannank avoddttalo ani tachea podrak movjechim kovnam kednanch falt naslim. Taka kollonastanam taka ollkhotat tim taka "Papa John" mhunnttalim karann eka bapaicho usko taka astalo ani hakach lagun to konnaichea adharak pavunk fattim soronaslo.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-8062488887513608509?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/8062488887513608509/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=8062488887513608509' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8062488887513608509'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/8062488887513608509'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/xrodanjali-fr-john-correia-afonso.html' title='XRODANJALI  - Fr. John Correia Afonso'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1584730015202371498</id><published>2007-12-13T01:25:00.002-08:00</published><updated>2007-12-13T01:26:43.685-08:00</updated><title type='text'>Clinton Fernandes</title><content type='html'>Clinton Fernandes 6.6 ft unch ani rupest, ani gitam gavpan tor sangoch naka. Voice of Goa spordhent tachea kantaramnim aikopeanchi kallzam jikhun ghetlim ani 50,000 rupianchi chek poilem inam rupan melloilem. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gavpan huxar itloch Clyntonacho gunn nhoi, to baskettbol khellta, science xikta and Kingfishera koddlean taka don lakh rupiancho kontrekt mell'la zaitea zageancher kantar korpak. Tannem aplea monbhulgavpi avazan “Everything I do” ani “Summer of 69” gavun sogllea lokak dipkavn uddoilo ani heram ekvis spordhokank haroile. Tachi survat rebekantlean zali, ani rebek to aplea iskolachea korak vazoitalo. Rebeka bhair to gitar ani flutt ekdom bori vazoita. Tachea jivitantlo hetu asa: “Konneim tuka kiteim mhunnonv, konnachench vaitt dhorinastana fuddem sor”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(November 2005/Goencho Ulo)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1584730015202371498?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1584730015202371498/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1584730015202371498' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1584730015202371498'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1584730015202371498'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/clinton-fernandes.html' title='Clinton Fernandes'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1058957100934317082</id><published>2007-12-13T01:25:00.001-08:00</published><updated>2007-12-13T01:25:15.647-08:00</updated><title type='text'>TIZLOLO TIATRIST REMMIE COLACO</title><content type='html'>TIZLOLO TIATRIST REMMIE COLACO&lt;br /&gt;Bor: Isidore Dantas  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ankvar Moriechem Dukh- hea Jezuche avoichea koixttancher adharit kantaran Goenkaranchim kallzam jikhleant. Hem kantar ghoddpi ani gavpi nanvlovkik tiatrist Remmie Collaco zavn asa. Ponnjeche Akaxvannin ghetlolea Hindi, Inglix, Purtugez ani Konknni kantaram spordhent, tem boreantlem borem kantar mhonn venchun kaddlelem asa, hi tachi vhoddvik.&lt;br /&gt;Remedios Januario Collaco Kuddchoddem ganvant Setembrache 19ver 1925 vorsa zolmolo. Choddxea Goenkaram bhaxen taka gavpacho, songitacho ani nattkacho khub mog. Gavpachem ani songitachem mull xikop ganvchea mestiri Diogobab Rodrigues hanche koddlean prapt zalem.&lt;br /&gt;Fuddlea xikpa khatir tannem Mumboi dhanv marli zoim fankivont filmi nokhetr Shammi Kapoor tacho sangati zalo. Tannim dogainim sangatan xallechea kariavollinim bhag ghetlo. Konknni kantaram Remmie gaitalo tim Shammik khub avoddttalim, oxem Remmie boddaien sangta.&lt;br /&gt;Tea kallar tiatranim bhag ghevpak ostoreo fattim sortaleo karonn bhonvtonnchem vatavoronn favo toslem naslem. Oslea kallar, Remmin Konknni machier poilo paim dovorlo. Jolly Boys of Sewree hea pongddachea Bagintlem Ful tiatrant ostorechi bhumika korpak to toiar zalo ani hi part tannem aplea rupest sobhavak lagun bes bori uddoili. Ten'nachea Mumbointlea Goenkaranchea satollea potramni Remmik uklun dhorlo. Sotachem Zoit tiatran vevsaik (professional) tiatristam borabor tannem fuddlem pavl marlem, jem tannem khuxalkaien kelem. Hanga tannem aplo poilo duo ani tikttem gavpak kalliz dakhoilem. Hea pavlanim Edward Almeidachea Maim tiatrant ostorechi part choritr-kolakar (character-actor) A M B Rose hanche zoddien keli zantunt tannem ek duet gailem jem pollenarank khub mandlem. Tor Ho Tiatrist? he C Alvares hanche bhettovnnent vevsaik machier to 1944 vorsa ruzu zalo. Vis vorsam sotot (segid) ostorechi bhumika keli ani tachem boreantlem sovong Aristides Dias hanchea Doia ani J P Souzalin hanchea Hem asa tem hantunt zalam.&lt;br /&gt;Remmin apli huxarkai sundor sobdanim nettovn ghoddun mhonnttllolea sobheo (decent) kantaranim dakholl kelea jim tiatranchea modlea bhaganim bhazuchim gitam mhonn porzoll'lleant. Ulekh korpa sarkim kantaram Zubi zubi zu, Kiteak Upkarlem?, Maria choltai tum halon ani dholon, Bavlelem ful, Mai-paiche koxtt, Dot dennem, Sudharop, Goa, Kazar atanchem, North South East West, Borim Follam… Rekorddam famad zanvk pavleant tim Putacho Fuddar, Xikop, Satvo Sakrament, Bhurgeponn, Mog korin so dista, Ankvar urxi…&lt;br /&gt;Boyer-Remmie-Jacinto hea tikttean gailolim Goenchea jivitacher chabuk marpi kantaram kudd'ddo, thontto ani bhero hea sonvgancho tiatr pollennar ozun ugddas kortat. Toxench Remmie-Boyer hancho churchurit zap divpi fokanni duo tiatr pollennaracheo tallio jikhunk pavla.&lt;br /&gt;Tannem aplo poilo tiatr Satvo Sakrament 1955 vorsa dakhoilo ani sogle mellun tera tiatr tachea podrant asat je somajik jivitacher attapleat. Tanchim nanvam oxim: Chouto Mandament. Ghorachem Sukh (don vantteanim), Bhauponnacho Kaido, Sukh Tarvotteanchem, Mhozo Kunhead, Zolmacho Ganv, Don Kallzam, Atancho Temp, Kiteak Upkarlem? Atam konn Sukhi? Ostorecho Mog.&lt;br /&gt;Remmink zaiti xabaski favo zalea tanche modem State Cultural Award 1991-92, Ghorachem Sukh tiatra khatir Cine Times tosrip ulekh korpa sakhi asat. Toxench Kuddchoddchea Dayanand Kala Kendr ani Centro Social sonvsthanim, Goenchea Konknni Bhaxa Monddol ani Dokxinn Goencho khasdar Churchillbab Alemao hannim taka sonmanit (honoured) kela.&lt;br /&gt;Remmin ek boro kolakar, gavpi, borovpi ani digdorspi mhonn aplem nanv kurkuttan kantovn dovorlam ani hachem ies (success) to borea chintpak ani aplea koixttank dita. Nove kolakar, Konknni machi sudharunk vavurtat dekhun taka khuxalkai bhogta. Xisten cholop hem tachea jivitachem brid zavn asa. Khell ho tacho dusro mog ani paimpell (football) khell tachi ghottai. Mumboichea Goan Sports Club ani Goenchea Santa Cruz Clubak to khell'lla ani Mumboichea Federation of Novas Conquistas pongddachem tannem kopitponn kelam.&lt;br /&gt;Tiatram-bhonvdden tannem Kornattok, Ahmedabad, Afrika ani Akhati desanim bhonvddi marlea. Tannem halinch oixim vorsanchem rongit jivit purem kelam. Hea nimtan taka fuddlem jivit sukhachem ani lamb aukh anvddetam.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1058957100934317082?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1058957100934317082/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1058957100934317082' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1058957100934317082'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1058957100934317082'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/tizlolo-tiatrist-remmie-colaco.html' title='TIZLOLO TIATRIST REMMIE COLACO'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-5787224890303395100</id><published>2007-12-13T01:24:00.001-08:00</published><updated>2007-12-13T01:24:30.981-08:00</updated><title type='text'>Rosall Taleachi Tust</title><content type='html'>Rosall Taleachi Tust&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konknni machiechea anim maimbhaxechea onodak jem hanvem jem kitem kelam, tem hanvem nanv zoddunk korunk nam. Punn Devan mhaka gavpachem dennem dil'lem taka noman korun hanvem soglem kelam. Anim hem soglem aiz pasun mandlam dekun mhaka dhadosponn bhogta. Mhaka ghorkarnui Devan tech bhaxen dilea. &lt;br /&gt;Aplea rosall tallean amchim monam bhulgavpi Konkani kantorist-tiatrist ALFRED ROSE halimch Goeam ailolo. Tiatranim kam korunk orxim to Goeam ietalo punn durdoivan Alfie gelea vorsa marekar duensak sampoddlo…zomnir panvom tharona titlii hea stylist tiatristachi bolaiki bigoddli. Punn Devache doien tachi bolaiki atamsudhorlea Atam Alfred hollu-hollu cholunk lagla. Machier choddun porot lokak aplea sobit tallean dipkavcho…oxem pasun taka dista…Punn to sarkho boro zalea xivai taka machier sangat divpii potinn Rita Rose taka oslo risk ghevnk porvangi dita? Bonaventure D'Pietro ani Joel D'Souza Alfieche khobrek gelele tednam thoddem bhov ulovp zalem, tache kaim bhag hanga ditanv. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;BONAVENTURE D'PIETRO: Tiatristam koddem ghoddunk nam tem tuvem kelam: tuvem kadambori boiroilea. Borovpeam koddem ghoddunk nam tem tuvem kelam: sundor kantaram ghoddleam. Jem tiatristam anim borovpeam kodem goddunk nam tem tuvem kelaim: kantarank songit bosoilam. Muzgam koddem ghoddunk nam tem tunvem kelam: kantaram tuvem machier gaileam. Tujea kantaramchem buk xaplea. Konknnintlo ekuch comics buk xapla. Poilemch Konknni kesett kelam. Music show kelea. Inglezin kantaram ghoddun Ceylon Radiocher pasun gaileaim. Ani Goemkar sonvsarachea san'ni konxeamnim ximpoddleat thuim pavon tankam amche maimbhaxechea fulam-follamcheo daleo pavoilea. Amchea mannkulea Goeank lagta titleaim vixoiancher tuvem kantaram mhunttleaim anim ganvbhavank zagrut dovorleai. Vivid vostu tuvem amkam korun dakhoileai. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ALFRED ROSE: Konknni machiechea anim maimbhaxechea onodak jem hanvem jem kitem kelam, tem hanvem nanv zoddunk korunk nam. Punn Devan mhaka gavpachem dennem dil'lem, Taka noman korun hanvem soglem kelam. Anim hem soglem, aiz pasun, lokak mandlam dekun mhaka dhadosponn bhogta. Devan, tech porim, mhojea taleak anim sobhavak sobhta tosli ghorkarn mhaka bhettoilea. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;--------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P: Punn tuje bolaikecho sogleank usko zala. &lt;br /&gt;A: Dev mhaka boro kortolo. Atam hanv zaitoch boro assam. Mhaka konn pollovnk ail'li tim mhunno lagli: Alfie tum boddi ghevn choltoloi mhunnon somzolelim, punn tum boddi nastanam choltai? Hem ek ojeap. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;JOEL: Tuvem veglleam-veglleam torimnim gitam ghoddleam anim gaileam &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Hoi, hanvem zaiteam torimnim kantaram ghoddleam. Punn dusreamchi nokol marunk. Karann, Devan mhaka ek sobit tallo dila anim mhaka dislem ho tallo hanvem bore toren vaprunk zata mhunnon. Hanv "lharam" ghalun gaietam toxem adim konnuch korinaslo. Atam thodde toxem kortat. Te mhaka man' ditat hanvem kitem kelam toxem korun… &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P: Zaite torne gavpi jednam mhaka vinchartat tednam hanv tankam sangtam: Alfred Rose zavnk sodhinakat. Devan tumkam soimbhik tallo dila toch, ghoddta zalear sudhravn, vaprat. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Te hanvem jem kitem kelam tachi nokol kortat zalear te mandtat hanv tancho nomuno vho guru mhunnon. Zoso Young Chico mhunntta, Alfred mhozo guru. Tem mhaka mandlam dekhun hanv tachea panvlar panvoll ghalun choltam. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P: Kesettamchea mollar atam kitem bodol zala? A: Subez commission divpachi sonvoim keli. Punn hanvem nhoi. Hanv tharaileli kimticheruch viktalom. Vikpi mhunno lagle her bhurge subez ditat, anim tum itlech…? He porim kesettinchim dhor khala poddlea. Anim kesett korteleank favo title poixe mellonant. Despez ekdom vaddla. Vikri zavnk zai, punn ti koxi zateli aiz amchea ghoramnim Konkani bhas cholonam zalear? Kelem…amim tea tempar. Cheallis kesettam hanvem kaddlim hanvem aiz pasun anim thoddim kaddunk Devan mhaka kurpa dilea puro mhunnon magtam. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Tuvem Konkni khatir itlo vavr kela astanam, Goemchea serkarache nodrek kaimch poddunk nam. Zaitea tiatristank inam anim award favo zaleat. Punn… &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Mhozo vhoddlo award zavn asa lokachi maneatai. Lokh mhaka mandun gheta mhunnon hanv koxi. Hanv kantaram ghoddtoch ravlom, mhaka award mellunk zavo mhunnon nhoi. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Khuimche piraer tuvem kantaram korunk suru keleleim? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Ikra vorsamcho astanam. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Khuimchea tiatran tuvem poilech pavtti kantar kelem? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: 1944 vorsachea sumarak J P Souzalinachea "Poilea Cheddeachem Baltim" tiatran. Punn Konknnin nhoi, Inglezin "When you are going to pay me what you owe me?" Uprant, C Alvaresan mhaka aplea soglleam tiatramnim ghatlo. Tachea tiatran, hanv Goeam ievn, famad zavnk pavlom. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P: Liberation zanvchea adim tum Goeam pavlai tor? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Purtugezachea tempar hanvem ek kantar mhunttlem "Goa Goa mhunnon sogleamnim marli dhanv". Tem lokak itlem mandlem ki veta thuim mhaka lok tem mhunnunk laitalo. "Mandovi"…tea tempailem...1960. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Tiatr pollovpi anim Konknnim kantaram aikopi azunui tuka ukllun dhortat… &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Hanv duent zalam mhunnon gomtoch, sogle mhoje borem-magpi, mhoje fan…Kuwait, Qatar, Konknni Kendr, Dubai, Philip Dias, Goeam, Bombai, Canada anim Londonan thavn pasun mhaka fon aile sangun "Ami chodd sintid tum sik zaloi mhunn. Punn Dev tuka boro kortolo; amim tujea pasot magtanv". Tannim magnnem kelam mhunnon hanv aiz itlo veguim boro zavnk pavlam. Kitlea lokan maglam astelem…Dev nam mhunnttolo? To mhojea sangata asa dekhun konnuch mhojea virudh assonozo. Mhaka anink thoddem auk tannem dilea puro mhoje anvdde xarti pavonk. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Khuimchea-khuimchea ganvamnim, desamnim tum pavlai? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Indient: Bombai, Calcutta anim Delhi. Afrikak: Nairobi, Kampala, Mombasa. Londonank. Gulfak mhunntlear poilo tiatr 1970 vorsa hanvem dakhoil'lo Abu Dhabi…Atam sogle vetat. Londonankui poilo music show hanvem dakhoilolo. Kuwait mhozo poilo professional show zalolo to…"Lakhpoti Novro", dusro "Angovnnechi Okol". Gulfachea sogleam ganvamnim hanv bhonvtoch asam. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Tuvem kitle Musical show keleai? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Bombay anim Goem dhorun hanvem tin musical show keleat: Musical Show No.1 anim 2, Rock Musical Show anim ek mhojea baby-k ghevn "Musical Fiesta". Hea musical showank band stejir aslem anim gavpi tanchea fuddean…anim modekat lahn nattkulim, skitts…to break the monotony. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Tell us something about your family life as far as your work goes. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: When I got married, my wife Rita joined me in this work. She helps me in composing various songs, gives me ideas, and those ideas I use to impart my knowledge to people. My son Schubert is in the States, he was singing with me. And my younger son, Engelbert, who plays the keyboards, has also helped me a lot. Tumim tanchim kantaram aikoleam…"Punn tum mhozo Daddy"…him kantaram lokak bhovuch mandleant. Tea uprant amchem dhaktem cheddum, Alria Dolly Rose, ailem dekhun hanvem "Musical Fiesta Show" kelo anim tovui lokan mandun ghetlo. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P: Atam tiatr khuim pavlet tor? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Atam tiatr zainam. Ani musical show kortolo zalear despez chodd zata. Tantun sound zo vapddunk zai tachech unnemxe Rs.50,000 zatat. Title poixe vaprun loka laguim tikett viktti ghevnk zainam. Tea passot hanv mhunntam, to teomp zednam amim tiatr kortaleonv, to teomp bhangaracho aslo. Tea bhair, atam soglemch mudar zalam. Music has developed a different taste altogether now. Punn tim adlim kantaram kednamch kabar zanvchinam. Atam ghoddtat kantaram…Devan apnank dennem dilam tea pormonnem. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Tuvem itlim sobit kantaram ghoddleaim, tanchea modhlem khuimchem kantar tuzo masterpiece koxem tuka dista? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Mhojean oxem kainch mhunnonk zainam kiteak mhojem dor ek kantar hanv ghoddun topastalom, ghorkarnink dakhoitalom…Tea adim, mhojea papak anim mamank dakhoitalom, anim tankam mandlear lokakui mandtelem mhunnttalom. Hanvem "Ghupit Mog" kantar ghoddlem. Lok somzolo tem mhojea jivitak lagu zata mhunnon punn tim chintnam mhojim…jim lokak avoddlim anim tem kantar zaiteam ganvanim azunui mhunntat. Dusrem hanvem ek kantar ghoddlem tem "Ami Sogle Ek"---zanv Mungllurkar, Goemkar, Karvarkar, Malvonnkar…amim sogle Indieche cidadao. Tem hanvem sogleam artistank ghevn Mumboi machier gailem…anim tem azun pasun mhunntat. Hea fuddem hem kantar soglea Goeam gaitele mhunn hanv axeon ravtam. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Tiatrist anim kantorist zavpak tuzo… &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Hoi, mhozo papa. Poilim kantaram mhozo papa ghoddttalo. Poilem English kantar ghoddunk hanv koxem pavlom? Ek dis amim picture-ak geleanv. Thuim rekord vaztali. Hanv ghara ailom anim papak vincharlem: Papa amchean English kantaram ghoddunk zainam? Tannem mhunnttlem: Zanvchenam? Kor. Anim tednam thavn hanv English kantaram ghoddunk laglom, anim pasun 1500 English kantaram mhojim asat, tantlim thoddim hanvem rekord keleam. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Hantlem poilem English kantar khuimchem? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: "Flowers". Maguir "Mandovi". &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Ani Radio Ceylon-acher ietalim tim? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: "Date with Daisy". "Seagull"…these were on HMV records. Anim he bhaxen…I was the first one to make an English-Konkani record. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Are you a musician too? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Yes. I play the violin and the guitar. And God has given me the art of making music arrangements. I have not studied it though I have studied music. Hanv ek dis recording-ank gelom tednam konnem mhaka mhunttlem: Alfie tum kiteak dusreamchem music haddttai? Tum amkam kaibore tune ditai, tum kiteak tujem music arrangement boroinaim? Tem mhojea monan riglem anim hanv music borovnk laglom. Anim oxim kantaram fattlean mhojim kantaram bhair soronk laglim. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Tea munxeachem nanv? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: B. Paul (Colvalecho). To tiatrank saxophone vazoitalo. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Sogllem mellun kitle tiatr tuvem boroileai? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Ikra. Poilo tiatr Hem Tem Karann anim nimnno Somestancho Kumpar. Tiatr sudravnk hanvem zaitem kelem. Somestancho Kumpar tiatran…pordde poddttale te bond kele. Punn tiatr pollovpi mhunno lagle: Are pordde poddonam mure. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P: Adim porddo poddunk pirluk martale. Punn Angovnnechi Okol tiatran oxem zainam tem pollovn lok ojeaplo anim intervalak tuvem hem lokak ugddapem kelem. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J: Jitli tuvem kantar gavpan anim gaitanam ektting korpan umed/urba dakhoilea tosli tuvem partichea ekttingan… &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A: Basically, I am a singer. Ektting konnui kortat punn Devan poi ho tallo dila to dusreank divunk nam. Dekun to vaprun, mhoje stylin gitam ghoddun, lokak aikunk dileam. C. Alvaresan mhaka zaiteo parti boroileat, jeo lokak avoddleat. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;JOEL D'SOUZA&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-5787224890303395100?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/5787224890303395100/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=5787224890303395100' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5787224890303395100'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/5787224890303395100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/rosall-taleachi-tust.html' title='Rosall Taleachi Tust'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-1859250723174374842</id><published>2007-12-13T01:23:00.001-08:00</published><updated>2007-12-24T00:30:46.627-08:00</updated><title type='text'>Kantaracho Jhelo - Alfred Rose</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R29uM5zHDMI/AAAAAAAABdc/WNrkidYqLJA/s1600-h/Alfred+Rose+-+Vol.+1.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R29uM5zHDMI/AAAAAAAABdc/WNrkidYqLJA/s320/Alfred+Rose+-+Vol.+1.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147454067060444354" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Dear Goemkars,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In memory of Alfred Rose, I would like to pen down some of his old songs &lt;br /&gt;from his old album which many of you would like to sing.  These songs are &lt;br /&gt;from his 1973 Album.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I, being one of his fan, many a times just open the Jhelo and sing &lt;br /&gt;remembering my teenage days.  Hope you too do the same.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;May God grant  him eternal rest and courage to his bereaved family.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;These are the few words he wrote before he could  publish this “Kantaracho &lt;br /&gt;Jhelo”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Best regards.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Annie Rodrigues&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Poilim Don Utram&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiatr pollenaranim, Radio aikoteleanim, anim mojea kantaram sovem moipaspon &lt;br /&gt;dakoiteleam  mojem bhavam anim bhoinnanim, maka sabar chitti boroilea &lt;br /&gt;uprant, anvem mojeam kantarancho jhelo xapache vavr athan ghetlo, chear jele &lt;br /&gt;xapun te vikrek dovorlet, anim maka vodd khuxealkai bogta porgott koruk, he &lt;br /&gt;soglle khopon rokddench kabar zalet mhunn.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Don vorsanim  Europak ravnnem korun anv porot etoch, torui astannam maka &lt;br /&gt;sabar chitti aileot, anink eok novo kantarancho jhelo xapachi goroz assa &lt;br /&gt;mhunn.  Dekun mojeam borem magteanchea magnneank pall diun, anv aiz vho &lt;br /&gt;jhelo xaptam, asson tantun kantaram jim anvem atam record kelelim assat.  &lt;br /&gt;Poili LP record heam dissani bhair sorpachi assa, zacher bara kantaram &lt;br /&gt;assat, anim dusreao don LP recordi anink thoddeanch moinennim  bhair &lt;br /&gt;sorteleot.  Sogllim mellon 20 kantaram, zanche tune ou sangit soggleank &lt;br /&gt;Radio anim recordancher aikonk mevtelet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;       Alfred Rose&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bombay 15-8-1973&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1.   JIVIT GOEMKARANCHEM&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Goa, zolmancho ganv Goa,&lt;br /&gt;Goa, sobit amchem Goa, Goa.&lt;br /&gt;Zaddam maddanim bhorlelem amchem Goem&lt;br /&gt;Porzollit neketr Indiechem&lt;br /&gt;Porke azun vodditat sobitaie sovem,&lt;br /&gt;Mhunntat Goa Bangarachem,&lt;br /&gt;Fulam follanim bhorlam sukachem toyem,&lt;br /&gt;Xitoll varem kitlem thonddaiechem&lt;br /&gt;Kaiborem udok zorichem, bangar team dongranchem,&lt;br /&gt;Herans goemkaranchem&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;   La la la la la la la la la la&lt;br /&gt;   La la la la la la&lt;br /&gt;   Soglleank Kongotti lagta borem,&lt;br /&gt;   La la la la la la la la la la&lt;br /&gt;   La la la la la la&lt;br /&gt;   Xitoll nitoll Kongotttechem varem&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xit koddi nastannam zainam Goemkaranak,&lt;br /&gt;Toxench  ilexem kopachem,&lt;br /&gt;Samarachi koddi ruchik lhanam voddank,&lt;br /&gt;Toxench sorpatel gostachem,&lt;br /&gt;Sarnam vodde nam tor zainam festakarank&lt;br /&gt;Toxench amott tik amchem ruchichem,&lt;br /&gt;Kalchi koddi, lonnchem borem, para anim kharem,&lt;br /&gt;Jivit Goemkaranchem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*****&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-1859250723174374842?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/1859250723174374842/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=1859250723174374842' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1859250723174374842'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/1859250723174374842'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/kantaracho-jhelo-alfred-rose.html' title='Kantaracho Jhelo - Alfred Rose'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R29uM5zHDMI/AAAAAAAABdc/WNrkidYqLJA/s72-c/Alfred+Rose+-+Vol.+1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3356829160669401014.post-6092099040562476554</id><published>2007-12-13T01:22:00.001-08:00</published><updated>2007-12-24T00:29:41.168-08:00</updated><title type='text'>Amche Tiatr ani Amchim Kantaram</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R29t2pzHDKI/AAAAAAAABdM/rW86kJHGyxs/s1600-h/tiatro.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R29t2pzHDKI/AAAAAAAABdM/rW86kJHGyxs/s320/tiatro.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147453684808354978" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amche Tiatr ani Amchim Kantaram&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiatr ani tiatrantlim kantaram amche sonskrutayecho ek bhag zaun asa, hantum dubav nam. Hech khatir amche tiatr disan dis odik ani odik nanvlovkik zait vetat to puravo, tiatracho 115 vorsancho itihas dita. Fattlea 115 vorsam modem, sonvsarant zaito bodol zalo, sonskrutik mollar novlam ghoddon ailim, ghoram ghoramnim Reddio ani TV aileo, punn tiatrachem mhotv azun porian komi zavnk nam mhonnlear fott zavchinam. Amchea tiatr ani kantaram vixim thoddo niall korpak zai oxem mhaka dislem, kiteak halinch ami, mhonnche Kala Mogi, Candolim he sonvsthen,  Setembrache 12ver, 2007 ek tiatr “Odruxtti Jivit” machier haddlo. 50 vorsam adim ho tiatr ami Saipem vaddeant, Candolim dakhoilolo. Tiatr pornno aslo dekhun, pornnim kantaram jim 50/60 vorsam adim amcheam purvileam nanvlovkik kolakaramnim gailolim tim ami hea tiatrant lokam somor haddchim mhunn nirnnoi ghetlo. Ho tiatr machier haddpant ani purvileam kantoristanchim 12 kantaram hea tiatrant gavpant amkam zaitem xikpak mell’lem. Tech khatir tiatr ani kantaram babtim hem borop korpak chintlem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adim...&lt;br /&gt;Ami machier haddlolo “Odruxtti Jivit” ho tiatr 1957 vorsa Joao Cardozo hannem borovn ani digdorxit korun Saipem vaddeant machier haddlo. Hea tiatrachi kanni sarki sadi asa khori, punn hea tiatrant soglleam von odik mhotvachi dekh mhonnlear tantum toyear kelea ti ‘comedy’. Ak’khi ‘comedy’ tiatrache kannient vinnlea ani tiatrache kanniecho ek bhag asa. Aichea tiatr boroinnaramnim hachi chotrai ghevpak zai, karonn kanniek guntun vinod toyar korop aichea tiatramnim zoborxem pollevnk mellonam.&lt;br /&gt;Purvil’le kolakor, mhonnlear Aleixinho de Candolim, Young Menezes, Jacinto Vaz, Anthony Mendes, Alfred Rose, M. Boyer, Remy Colaco, adi. hanchim sumar 60 vorsam adlim kantaram machier ami gailim. Team kantaranche ‘lyrics’ vachun kalliz dhadoslem. Tanchim utram ani ghoddpam khub sobit ani sundor asat. Tea kantaranche ‘tune’ aikat. Tea kallar he ‘tune’ soglle ‘original’ asle, tannim dusreanche ‘tune’ kopi korun aplim utram tanchea ‘tune’-ancher bosoilim nant. Aichea kantaram ghoddpi kolakoramnim hachi dekh ghevchi mhunn mhoji vinonti. &lt;br /&gt;  &lt;br /&gt;Atam . . . &lt;br /&gt;Aichea kallar tiatr sarko ‘commercial’ zala. Tiatra vorvim aiche kolakor aplo disvoddo zoddtat. Tiatr borovpi chodd zaleat ani tiatr borpavollicho dorzo sokol poddla. Zorui tiatr loka modem odik nanvlovkik zala, torui tacho dorzo unchlea panvddear pavonk zai aslo toso pavonk nam. &lt;br /&gt;Aiche tiatr borovpi chodd korun ‘short-cuts’  marunk bhiddenam nhoi mhunn lojenam. Dusream bhasantleam nattkanchea vo cholchitranchea kanniachi ‘copy’ marun apnnem tiatr boroila mhonnpak fattim soronam. Omkeache kanniecher adarun ho tiatr boroila mhunn dakholl kelolem zalear khub borem zatem aslem.&lt;br /&gt;Aichea tiatr boroinnarank ‘Comedy’ borovpakuch kollonam mhonnlear fott zavnchinam. Tea khatir anek Inglez bhaxentleam masikancher, pustokancher vo potrancher ailole ‘jokes’ vaprun lokak hansoita ani amchea tiatrachi porampora ibaddta mhonnpak mhaka vaitt dista. Aicheam kantarancher nodor marat. Ghoddpank xim ani mer nam ani ‘tunes’ tor chodd korun dusrea bhasantleam gitanchi nokol (kopi) asta. Adhunik kallar sogllem sudorta oxem amkam dista, punn amchi tiatr kola bigoddta kai kitem? Oso dubav poddta. &lt;br /&gt;  &lt;br /&gt;Attapnni...&lt;br /&gt;Amchea aicheam tiatristamnim adlea tiatristanche borpavollicher, magir te tiatr zaum vo kantaram zaum, obheas korpachi goroz asa. Te tiatrant ‘Comedy’ koxi ghaltale tacher niall kelear ani tech porim kanniek guntun apleam tiatramnim vinod toyar kelo zalear tiatrak khub faideak poddtolem. Te kantaram koxe ghoddtale tacher obheas korpachi goroz asa. Amche tiatrist zor te machier khorench tiatrachea mogan vavurtat zalear te ho obheas korun apunn sudronk proitn kortole nam tor tiatra vorvim tankam duddvancho faido mellta, takach lagon te tiatr machier asat mhunn sid’dh zatolem. Tiatracho amkam khoro mog asa zalear ami tiatra khatir il’lo teag korunk fattim ravche nant. Tiatrist hem avhan mandun ghet kai?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-Tomazinho Cardozo&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3356829160669401014-6092099040562476554?l=konkanivinchar-zabab.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/feeds/6092099040562476554/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3356829160669401014&amp;postID=6092099040562476554' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6092099040562476554'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3356829160669401014/posts/default/6092099040562476554'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://konkanivinchar-zabab.blogspot.com/2007/12/amche-tiatr-ani-amchim-kantaram.html' title='Amche Tiatr ani Amchim Kantaram'/><author><name>Goa-World.COM</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/S3k-9_nuAlI/AAAAAAAALe8/a3a_lcH5Vds/S220/tl-writer_mug.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_Hw6cK4hsxjk/R29t2pzHDKI/AAAAAAAABdM/rW86kJHGyxs/s72-c/tiatro.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
